Till innehåll på sidan

Kort analys

Boendekostnader en börda för 8 procent av befolkningen

Senast uppdaterad: 2020-11-16

Det är stora skillnader i hur man upplever sina boendekostnader inom EU. I Sverige tycker nästan 8 procent av befolkningen att boendekostnaderna är en börda för privatekonomin. Det är lågt i ett europeiskt perspektiv.

Statistiken om hur EU:s invånare upplever sina boendekostnader baseras på hushållens subjektiva bedömning, inte hur stor del av den disponibla inkomsten som faktiskt går till boendekostnaderna.

Sedan 2010 har andelen som upplever boendekostnaden som en börda för privatekonomin sjunkit i nästan alla EU-länder. Ett undantag är Sverige där andelen även 2010 låg på cirka 8 procent.

Den totala boendekostnaden definieras som hyra eller månadsavgift, eventuell amortering eller ränta på lån, sophantering, underhåll, reparationer och övriga bostadskostnader.

Störst börda för ensamstående med barn

I Sverige upplever de som har lägst ekonomisk standard, ensamstående föräldrar och personer med utländsk bakgrund boendekostnaderna som en börda i större utsträckning än andra.

Ensamstående med barn är den grupp där högst andel upplever att boendekostnaden är en börda, 19 procent. Lägst är andelen bland sammanboende utan barn, 2 procent, och bland sammanboende med barn, 8 procent.

Personer med utländsk bakgrund upplever i större utsträckning att boendekostnaderna är en börda, 15 procent. Det kan jämföras med 5 procent för personer med svensk bakgrund.

Andel av Sveriges befolkning som anser att boendekostnaden utgör en stor börda för hushållets ekonomi

Diagram

Källa: EU-SILC, 2019.

Liknande utveckling i hela EU

De flesta länder inom EU har haft en likartad utveckling de senaste åren. Andelen som upplever boendekostnaderna som en börda har sjunkit i nästan alla länder, fram till 2019. En av de största minskningarna har skett i Litauen, där låg andelen på 39 procent 2010 och på 17 procent 2019. Genomsnittet för hela EU är 28 procent (EU-28 i diagrammet nedan). Högst är andelen på Cypern, där upplevde 62 procent boendekostnaden som en ekonomisk börda.

Andel i befolkningen som anser att boendekostnaden utgör en stor börda för hushållets ekonomi

Diagram

Källa: Eurostat, EU-SILC, 2019.
*Senaste tillgängliga uppgifter avser 2018.

Länder som inte följer den generella utvecklingen är bland andra Grekland, Schweiz och Norge. Där har det skett en ökning av andelen som upplever boendekostnaderna som en börda. I Grekland har ökningen varit störst, från 33 procent 2010 till 53 procent 2019.

I ett nordiskt sammanhang är andelen högst i Finland, 18 procent. Danmark har ungefär samma andel som Sverige med 7 procent.

Fakta om statistiken

Artikeln bygger på resultat från undersökningen EU-SILC som redovisas i Eurostats databas.

EU-SILC är en statistisk undersökning som genomförs årligen i alla EU-länder samt ytterligare några europeiska länder. Undersökningen gör det möjligt att jämföra uppgifter om inkomst, fattigdom, social utestängning, boende, arbete, utbildning och hälsa på både hushålls- och individnivå mellan olika länder.

Intervjufrågan som ställs årligen är:

Om du tänker på den sammanlagda kostnaden för ditt/ert boende, känns den då i hög grad, i någon mån eller inte alls betungande för din/er ekonomi? I hög grad betungande/I någon mån betungande/ Inte alls betungande.

Etiketter

Text- och innehållsansvariga