Till innehåll på sidan

Kort analys

Konsumtionen ger mindre utsläpp nu än tidigare

Senast uppdaterad: 2022-05-31

När vi räknar på de utsläpp av växthusgaser som genereras av vår konsumtion, både i Sverige och utomlands, kan man se att utsläppen minskat över tid. Utsläppen från hushållens konsumtion kommer främst från transporter, livsmedel och boende.

Foto: Anne Nygård, Unsplash

– Räknar man de utsläpp som kommer från hela konsumtionen så skapar det en annan bild av de utsläpp vi står för jämfört med de territoriella utsläppen, alltså de inom Sveriges gränser. Vi konsumerar ju varor som helt eller delvis producerats utomlands och som ger olika upphov till utsläpp, säger Susanna Roth som arbetar med miljöräkenskaper på SCB.

Två tredjedelar av klimatpåverkan kommer från importen

Utsläppen från vår konsumtion är alltså de sammanlagda utsläpp som kommer av de varor och tjänster vi efterfrågar i Sverige. De har antingen genererats i vårt land eller importerats från utlandet.  I de sammanlagda utsläppen finns både privat och offentlig konsumtion med, men också utsläpp från investeringar. 2019 låg de sammanlagda utsläppen på 93 miljoner ton, medan utsläppen som beräknades till Sveriges gränser samma år hamnade på 51 miljoner ton.

De senaste knappt femton åren har de konsumtionsbaserade utsläppen faktiskt minskat med sexton procent. En stor del av klimatpåverkan som kommer från konsumtionen, nära två tredjedelar, genereras av importen av varor och tjänster från andra länder. Utsläppen är beroende av vilka produkter vi importerar och från vilka länder dessa produkter kommer ifrån, eftersom utsläppsintensitet för olika produkter varierar från land till land.

De territoriella utsläppen (inom Sveriges gränser) och de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser mellan 2008-2020.

imagebzqv.png

Källa: SCB och Naturvårdsverket

Transporter, livsmedel och boende står för stora delar av utsläppen

2019 hamnade de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser på nio ton per person. De hade då sedan 2008 minskat med 24 procent. Mer än hälften av utsläppen, eller över fem ton per person, kommer av hushållens konsumtion. Hushållens växthusgasutsläpp kommer till stor del från konsumtion av transporter, livsmedel och boende.

Per kategori så har utsläppen från konsumtionen av transport minskat med 29 procent per person.

– En förklararing till det är att de direkta utsläpp som uppstår när hushållen kör sina bilar har minskat, och så även de utsläpp som uppstått i tillverkningsfasen av drivmedel, säger Susanna Roth.

När det gäller konsumtionen av livsmedel har utsläppen mellan 2008 och 2019 minskat med 18 procent per person, och utsläppen från boende med 32 procent. Här består utsläppen av till exempel konsumtion av fjärrvärme och el samt utsläpp som uppstår vid produktionen av byggnader.

Hushållens växthusgasutsläpp per person från konsumtion efter område, 2019

Utsläpp-från-konsumtion_2022.png

Källa: SCB

Kategorin övrigt inkluderar exempelvis konsumtion av hälso- och sjukvårdsprodukter, telekommunikation och produkter inom rekreation och kultur.

Tips på läsning

Sveriges miljömål

Miljömålsberedningens delbetänkande om Sveriges globala klimatavtryck från 2022

Genomförandet av Agenda 2030

Fakta

Hur de konsumtionsbaserade utsläppen påverkats av pandemin kommer vi att kunna se under hösten 2022 då statistiken för 2020 publiceras.

Statistik om konsumtionsbaserade utsläpp tas fram av miljöräkenskaperna på SCB. Miljöräkenskaperna är ett statistiskt ramverk som tar fram statistik som syftar till att beskriva sambandet mellan miljö och ekonomi. Statistiken om konsumtionsbaserade utsläpp utvecklades under flera år i forskningsprogrammet PRINCE.

PRINCE

Statistiken är modellbaserad och utgår från en så kallad miljöutvidgad input–output-modell där miljö­räkenskapernas och nationalräkenskapernas ramverk används.

Modellen består av nationalräkenskapernas input–output-tabeller som beskriver handeln mellan branscher i en ekonomi och hur en del av denna handel går till slutlig konsumtion. I input–output-tabellerna kan man utläsa hur mycket varje bransch köper in som insatsvaror per producerad krona, och på så vis kan man beräkna hur mycket som måste produceras genom hela produktionskedjan av olika produkter för att tillfredsställa den slutliga konsumtionen. Lägger man till hur mycket utsläpp som uppkommer per producerad krona i varje bransch, kan man även räkna ut alla utsläpp som sker genom hela produktionskedjan.

 I SCB:s kvalitetsdeklaration finns information om metoden för att beräkna konsumtionsbaserade utsläpp.

Kvalitetsdeklaration: Miljöräkenskaper – Miljöpåverkan från konsumtion (pdf)

Källor

Miljöräkenskaperna