Till innehåll på sidan

Var fjärde i högre studier direkt efter gymnasiet

Publicerad: 2018-11-13

Mer än var fjärde gick direkt vidare till högskolestudier efter gymnasiet av de som slutade grundskolan 2006. En nästan lika stor grupp började jobba direkt och gjorde det fortfarande 2016. Resten gick krokigare vägar.

För första gången har SCB följt elever som slutat grundskolan 2006 under en tioårsperiod för att se vilka vägar de tar till vidare studier och ut på arbetsmarknaden.

Analysen visar att ungdomarna kan delas in i sex olika grupper utifrån deras väg genom gymnasieskolan, till vidare studier och till arbete. För varje grupp finns ett diagram som visar hur det kan se ut för tre personer i gruppen.

Grupp 1: Får jobb snabbt

Den här gruppen får snabbt jobb. De har ett par år efter gymnasiet en årsinkomst högre än 191 800 kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig månadslön på cirka 16 000 kronor. De har gått i gymnasiet i minst tre år. Det handlar om ungefär en fjärdedel av ungdomarna.

Exempel på unga i grupp 1

De som får jobb med högre inkomst snabbt.

I gruppen som får jobb snabbt finns mest män och inrikes födda. Även deras föräldrar är oftast inrikes födda. Det är vanligt att personerna i den här gruppen bodde i en mindre stad under gymnasiet och gick ett yrkesförberedande program. Deras föräldrar är förvärvsarbetande och har förgymnasial eller gymnasial utbildning. I den här gruppen är det vanligt att de 2016 bor kvar i samma kommun som där de gick ut grundskolan.

Personer i den här gruppen har bildat familj i större utsträckning än i de andra grupperna. Över hälften av dem lever i ett parförhållande år 2016, vilket är vanligare än i de andra grupperna. Nästan en fjärdedel av dem har barn, också det är vanligare än i de andra grupperna.

Grupp 2: Låga inkomster till en början

Den här gruppen har gått i gymnasiet i minst tre år. Därefter har de tre till fyra år med en lägre inkomst än 191 800 kronor per år, men får sen en inkomst över denna gräns. Det handlar om ungefär en fjärdedel av ungdomarna.

Exempel på unga i grupp 2

De som har låga inkomster första åren efter gymnasiet.

I den här gruppen har 40 procent avslutat gymnasiet utan slutbetyg. De har alltså inte läst ett helt program på minst 2 500 poäng. Av de som har slutbetyg är de som gått barn- och fritidsprogrammet och hantverksprogrammet överrepresenterade. Över hälften har gått på komvux eller någon annan utbildning utanför högskolan.

Nästan 40 procent av den här gruppen har någon gång under perioden haft ett år helt utan inkomster från arbete och utan att ha varit registrerad för några studier. Här återfinns män och kvinnor i samma utsträckning. Elva år efter att de slutat grundskolan bor de flesta kvar i samma kommun som när de gick i nionde klass. De är sammanboende eller ensamstående i samma utsträckning som genomsnittet.

Grupp 3: Studerar vidare direkt

Den här gruppen har först gått i gymnasiet i tre år. Därefter började de direkt på universitet och studerade tre år eller längre för att sedan ha högre inkomster än 191 800 kronor per år från arbete.

Gruppen är med 28 procent endast några procentenheter större än var och en av de två tidigare grupperna.

Exempel på unga i grupp 3

De som studerar vidare direkt efter gymnasiet.

I denna grupp har alla studerat på universitetet. Vid 26 års ålder har de som avslutat sina studier inkomster i den övre inkomstkategorin om minst 191 800 kronor per år.

Här är det fler kvinnor än män. Deras föräldrar är förvärvsarbetande och de har en eftergymnasial utbildning. De som bodde i en storstad är överrepresenterade och de från en mindre stad eller glesbygd underrepresenterade.

Nästan alla har gått en studieförberedande utbildning på gymnasiet. Vanligast är naturvetenskapligt, tekniskt eller samhällsvetenskapligt program. I denna grupp är det vanligare att ha lämnat sin uppväxtkommun än att bo kvar. De har barn i lägre utsträckning än andra.

Grupp 4: Studerar vidare senare

Den här gruppen har först gått i gymnasiet i tre år. Därefter har de arbetat några år antingen med högre eller lägre inkomster, för att senare börja studera på universitet. Det handlar om sju procent av ungdomarna.

Exempel på unga i grupp 4

De som studerar vidare senare.

I denna grupp studerar de flesta på universitetet det år de fyller 26. Mellan gymnasiet och universitetet har de till exempel gått på komvux. Få hade högre inkomster än 191 800 kronor per år innan de började studera på universitet. Gruppen består av fler kvinnor än män. De har oftast förvärvsarbetande föräldrar med eftergymnasial utbildning.

Här återfinns både personer som gått studieförberedande och yrkesförberedande program. De som gått estetiskt program eller mediaprogrammet är överrepresenterade.

Liksom den andra gruppen som studerar på universitetet har dessa lämnat sin uppväxtkommun. Det är vanligare att de bor i det som kallas ett övrigt hushåll än i de andra grupperna. En förklaring kan vara att de fortfarande studerar och då bor i studentbostäder eller kompisboende.

Grupp 5: Har varken jobb eller studerar

Den här gruppen har först gått i gymnasiet i två eller tre år. Därefter har en del av dem haft ett eller flera år med låg inkomst. I den här gruppen finns också de som helt saknar inkomster från arbete under en stor del av tioårsperioden. Gruppen utgör sju procent av ungdomarna.

Exempel på unga i grupp 5

De som varken jobbar eller studerar.

Av dem som år 2016 saknar inkomster från arbete, och som inte heller studerar, har hälften någon annan typ av ersättning. Vanligast är aktivitetsersättning. Men också ersättning från arbetsmarknadspolitiska åtgärder förekommer.

Här finns både personer som gått fler eller färre än tre år på gymnasiet, men de flesta saknar slutbetyg. De som har ensamstående föräldrar är överrepresenterade liksom de med föräldrar med förgymnasial utbildning. De med utländsk bakgrund är något överrepresenterade.

I den här gruppen är det vanligt att man bor kvar i den kommun man bodde i när man gick i nionde klass. Över en tredjedel av gruppen bor kvar hemma hos sina föräldrar.

Grupp 6: Valde andra vägar

Den här gruppen har först gått i gymnasiet tre år. Därefter varvar de studier på till exempel yrkeshögskola eller folkhögskola med år med lägre inkomst än 191 800 kronor per år. I slutet av perioden har en tredjedel av den här gruppen inkomster från arbete som är högre än så.

I den här gruppen finns de som gått någon annan utbildning än komvux och universitetet. Det är också en mindre grupp och utgör 8 procent av alla.

Exempel på unga i grupp 6

De som valde andra vägar än de ovan beskrivna.

I denna grupp återfinns också de unga som lämnat Sverige och flyttat utomlands. Bland dessa finns en överrepresentation av utrikes födda samt födda i Sverige med någon utrikesfödd förälder.

Här finns också en överrepresentation av de som bodde i en storstad när de slutade grundskolan. Som i den förra gruppen bor många kvar hemma hos sina föräldrar. Det gäller en tredjedel av dem som är kvar i Sverige.

Fakta

SCB har följt ett slumpmässigt tioprocentigt urval av alla som slutade grundskolan 2006. Dessa har följts fram till år 2016. För varje år har det registrerats om de studerat och i vilken form: gymnasieskola, komvux, universitet/högskola eller någon annan utbildningsform.

De som inte studerar har delats in i tre kategorier, efter förvärvsinkomst. SCB använder samma inkomstgränser för de olika åren som i statistiken om etablering på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan. Kategorierna består av de som inte har någon sådan inkomst, de som har över denna inkomstgräns, samt de som har under denna inkomstgräns. 

Inkomstgränserna för 2016 är:

  • inga inkomster från arbete 
  • inkomst lägre än 191 800 kronor
  • inkomst lika med eller högre än 191 800 kronor 

Inkomstgränserna är lägre för tidigare år, eftersom beloppet varje år höjs med den genomsnittliga löneökningen för samtliga anställda i Sverige.

Varje individ har sin egen följd av förändringar mellan studier och arbete. Men med hjälp av klusteranalys har individerna grupperats till sex grupper som har liknande mönster över tid.

SCB har också undersökt hur ungdomarna i de olika grupperna skiljer sig utifrån några demografiska faktorer, som var de bosatt sig, föräldrarnas bakgrund och utbildningsnivå. Det går också att se vilka program de läste på gymnasiet.

Kontakt

Lena Lundkvist, demograf, SCB

Telefon
010-479 46 78
E-post
lena.lundkvist@scb.se

Paula Kossack

Telefon
010-479 60 05
E-post
paula.kossack@scb.se