Ekonomi
Artiklar om Ekonomi
Bolånen ökar snabbare i år
Hushållen har prioriterat boendet ännu mer än vanligt under coronapandemin. Det har inneburit att bolånen växt snabbare i år än under fjolåret. Även lättnader av amorteringskravet har bidragit till detta.
Ekonomi, Boende och byggande, Hushåll och ekonomi
Noga valt resmål kan få reskassan att räcka längre
Under skolornas höstlov lockas en del familjer till europeiska länder som fortfarande bjuder på värme. Men vilket resmål är då snällast mot semestrande svenskars plånböcker?
Ekonomi, Prisnivå, Turism
Lugnare tempo på bolånemarknaden
Efter många år med kraftigt stigande bostadspriser och ökad skuldsättning för hushållen har läget på bolånemarknaden dämpats. Sedan prisfallet hösten 2017 har bostadspriserna varit närmast oförändrade och hushållens bolån har ökat i långsammare takt.
Ekonomi, Boende och byggande, Hushåll och ekonomi
Sveriges varuexport stiger för fjärde året i rad
Företag i Sverige exporterade varor för 1 304,8 miljarder kronor under år 2017. Det är en ökning med 9 procent jämfört med året innan.
Ekonomi, Handel, Internationellt
Minskad oro för ekonomin bland hushållen
Drygt var sjätte person i Sveriges befolkning är orolig för det egna hushållets ekonomi. Andelen är högre bland ensamstående, utrikes födda, arbetslösa och personer som inte har fast anställning.
Ekonomi, Hushåll, Hushåll och ekonomi
Många får nytt jobb efter nedläggning
De flesta som drabbas av en arbetsplatsnedläggning eller personalneddragning får ett nytt arbete. En genomgång av alla nedläggningar av större arbetsplatser i Sverige mellan åren 1990–2015 visar att mellan 69–95 procent av de drabbade fått nya jobb fyra år efter neddragningarna började.
Arbetslöshet, Arbetsmarknad, Ekonomi, Företag
Skulderna ökar trots amorteringskrav och lånetak
De svenska hushållens skuldsättning har fördubblats på tio år trots bolånetak och amorteringskrav. I januari 2018 uppgick de totala lånen till 3 800 miljarder kronor. 82 procent av hushållens lån är bolån.
Ekonomi, Lån, Hushåll och ekonomi
Högst tillväxt i Uppsala län under 2016
Bruttoregionprodukten (BRP) ökade i nästan alla län under 2016. Högst tillväxt hade Uppsala, följt av Örebro och Halland. I Stockholm, Västra Götaland och Skåne avtog tillväxten, men storstadslänen stod ändå för tre femtedelar av Sveriges BNP.
BNP, Ekonomi, Sveriges ekonomi, Regionalt
Intervju: Varför jobbar SCB med statistik om ekonomisk utsatthet?
Johan Lindberg är statistiker och arbetar med att ta fram SCB:s statistik om inkomster och skatter för individer och hushåll. Genom att bearbeta dessa data tar man fram olika välfärdsmått som används för att följa hur risk för fattigdom och ekonomisk utsatthet utvecklas i Sverige.
Ekonomi, Inkomst, Internationellt
Ny produktionsindikator ger bättre underlag till BNP
SCB:s nya produktionsindikator, produktionsvärdeindex (PVI), ger en bild över förädlingsvärdets utveckling. PVI, som från och med november 2017 ersätter den tidigare indikatorn PIN, inkluderar både industribranschernas tjänsteproduktion och handelsverksamhet och ger ett bättre underlag till BNP-beräkningarna. Den nya indikatorn täcker närmare 90 procent av näringslivets förädlingsvärde.
BNP, Ekonomi
Betalningsbalansen ger en bild av svensk ekonomi
Betalningsbalansen beskriver Sveriges position på den globala marknaden. Den redovisar Sveriges alla transaktioner med omvärlden, och mäter bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Därför är betalningsbalansen ett användbart verktyg för politiker, beslutsfattare och forskare.
BNP, Ekonomi, Import och export
Varuexport – en motor i svensk ekonomi
Utrikeshandel utgör en väsentlig andel av Sveriges BNP och framförallt tjänstehandeln har ökat sin andel över tid. Tjänsteexporten har ökat brant medan varuhandeln har ökat långsammare. Fortfarande är dock exporten av varor större än exporten av tjänster.
BNP, Ekonomi, Handel
Svenska företag satsar 1,5 procent av omsättningen på FoU
Svenska företag satsade 96 miljarder på forskning och utveckling (FoU) under 2015. I relation till företagens nettoomsättning och personal motsvarar det 1,5 procent av omsättningen och 2,8 procent av företagens personella resurser.
Ekonomi, Näringsliv
E-handel allt viktigare för svenska företag
Allt fler företag säljer varor och tjänster över nätet. Sverige är ett av de länder i Europa där e-handel är mest utbrett. Mest vanligt är det inom transportbranschen. Varor och tjänster som inte är anpassade för e-handel är fortfarande ett problem.
Ekonomi, Handel, Företagande, Transport och kommunikationer
Nytt månadsindex för näringslivets produktionsvärde
Produktionsvärdesindex (PVI) är ett nytt index som beskriver utvecklingen av näringslivets produktion av varor och tjänster på månadsbasis. PVI är under utveckling och kommer att publiceras i fasta och löpande priser, och på sikt även i kalenderkorrigerade och säsongrensade tal.
BNP, Ekonomi, Handel, Näringsliv
Bolånen i Sverige fortsätter växa
Hushållens bolåneskulder fortsätter att växa men det senaste året har ökningstakten mattats något. Det hänger ihop med att bostadspriserna steg i lugnare takt under fjolåret samtidigt som amorteringarna ökade. De senaste månaderna har dock priserna ökat något snabbare igen.
Ekonomi, Finanser, Boende och byggande, Hushåll och ekonomi
Unik tillväxt när Sverige gick från jordbruk till tjänster
Från jordbruk via industrier till tjänster. Sveriges ekonomiska historia har präglats av dessa tre perioder. Den senaste övergången symboliseras av att Ericsson AB nu klassificeras om från industriföretag till tjänsteföretag i SCB:s ekonomiska statistik.
BNP, Ekonomi, Näringsliv
Företagens vinster ökar på lönernas bekostnad
Under perioden 1950–1980 ökade lönerna i Sverige på bekostnad av företagens vinster. Men under perioden 1980–2014 vände utvecklingen till ägarnas fördel. Förloppet har sett liknande ut i resten av världen.
Ekonomi, Lön, Näringsliv, Internationellt
Fordonsindustrin har stor betydelse för Sveriges ekonomi
Den svenska fordonsindustrin sysselsätter totalt nästan 120 000 personer. Branschen bidrog 2015 med cirka 13 procent av tillverkningsindustrins totala del av BNP. Fordonsindustrin har även stor påverkan på näringslivet i stort. Ökar jobben inom fordonsindustrin får det positiva effekter på sysselsättningen i det övriga näringslivet.
BNP, Ekonomi, Näringsliv, Sveriges ekonomi
Så mäter SCB inflation – skillnaden mellan KPI, KPIF och HIKP
SCB beräknar varje månad ett antal olika inflationsmått. Det mest kända är konsumentprisindex (KPI) vilket även är det mått som Riksbanken använder i sitt inflationsmål. KPI påverkas av förändrade bolåneräntor vilket gör att det kan variera mycket på kort sikt och därför beräknas ett antal kompletterande mått på inflationen, som exempelvis KPIF.
Ekonomi, Finanser, Konsumentprisindex
Stark regional tillväxt 2015
Den regionala tillväxten var stark 2015 och bruttoregionprodukten (BRP) ökade i nästan samtliga län. Högst tillväxt redovisade Västra Götalands län, följt av Kronoberg, Västmanland, Stockholm och Värmlands län som alla uppvisade en snabbare ökningstakt än BNP. Utvecklingen i Norrbottens län var svag och BRP minskade för femte året i följd. Det visar preliminär statistik från regionalräkenskaperna.
BNP, Ekonomi, Regionalt
Utsläppen från transporter en växande utmaning
De transportrelaterade utsläppen av växthusgaser ökar. Det är framför allt utsläpp från sjöfarten som ligger bakom ökningen. Medan andra sektorer, till exempel tillverkningsindustrin och el- gas- och värmeverk, successivt minskat sina utsläpp, är nivåerna från transportrelaterade utsläpp oförändrade sedan millennieskiftet. Det visar SCB:s Miljöräkenskaper som följer utvecklingen för utsläpp av växthusgaser inom olika branscher.
Ekonomi, Klimat, Miljö och hållbar utveckling , Transport och kommunikationer
Svenskarna äter ute mer
Varje månad köper vi mat för strax över 3 000 kronor per person. De senaste åren har vi lagt allt mer pengar på att äta ute. Men restaurangbranschen påverkas mer av konjunkturförändringar än livsmedelsbranschen.
Ekonomi, Handel, Hushåll och ekonomi
Ingen avmattning på bolånemarknaden
Hushållens bostadslån ökar i allt snabbare takt. Men det låga ränteläget medför att hushållens ränteutgifter i förhållande till inkomsten är lägre än någonsin. Den höga skuldsättningen medför dock risker för Sveriges ekonomi vilket flera internationella organisationer varnat för.
Ekonomi, Finanser, Boende och byggande, Hushåll och ekonomi
- Arbetslöshet
- Arbetsmarknad
- BNP
- Boende och byggande
- Ekonomi
- Finanser
- Företag
- Företagande
- Handel
- Hushåll
- Hushåll och ekonomi
- Import och export
- Inkomst
- Internationellt
- Klimat
- Konsumentprisindex
- Lån
- Lön
- Miljö och hållbar utveckling
- Näringsliv
- Prisnivå
- Regionalt
- Sveriges ekonomi
- Transport och kommunikationer
- Turism