Till innehåll på sidan

Kort analys

Föräldrars utbildningsnivå och närhet till universitet viktiga faktorer för högskolestudier

Senast uppdaterad: 2023-01-03

Om dina föräldrar är akademiker och du bor i närheten av ett universitet eller en högskola är det betydligt mer troligt att du kommer att studera vidare efter gymnasiet. Skillnaderna är dock stora mellan landets kommuner, även när det gäller hur lång tid det tar innan högskolestudierna påbörjas.

Efter gymnasieskolan väljer många elever att studera vidare på högskola eller universitet. Hur många som väljer att studera vidare, och om de gör det direkt eller på lite längre sikt, skiljer sig dock kraftigt åt mellan olika kommuner.

– I den här studien har vi tittat på hur det ser ut för elever som examinerades från gymnasieskolan våren 2017, eftersom det är det mest aktuella år då vi kan se andelen som valt att studera vidare inom fem år, säger Annica Wallerå, utredare på SCB.

Stora skillnader mellan kommunerna

Våren 2017 examinerades knappt 74 000 elever från Sveriges gymnasieskolor. Knappt en av fyra började studera vid högskola eller universitet inom ett år, och drygt hälften inom fem år. Hur vanligt det är att studera vidare skiljer sig kraftigt åt mellan olika kommuner. Andelen som studerat vidare inom ett år var störst i Uppsala och Lund, omkring 45 respektive 41 procent. Fem år efter examen är andelen däremot störst i Danderyd och Lidingö, nästan 84 respektive 80 procent.

Generellt vanligt med studieuppehåll före högskolan

Många elever väntar ett eller ett par år efter gymnasieexamen med att börja studera på högskola eller universitet.

Andelen examinerade studenter som läste vidare, ökade med tiden i alla kommuner, men väldigt olika mycket. I vissa kommuner var det vanligare att studenterna läste vidare inom ett år, i andra att de gjorde det inom fem år. Endast Uppsala, Lund och Lomma ingick bland de tio kommuner som hade högst andel gymnasieelever som studerat vidare på högskolan både inom ett och fem år.

Andel som påbörjat högskolestudier inom ett respektive fem år efter gymnasieexamen, examinerade våren 2017 – Kommuner med högst andel. Procent

Högst andel inom ett år Högst andel inom fem år
Kommun Andel inom Rank efter Kommun Andel inom Rank efter
  1 år 5 år 5 år   1 år 5 år 1 år
 Uppsala 45,0 71,5 8  Danderyd 25,3 83,7 31
 Lund 41,4 76,3 4  Lidingö 24,1 79,7 38
 Knivsta 39,7 64,5 17  Täby 28,6 79,6 13
 Botkyrka 34,9 63,7 20  Lund 41,4 76,3 2
 Lomma 34,1 75,1 5  Lomma 34,1 75,1 5
 Sigtuna 33,0 65,4 14  Sollentuna 28,3 72,9 14
 Malmö 32,7 63,4 21  Nacka 21,8 72,6 66
 Järfälla 32,6 66,2 12  Uppsala 45,0 71,5 1
 Huddinge 32,5 64,8 15  Stockholm 29,7 70,1 12
 Bromölla 32,0 50,5 95  Partille 18,6 66,8 105

Personer med utländsk bakgrund studerar ofta vidare direkt

Det är vanligare att vänta något år med sina högre studier bland personer med svensk bakgrund än bland personer med utländsk bakgrund. Det kan vara en förklaring till att kommuner, vars befolkning till relativt stor andel består av personer med utländsk bakgrund, finns med på topplistan över dem vars gymnasiestudenter har påbörjat högskolestudier inom ett, men inte inom fem år.

– Några sådana exempel på kommuner där en hög andel elever börjat studera på högskola inom ett år efter gymnasiet är Botkyrka, Sigtuna, Malmö och Järfälla, säger Annica Wallerå.

I Danderyds kommun hade en fjärdedel av eleverna påbörjat en högskoleutbildning inom ett år. Inom fem år hade däremot nära 84 procent börjat studera på högskola eller universitet. Det innebär en ökning med 58 procentenheter och är därmed den största ökningen i landet. I Tierp hade drygt 21 procent av eleverna påbörjat en högskoleutbildning inom ett år och nära 36 procent inom fem år efter gymnasieexamen. Det utgör landets minsta ökning, med 14 procentenheter.

– Den övergripande lägsta andelen som påbörjat högskolestudier inom fem år återfanns i Gällivare, där siffran var 30 procent av gymnasieeleverna, säger Annica Wallerå.

När det gäller de elever som börjat läsa vidare inom ett år var andelen lägst i Olofström, med 9 procent, och Ulricehamn, med 10 procent.

Andel som påbörjat högskolestudier inom ett respektive fem år efter gymnasieexamen, examinerade våren 2017 – Kommuner med lägst andel. Procent

Lägst andel inom ett år
Lägst andel inom fem år
Kommun Andel inom Rank efter Kommun Andel inom Rank efter
  1 år 5 år 5 år   1 år 5 år 1 år
 Olofström 9,4 34,9 6  Gällivare 10,9 29,5 3
 Ulricehamn 9,9 41,2 19  Sollefteå 16,0 31,3 35
 Gällivare 10,9 29,5 1  Kiruna 11,2 33 4
 Kiruna 11,2 33 3  Kil 15,0 34 23
 Lidköping 12,4 48,3 68  Piteå 16,1 34,3 36
 Krokom 12,8 35,8 8  Olofström 9,4 34,9 1
 Falkenberg 13,0 42,5 23  Tierp 21,4 35,7 105
 Gotland 13,0 44,8 36  Krokom 12,8 35,8 6
 Motala 13,1 43 27  Klippan 20,7 36 95
 Katrineholm 13,1 44,3 34  Östhammar 21,0 37,1 102

Högskoleförberedande gymnasieprogram påverkar

De flesta som läser vidare efter gymnasiet har examinerats från ett högskoleförberedande program. Bland dem som examinerades från högskoleförberedande gymnasieprogram våren 2017 påbörjade knappt 32 procent högskolestudier inom ett år, och drygt 75 procent inom fem år. Bland dem som examinerades från gymnasiets yrkesprogram var motsvarande andelar knappt 4 respektive drygt 14 procent.

Andelen som examineras från högskoleförberedande program varierar också kraftigt mellan kommunerna. Bland dem som examinerades från gymnasieskolan våren 2017 låg Tierp lägst, med 43 procent, och Danderyd högst, med 93 procent.

– Andelen gymnasieelever i en kommun som läser vidare på högskolan beror till stor del på hur stor andel som examinerats från högskoleförberedande program, framför allt när det gäller dem som läser vidare inom fem år, säger Annica Wallerå.

Föräldrarnas utbildningsnivå spelar roll

Föräldrarnas utbildningsnivå har också stor betydelse för om en elev väljer att studera på högskolan eller inte. Ju högre föräldrarnas utbildningsnivå är, desto vanligare är det att eleven studerar vidare efter gymnasiet.

Bland de elever som tog studenten 2017, vars föräldrar har gymnasial utbildning, hade 40 procent påbörjat högskoleutbildning inom fem år. Motsvarande andel för elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning var nästan 70 procent.

I Danderyd, där andelen som påbörjat högskoleutbildning är högst, har 74 procent av de vuxna en eftergymnasial utbildning. I Gällivare, där andelen som påbörjat en högskoleutbildning är lägst, är motsvarande andel 27 procent.

Geografisk närhet till universitet har betydelse

Närhet till universitet är också en faktor som har betydelse för om en elev studerar vidare efter gymnasiet eller inte. 

– De allra flesta kommuner med hög andel elever som påbörjar högskoleutbildning ligger i närheten av ett universitet eller en högskola. Här har vi Uppsala och Lund som två tydliga exempel, säger Annica Wallerå.

Både bland män och kvinnor var andelen som påbörjade högskolestudier inom ett år allra högst i Uppsala, 45 respektive 46 procent. Andelen som påbörjat högskolestudier inom fem år var också högst i en och samma kommun för kvinnor och män, men då i Danderyds kommun och då med större skillnad mellan könen, 79 procent av männen och 89 procent av kvinnorna.

– Här har vi två typexempel på att benägenheten att läsa vidare på högskola ofta ökar om elevens föräldrar har en högre utbildningsnivå, som generellt är vanligt i Danderyd. Vi ser också att närheten till ett universitet, som i Uppsala, påverkar, säger Annica Wallerå.

Kvinnor studerar vidare i större utsträckning än män

Det är vanligare bland kvinnor än bland män att studera vidare på högskolan. Det gäller både i direkt samband med gymnasieexamen och på längre sikt. Bland dem som examinerades från gymnasiet våren 2017 var det 21 procent av männen och 25 procent av kvinnorna som påbörjade en högskoleutbildning inom ett år. Efter fem år hade skillnaden mellan könen ökat. Då hade 48 procent av männen och 64 procent av kvinnorna påbörjat en högskoleutbildning. Samma mönster gäller i de flesta kommuner.

Examinerade från gymnasieskolan 2017 som påbörjat högskolestudier, samtliga kommuner (xlsx)

Fakta

I denna artikel studeras elever som examinerades från gymnasieskolan våren 2017. I jämförelserna ingår kommuner där 100 eller fler elever examinerades våren 2017, vilket var fallet i 177 av de 290 kommunerna. Nittio procent av de examinerade eleverna bodde då i dessa kommuner.

Vuxna med eftergymnasial utbildningsnivå avser individer 25–74 år.

Länkar

Övergång från gymnasieskola till eftergymnasiala utbildningar