Till innehåll på sidan

Så påverkade utvandringen till Amerika Sveriges befolkning

Publicerad: 2013-08-28

Mellan 1851 och 1910 emigrerade knappt en miljon människor från Sverige till Amerika. Av dem som var födda under senare hälften av 1800 talet lämnade ungefär 20 procent av männen och 15 procent av kvinnorna landet. Det påverkade Sveriges arbetsmarknad och befolkningstillväxt.

Mellan åren 1851 och 1855 nådde utvandringen en dittills icke uppnådd nivå. Det konstaterar Tabellkommissionen i rapporten Bidrag till Sveriges officiella statistik, (BiSOS A). Det var också år 1851 som Tabellverket, en föregångare till SCB, började samla in uppgifter om antalet emigranter, baserat på pass-journalerna.

Sammanlagt utvandrade, enligt samma källa, 11 148 personer till Amerika under åren 1851 1855, men det var bara början. 1880 talet var det decennium då utvandringen kulminerade, med toppåret 1887. Då uppges 50 786 personer ha lämnat Sverige varav 46 252 var svenskar som bosatte sig i Förenta staterna. Totalt fram till 1910 lämnade 1 170 456 Sverige och majoriteten, eller 948 823, sökte sig till Förenta staterna, berättar tabellerna i Historisk statistik för Sverige, Del 1. En betydande emigration till Förenta stat¬erna fortsatte sedan fram till 1920 talet, för att sedan sjunka till en lägre nivå.

Befolkningsstatistiken under perioden 1850 1884 var bristfällig och siffrorna reviderades under slutet av 1800 talet. Den från början uppgivna utvandringen bedöms i senare källor som ännu större.

I dag är andelen av befolkningen som utvandrar på helt andra nivåer och mer spridd jämfört med mitten på 1800 talet. År 2012 utvandrade 51 747 personer från Sverige, vilket endast var drygt en halv procent av befolkningen. Främst emigrerade svenskarna till Norge, 7 379 personer, därnäst Danmark, 4 471, och Storbritannien, 3 280. Till USA sökte sig 3 111 personer.

Femårsberättelserna beskriver läget i landet

Orsakerna till utvandringen var flera. En av dem var den kraftiga befolkningstillväxten. Mellan 1825 och år 1900 mer än fördubblades ungdomskullarna. De svåra levnadsförhållandena, i stan och på landsbygden, var även ett viktigt skäl till att människor valde att söka sig bort. 1850 talets utgåvor av Bidrag till Sveriges officiella statistik, (BiSOS) inleds med en femårsberättelse från Tabellkommissionen, som beskriver tillståndet i landet på ett levande sätt, exempelvis vad gäller vädret, skörden och epidemier.

I inledningen av BiSOS A för åren 1851 55 konstaterar man att "i klimatologiskt hänseende var året 1851 utmärkt af en kylig och regnig sommar med högt vattenstånd. Årsväxten i riket, i afseende på mängden uppskattad till ringare än medelmåttig, var dessutom till beskaffenheten flerstädes mer och mindre skadad av mjöldrygor och andra svampväxter, bristande mognad och svårt bergningsväder."

Majoriteten av Sveriges befolkning bodde på landet vid den här tidpunkten. Folkmängden i Sverige var 3 482 541 personer år 1850, varav 3 131 015 eller närmare 90 procent, levde på landsbygden. I Stockholms stad bodde 93 070 personer, alltså runt 2,5 procent av Sveriges befolkning.

Samtidigt härjade en rad epidemier, såsom kolera, rödsot (dysenteri), smittkoppor och tyfus. Koleran tog 26 413 personers liv och var värst. Stockholms stad drabbades hårt med 7 745 avlidna. Rödsoten tog inalles 7 542 personers liv och under smittkoppornas härjningar avled 6 347 personer under perioden 1847 till 1855.

Nästan en miljon utvandrade till USA

Under första halvan av 1850 talet sökte sig utvandrarna förutom till USA även till Danmark, Ryssland/Finland, Norge och några enstaka till Tyskland och Australien. De största yrkesgrupperna som utvandrade var jordbruksägare och idkare, tjänstehjon, diverse ospecificerade yrken och bruks och fabriksarbetare.

Enligt den länsvisa indelningen i statistiken, som finns i sammanställningen Historisk statistik för Sverige (Del 1, Befolkning), hade Malmö län flest utflyttade mellan åren 1851 och 1910. Det rörde sig om totalt 100 616 personer, varav ungefär hälften sökte sig till Amerika. Därefter kom 97 234 personer vilka utvandrade från Värmlands län och på tredje plats Älvsborgs län med 91 712 emigranter. Lägst antal utvandrade från Uppsala län under den här perioden, 6 472 personer.

Jämförelsetal 1851‑1910 över emigrationen

Län Totalt Varav till
Förenta
Staterna
Malmöhus län 100 616 55 061
Värmlands län 97 234 77 574
Älvsborgs län 91 712 73 544
Kalmar län 75 405 69 291
Stockholms stad och län 74 940 52 048
Jönköpings län 70 897 67 945
Kristianstads län 70 755 53 088
Östergötlands 69 701 66 176
Göteborg & Bohus län 66 968 38 855
Kronobergs län 61 411 49 479
Skaraborgs län 57 254 54 802
Hallands län 53 903 46 298
Blekinge län 39 189 26 905
Gävleborgs län 38 673 36 058
Örebro län 38 648 36 666
Kopparbergs län 38 401 36 852
Västernorrlands län 31 962 28 133
Jämtlands län 20 371 17 612
Norrbottens län 17 259 12 879
Västmanlands län 12 867 11 661
Södermanlands län 12 388 11 047
Gotlands län 12 092 11 349
Västerbottens län 11 338 9 888
Uppsala län 6 472 5 612
Summa 1 170 456 948 823
Varav landsbygdsbor 928 197  

Befolkningstillväxtens takt påverkades

Ungefär 20 procent av männen och 15 procent av kvinnorna som föddes under senare delen av 1800 talet lämnade Sverige. Regeringen försökte ett tag stoppa emigrationen genom att förbjuda män att lämna landet innan de hade fullgjort värnplikten. I början av perioden (i BiSOS A för 1851 1855) beskrivs effekterna på befolkningen så här:

"Folkmängds-tillväxten under hela qvinqvennium 1851 med 1855 har utgjort 156,791, eller i medeltal för hvart år 31,358, men hade, enligt beräkning af öfverskottet födde utöfver döde under samma tid, bordt utgöra 180,733, eller i medeltal för ar 36,146. Skilnaden 23,943 förklaras till en del af det antal, 12,744, Svenske undersåter, hvilka under ifrågavarande tid uppgifvas hafva såsom emigranter lemnat riket..."

Förenta staterna hade som bekant en kraftig befolkningstillväxt under 1800 talet. År 1790 hade landet närmare 4 miljoner invånare, en siffra som hade ökat till drygt 23 miljoner personer år 1850. Denna utveckling fortsatte när invandringen från Europa tog fart, och 1910 uppgick Förenta staternas befolkning till 92 miljoner. År 2012 bodde det cirka 315 miljoner människor i USA.

Få sökte sig till Sverige

Antalet personer som sökte svenskt medborgarskap under 1850 talets första hälft var däremot inte så högt. De flesta kom från Tyskland (119 personer). Från Ryssland och Finland kom 53 personer, därnäst Danmark med 46 stycken. Sammanlagt invandrade 242 personer mellan 1851 och 1855. Svenskar som återinvandrade till Sverige finns inte med i statistiken för den här perioden, eftersom de redan räknats bort från utvandrar-statistiken.

Mellan åren 1871 och 1910 hade vi totalt 240 413 invandrare. Av dessa kom 116 107 från Amerika. Det rörde sig ofta om Sverigefödda återinvandrare.

Jämförelsen med dagens förhållanden är intressant. 2012 slog invandringen rekord då 103 059 personer flyttade till Sverige. Runt 20 procent handlade om svenskar som återvände efter en tid utomlands. Andra grupper som är framträdande i invand-ringsstatistiken är personer med medborgarskap i Syrien, Afghanistan, Somalia och Polen.

Förbättrade kommunikationer och blomstrande tider

Men trots att utvandringen från Sverige tog fart på 1850‑talet bland annat på grund av dåliga för­håll­anden på lands­bygden så fanns det även en rad positiva förete­elser som bidrog till att landet utveck­lades, exempel­vis de för­bätt­rade kommu­nika­tionerna. Den första järn­vägen i Sverige togs i bruk år 1856 och sedan 1840‑talet hade ång­båts­trafiken kommit igång. I BiSOS A kan vi läsa att "Kommu­nika­tions­medlens raska till­växt har allt­mer samman­bundit Sverige med den öfriga bildade verlden. Med varu-utbytets ökade liflighet går äfven ut­bytet af idéer och väckelser till före­tag­samhet i jemna steg framåt".

Nu kunde naturtillgångarna utnyttjas på ett nytt sätt och företag­sam­heten fick sig en skjuts. Väl­ståndet ökade för dem som hade arbete. "Det stora flertal inom nationen, som tillhör de närings­idkande och arbetande klasserna, har under dessa för­håll­anden hastigt kunna stiga till ett väl­stånd, som sanno­likt aldrig förr haft sin mot­svarig­het /.../", skriver Tabell­kom­missionen år 1857.

Fakta

Tabellverket

Tabell­verket bildades 1749 och upp­giften var att ställa samman befolk­nings­statistiken för Sverige, med kyrko­bok­för­ingen som grund.

Tabell­kommiss­ionen bildades 1756 och fick till upp­gift att an­svara för att Tabell­verket fungerade.

Digitaliser­ingen vid SCB

SCB:s bibliotek digital­iserar sedan 2007 tryckta statist­iska publika­tioner. De vikt­igaste från 1800‑talet är nu digital­iserade och finns till­gäng­liga på SCB:s webb­plats. För­utom rätts­väsende finns långa tids­serier från början av 1800‑talet inom bland annat befolk­nings­statistik, fång­vård, handel och bergs­hantering. Digital­iser­ingen av 1900‑talets statistik pågår.

Kontakt

Statistikservice

Telefon
010-479 50 00
Vardagar
9.00–12.00, 13.00–16.30