Till innehåll på sidan

Kort analys

Sverige bland de länder i Europa som har högst barnafödande

Senast uppdaterad: 2021-03-16

Trots att barnafödandet i Sverige har sjunkit det senaste decenniet, har Sverige ett av de högsta födelsetalen i Europa. Lägst är barnafödandet i Italien, Spanien och Malta.

Barnafödandet i Europa skiljer sig åt i olika länder. Under de senaste trettio åren har det varit ett högre barnafödande i norra Europa, framförallt i Norden, än i södra Europa. Familjepolitiken i länderna är en bidragande faktor till det.

Sverige i toppen

Sverige hör till de länder med flest födda barn per kvinna. Men under det senaste decenniet har födelsetalen sjunkit i stort sett varje år sedan 2010. År 2010 låg barnafödandet på 1,98 enligt det mått som kallas summerat fruktsamhetstal. År 2020 låg det på 1,67 barn per kvinna.

Perioder av högt barnafödande har följts av perioder av lågt barnafödande. I början av 1990-talet var barnafödandet högt, men i samband med den ekonomiska krisen en bit in på 1990-talet sjönk barnafödandet. Det berodde mycket på att fler kvinnor började studera och därför sköt barnafödandet på framtiden.

I slutet av 1990-talet var barnafödandet det lägsta någonsin i Sverige. Efter det ökade barnafödandet igen fram till år 2010. Den ekonomiska krisen runt år 2008/2009 gjorde att barnafödandet minskade ett par år senare och har sedan dess fortsatt att minska.

Högre barnafödande i norr än i söder

Generellt sett är barnafödandet lägre i södra Europa än i Norden. Förklaringen till det är inte enbart ekonomiska upp-och nedgångar, utan också hur samhället är uppbyggt. En orsak som ofta nämns är möjligheten för kvinnor att kombinera arbete med familjeliv. Barnomsorg och föräldraförsäkring är sämre utbyggd i södra Europa, vilket gör att många kvinnor tvingas välja mellan att göra karriär eller få barn.

Fruktsamhetstal för länderna i Europa 2010 och 2019

För ett fåtal länder avses 2018 istället för 2019.

År 2019 hade Malta det lägsta barnafödandet i EU på 1,14 barn per kvinna. Spanien hade näst lägst med 1,23 barn per kvinna och Italien låg på 1,26 barn per kvinna. Andelen barnlösa kvinnor är också högre i södra än i norra Europa.

Frankrike är ett undantag. Där har barnafödandet varit bland de högre i Europa varje år under 2000-talet, även om barnafödandet sjunkit på senare år. År 2019 låg siffran på 1,86 barn per kvinna. Det har troligtvis att göra med att familjepolitiken i Frankrike är lik den i de nordiska länderna.

Barnafödandet ökar igen i öst

I Östeuropa var barnafödandet förhållandevis högt fram till Berlinmurens fall 1989. Där fanns en etablerad barnomsorg som gjorde att många kunde kombinera arbete och familj. När marknadsekonomin infördes efter Sovjettiden bidrog det dels till att fler valde att arbeta istället för att få barn tidigt, eller fick välja mellan arbete och barn. Barnafödandet sjönk då drastiskt, och åldern för barnafödande ökade.

Födelsetalen i många länder i Östeuropa var låga i flera decennier men började öka igen runt 2010. Mellan 2010 och 2019 var de länder med störst uppgång i födelsetal Ungern, Lettland och Tjeckien. I Ungern har barnafödandet ökat med nästan 25 procent under det senaste decenniet, från 1,25 till 1,55 barn per kvinna. I Tjeckien ökade det från 1,51 till 1,71 barn per kvinna.

Nedgång i Norden

Födelsetalen har minskat mest i några av de nordiska länderna, framförallt i Finland, Island och Norge. Finlands barnafödande har minskat med 28 procent det senaste decenniet, från 1,87 till 1,35 barn per kvinna. I Norge har det minskat från 1,95 till 1,53 barn per kvinna. I Sverige har det också sjunkit, men inte lika mycket som i våra grannländer.

Färre länder har ett högt barnafödande nu

Generellt sett har barnafödandet i Europa minskat det senaste decenniet. Ungefär lika många länder har ett lågt barnafödande, medan de länder som haft ett högt barnafödande har blivit färre.

Fruktsamhetstal för länderna i Norden och EU, 2019 jämfört med 2010

Sorterat efter fruktsamhetstalet 2019. Källa: Eurostat.

Fakta

I denna artikel ges en bild av hur fruktsamheten har utvecklats i olika europeiska länder de senaste åren och hur bilden ser ut idag. För de flesta länder finns endast uppgifter fram till år 2019, varför det är senaste året som presenteras här.

Definitioner

Barnafödande mäts ofta med hjälp av ett summerat fruktsamhetstal. Det summerade fruktsamhetstalet ställer antalet födda barn i relation till antalet kvinnor i barnafödande åldrar. Måttet avser benägenheten att föda barn ett visst år eller en viss period. Måttet anger det antal barn kvinnor skulle få i genomsnitt under hela sitt liv om fruktsamheten förblev densamma som under det år beräkningen görs.

Det antal barn som exempelvis alla 25-åringar föder ett visst år sätts i relation till antalet 25-åriga kvinnor i befolkningen. På så vis får man ett åldersspecifikt fruktsamhetstal. Det summerade fruktsamhetstalet tas fram genom att lägga ihop samtliga åldersspecifika fruktsamhetstal.

Etiketter

Text- och innehållsansvariga