Demokrati
Artiklar om Demokrati
Fler initiativ från folket blir lokala omröstningar
Rovdjur, systembolag, vind- eller vattenkraft är några exempel på vad vi röstat om i våra lokala folkomröstningar genom åren. Men oftast har de handlat om infrastruktur, geografi eller skolfrågor.
Demokrati, Hundra år av demokratistatistik
Prognos: Fler får rösta i nästa val
Med ett år kvar till riksdag-, region- och kommunfullmäktigevalen har SCB beräknat hur många som kommer att få rösta i alla tre. Svaret är 7,5 miljoner personer, varav förstagångsväljarna blir runt 430 000.
Befolkning, Befolkningsprognoser, Demokrati, Politik, Val, Politik och demokrati
PSU och Corona
Majoriteten av väljarkåren tycker att den svenska strategin under coronapandemin har varit ganska bra eller mycket bra. Regeringspartiernas sympatisörer är dock mer nöjda än övriga. Minst nöjda är de som sympatiserar med Sverigedemokraterna.
Demokrati, Corona
C och SD ökar i senaste PSU
Centerpartiet och Sverigedemokraterna visar upp statistiskt säkerställda ökningar i SCB:s partisympatiundersökning (PSU) för maj 2021. Väljarstödet minskar för Socialdemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna medan övriga partiers förändringar är för små för att vara statistiskt säkerställda.
Demokrati, Politik, Val, Politik och demokrati
Så många upplever personlig påverkan av pandemin
Över hälften av invånarna i 100 svenska kommuner upplever att de påverkats ganska eller väldigt mycket av coronapandemin, visar en ny rapport från SCB. Det är vanligare bland kvinnor och äldre personer än bland män och yngre.
Demokrati, Politik, Politik och demokrati, Corona
18 år sedan svenska folket sa sitt
Vart fjärde år är det nationella val i Sverige, men nationella folkomröstningar har vi mer sällan. Sex sådana har vi haft sedan 1920-talet, men riksdagen har inte alltid gått på folkets linje.
Demokrati, Hundra år av demokratistatistik
Hundra år med kvinnlig rösträtt
I år är det 100 år sedan kvinnor i Sverige för första gången fick rösta i val till riksdagen. Det skulle dock dröja 26 år innan vi fick vårt första kvinnliga statsråd och 73 år innan könsfördelningen i riksdagen blev någorlunda jämn.
Demokrati, Jämställdhet, Hundra år av demokratistatistik
Hundra år av svensk demokrati
I år är det hundra år sedan kvinnor för första gången kunde rösta i ett riksdagsval. Sedan dess har mycket hänt. Antalet partier i riksdagen har till exempel ökat till åtta och det har blivit betydligt mer komplext att bilda regering i Sverige. Efter senaste valet tog det 134 dagar.
Demokrati, Jämställdhet, Hundra år av demokratistatistik
Tusentals röster i USA-valet kan komma från Sverige
Tisdagen den 3 november är det presidentval i USA. I Sverige bor tusentals amerikanska medborgare med rätt att lägga sin röst på exempelvis Donald Trump eller Joe Biden.
Befolkning, Demokrati
Valdeltagande i Sverige
I det senaste riksdagsvalet 2018 deltog 87,2 procent av dem som fick rösta. Det är det högsta valdeltagandet sedan 1985. Sedan valet 2002 har det blivit allt vanligare att utnyttja sin rösträtt. Men det är fortfarande en bit kvar till toppnoteringen från 1970-talet.
Demokrati, Val, Valdeltagande
Det tog 75 år till en jämn könsfördelning bland kommunpolitikerna
I år är det 100 år sedan svenska kvinnor för första gången fick rösta i kommunalvalen. Då var ungefär 4 av 100 folkvalda kommunpolitiker kvinnor. Först 1994 nåddes gränsen för vad som brukar räknas som en jämn könsfördelning.
Demokrati, Jämställdhet, Hundra år av demokratistatistik
Män har makten i EU
Det är en ojämn könsfördelning i Europaparlamentet. En majoritet av ledamöterna är män; 64 procent. En nivå som legat nästan konstant de senaste tio åren.
Demokrati, Jämställdhet, Europa
Öppna data ger bättre insyn i riksdagens arbete
När alliansen bildade regering 2010–2014 röstade de lika i näst intill samtliga omröstningar. På samma sätt har Socialdemokraterna och Miljöpartiet röstat lika under nuvarande mandatperiod. I opposition har dessa partier däremot röstat olika i en mängd frågor. Denna typ av analyser möjliggörs av riksdagens öppna data.
Demokrati
Röstande är också en familjeangelägenhet
Att föräldrar röstar spelar roll för om barnen röstar. Men i särklass störst påverkan på varandras benägenhet att rösta har personer som är i ett förhållande.
Demokrati, Hushåll, Valdeltagande
Allt färre är medlemmar i politiska partier
Andelen av befolkningen som är medlem i ett politiskt parti har minskat sedan 1980-talet. Även andelen som deltar aktivt i ett politiskt partis verksamhet har minskat. Intresset för att delta i politiska diskussioner har däremot ökat, framför allt bland kvinnor.
Demokrati, Politik och demokrati
Intervju: Ny statistik om valdeltagande
Inför höstens val arbetar SCB med att ta fram den första totalräknade statistiken över valdeltagande sedan 1940. – SCB har ansvar för den officiella statistiken och har dessutom ett regeringsuppdrag att följa upp hur valdeltagandet ser ut i olika grupper och regioner, säger Mikaela Järnbert på SCB.
Demokrati, Valdeltagande
Aktiva medborgare i Sverige
Av länderna som deltog i undersökningen EU-SILC 2015 var andelen så kallade ”aktiva medborgare” högst i Sverige, 31 procent, följt av Schweiz, 27 procent, och Nederländerna, 25 procent. Lägst andel hade Cypern, 2 procent. Även Slovakien, Rumänien och Bulgarien hade relativt låga andelar, 3–4 procent.
Befolkning, Demokrati
Regionala skillnader i väljarstödet
De rödgröna har störst väljarstöd i norra delen av landet, medan alliansen är starkast i Stockholms län. Så ser väljaropinionen ut i ett regionalt perspektiv enligt SCB:s mätningar. I vissa regioner har opinionen svängt under mandatperioden, i andra har läget varit mer stabilt.
Demokrati, Valdeltagande, Regionalt
Från fem till åtta partier i riksdagen
Efter varje riksdagsval står Sverige inför ett helt nytt politiskt läge. Sedan början av 1970-talet har partierna som suttit i regeringen och styrt landet varierat en hel del. I dag består riksdagen av åtta partier istället för fem.
Demokrati, Partier, Politik
Få unga och många högutbildade i riksdagen
Är politikerna som sitter i riksdagen som folk är mest? Kanske inte riktigt. Om man jämför med de som får rösta i valet så finns det färre kvinnor, unga, äldre och utrikes födda i riksdagen. Dessutom är riksdagsledamöterna mer högutbildade.
Demokrati, Partier, Politik