Till innehåll på sidan

Kort analys

De flesta lärare jobbar kvar fem år efter examen

Senast uppdaterad: 2022-05-16

Åtta av tio lärare som examinerades 2014/2015 arbetade fortfarande kvar som lärare fem år senare. Majoriteten av dem som valde att lämna yrket arbetade ändå kvar inom utbildningssektorn. 

iStock, Stígur Már Karlsson/Heimsmyndir

Lärarbristen i Sverige och framtidens lärarförsörjning har länge uppmärksammats. Flera reformer och insatser har gjorts för att försöka lösa situationen, men enligt Skolverkets lärarprognos 2021 beräknas bristen på utbildade lärare med vissa inriktningar och förskollärare bestå åtminstone fram till 2035.

– Allra svårast tros bristen på yrkeslärare på gymnasiet och ämneslärare på högstadiet bli. Även bland förskollärare och mellanstadielärare tror man att det kommer att fattas behörig personal framöver, säger Gulzat Elvung, analytiker på SCB.

En viktig fråga för lärarförsörjningen är i vilken utsträckning de nyutexaminerade lärarna väljer att stanna kvar i yrket. Vår undersökning visar att variationen mellan olika lärargrupper är stor.

De flesta nyutexaminerade börjar jobba som lärare

Läsåret 2014/15 examinerades cirka 8 570 personer från Sveriges olika lärarutbildningar, varav 80 procent var kvinnor och 20 procent var män. Nästan 90 procent av de nyutexaminerade, cirka 7 600 personer, började arbeta som lärare och förskollärare inom två år efter examen.

Antal examinerade 2014/15, könsfördelning samt andel som arbetade som lärare i skolan 2015–2016, efter inriktning på lärarutbildningen

Inriktning på lärarutbildningen Antal Kvinnor, procent Män, procent Andel lärare i skolan, 2015-2016, procent
Förskollärarexamen 1380 96 4 96
Grundlärarexamen 3120 88 12 91
Speciallärar- och specialpedagogexamen 630 95 5 88
Yrkeslärarexamen 510 62 38 83
Ämneslärarexamen 2930 61 39 84
Totalsumma 8570 79 21 89

Ämneslärare oftast kvar i yrket fem år efter examen

De allra flesta, närmare 80 procent, arbetade fortfarande inom läraryrket fem år efter examen och nio procent var tjänstlediga. Hur stor andel som var kvar i yrket varierar något efter inriktning på lärarutbildningen. Bland ämneslärare var andelen högst, 81 procent, medan den bland förskollärare var lägst, 76 procent.

– Både nyexaminerade förskollärare och grundlärare var i genomsnitt yngre än övriga lärarutbildade vid examen. I denna grupp återfinns också flest kvinnor och flest tillfälligt tjänstlediga, exempelvis föräldralediga, säger Gulzat Elvung.

Lärare-utanför-yrket_1.pngI diagrammet ingår de cirka 7 600 nyutexaminerade som arbetade som lärare i skolan 2015–2016.

Utbildningssektorn vanlig för de lärare som lämnat yrket

Cirka 12 procent arbetade varken som lärare i skolan eller var tillfälligt tjänstlediga fem år efter examen. Majoriteten av dessa, omkring sex av tio, arbetade ändå inom utbildningssektorn, exempelvis som chefer eller administratörer inom skolan, eller som universitets- och högskolelektorer. De lärare som arbetade utanför utbildningssektorn hade oftast tjänster inom offentlig förvaltning och försvar eller inom vård, omsorg och sociala tjänster.

Lärare-utanför-yrket_2.pngI diagrammet ingår de 860 nyutexaminerade som arbetade som lärare i skolan 2015–2016, men som inte arbetade som lärare 2019.

Fakta

Dataunderlag

Underlaget till artikeln kommer från olika register. Det som främst använts är Skolverkets register över pedagogisk personal (Lärarregistret) samt Registret över personal i förskolan och annan pedagogisk verksamhet. Statistiken om nyutexaminerade lärare bygger på data från Universitets- och högskoleregistret. Dessutom används SCB:s databas RAMS som innehåller uppgifter om sysselsättning.

Examinerade med en lärarutbildning

Personer med följande utbildningar ingår: förskollärarexamen, grundlärarexamen, speciallärarexamen, specialpedagogexamen, yrkeslärarexamen och ämneslärarexamen. Artikeln fokuserar på examinerade i åldern 20–55 år som fick sin lärarexamen läsåret 2014/15.

Lärare i och utanför skolan

De som ingår i studien under benämningen nyutexaminerade lärare finns med i Lärarregistret som tjänstgörande lärare eller i Registret över personal i förskolan och annan pedagogisk verksamhet. Skolan omfattar förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning. Ingen hänsyn tas till tjänsteomfattning.

Med tillfälligt tjänstlediga avses personer som inte är registrerade som lärare i skolan och rapporterade som tjänstlediga från aktuella tjänster där.

Med yrken inom utbildningssektorn avses yrken inom utbildningssektorn enligt SNI 2007 (Standard för svensk näringsgrensindelning), SNI 85 Utbildning. Yrken inom övriga branscher räknas som yrken utanför utbildningssektorn.

 

Källor

Lärarprognos 2021. Redovisning av uppdrag att ta fram återkommande prognoser över behovet av förskollärare och olika lärarkategorier, Skolverket (2021).

Arbetskraftsbarometern 2015 – Vilka utbildningar ger jobb? SCB (2015)

Arbetskraftsbarometern 2016 – Vilka utbildningar ger jobb? SCB (2016)

Universitet och högskolor. Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2014/15. UF 20 SM 1601. SCB

Pedagogisk personal (lärarregistret)

Text- och innehållsansvariga