Till innehåll på sidan

Kort analys

Män får mer forskningsmedel från EU än kvinnor

Senast uppdaterad: 2022-06-01

Män forskar oftare än kvinnor inom naturvetenskap och teknik, de två forskningsämnesområden som får mest pengar från EU. Det resulterade i att män i genomsnitt tilldelades 25 procent mer forskningsmedel från EU än kvinnor under 2019.

johner.se/Plattform

Forskning och utveckling (FoU) vid svenska universitet och högskolor kostade drygt 42 miljarder kronor under 2019. Cirka 40 miljarder av dessa pengar användes till rörelsekostnader, där löner och andra personalkostnader utgör den största posten.

Pengar till FoU vid svenska universitet och högskolor kommer främst från den offentliga sektorn. En annan stor finansiär är den privata icke-vinstdrivande sektorn. Den tredje största forskningsfinansiären är EU som stod för cirka 4 procent av de totala rörelsekostnaderna under 2019.

Mer än hälften av EU:s medel för FoU inom universitet och högskola går till naturvetenskap och teknik

Drygt 60 procent av EU-medlen går till forskning inom naturvetenskap och teknik. Det beror delvis på att de EU-medel som finansierar FoU i stor utsträckning kommer från EU:s ramprogram Horisont 2020. Programmet fokuserar sin finansiering på områden som säker, ren och effektiv energi samt smart, grön och integrerad transport.

Från övriga finansiärer är det istället medicin och hälsovetenskap som får mest medel.

Totala rörelsekostnader exklusive EU-medel respektive rörelsekostnader finansierade med EU-medel fördelade efter forskningsämnesområde, 2019.

Diagram-män-får-mer-forskningsmedel_km_1.png

Män utför dubbelt så mycket forskning inom naturvetenskap och teknik som kvinnor

Övervikten mot naturvetenskap och teknik gör att män och kvinnor får olika del av EU-medlen eftersom det finns skillnader mellan mäns och kvinnors forskningsområden.

Många forskare lägger bara en del av sin arbetstid på forskning. För att jämföra forskares förutsättningar lägger man i statistiken ihop flera forskares arbetstid till vad som motsvarar det arbete en heltidsanställd forskare skulle ha utfört under ett år. Resultatet kallas för helårsperson.

Efter omvandling till helårspersoner ser man först och främst att mindre forskning utförs av kvinnor. Deras forskning motsvarar drygt 8 600 helårspersoner under 2019 medan mäns forskning uppgår till drygt 10 800 helårspersoner.

Man ser också att mäns och kvinnors forskning skiljer sig mellan olika forskningsämnesområden. Inom de forskningsämnesområden som får mest medel från EU, naturvetenskap och teknik, motsvarar mäns forskning dubbelt så många helårspersoner som kvinnors forskning.

Forskningstjänster sammanslagna till helårspersoner fördelade efter forskningsämnesområde för kvinnor respektive män, 2019.

Diagram-män-får-mer-forskningsmedel_km_2.png

Den obalanserade könsfördelningen gör att män får mer EU-medel än kvinnor

Totalt sett var de EU-finansierade rörelsekostnaderna för samtliga forskningsämnesområden per helårsperson i genomsnitt 25 procent högre för män än för kvinnor under 2019.

Män tilldelades mer EU-medel per helårsperson än kvinnor inom samtliga forskningsämnesområden, utom inom medicin och hälsovetenskap. Det är en konsekvens av att män utgör en större andel inom de forskningsämnesgrupper som får mest EU-medel inom varje forskningsämnesområde.

Ser man till övriga finansiärer är skillnaderna i rörelsekostnaderna per helårsperson mellan män och kvinnor markant lägre. Totalt sett tilldelas då kvinnor istället 1 procent mer i genomsnitt per helårsperson än män.

EU-medel per forskningsämnesområde samt totalt för samtliga forskningsämnesområden fördelade per helårsperson inom forskning och utveckling för kvinnor respektive män, 2019.

Diagram-män-får-mer-forskningsmedel_km_3.png

Obalansen mellan kvinnor och män i EU-finansierade rörelsekostnader per helårsperson har varit relativt oförändrad sedan 2013. Totalt sett tilldelades män under 2019 i genomsnitt 25 procent mer EU-medel än kvinnor jämfört med 31 procent mer under 2013.

Skillnaderna har dock ökat inom humaniora och konst samt samhällsvetenskap men minskat inom övriga forskningsämnesområden.

EU-finansierade rörelsekostnader fördelade per helårsperson inom forskning och utveckling för kvinnor respektive män, 2013–2019.

Diagram-män-får-mer-forskningsmedel_km_4.png

Fakta

Kostnaderna per FoU-helårsperson för män respektive kvinnor är beräknade genom att fördela rörelsekostnaderna per forskningsämnesgrupp enligt könsfördelningen inom forskningsämnesgruppen och sedan summera kostnaderna per forskningsämnesområde. Summan har sedan dividerats med antalet FoU-helårspersoner utförda av män respektive kvinnor inom forskningsämnesområdet

Kort om statistiken

Undersökningen Forskning och utveckling i Sverige genomförs vartannat år med syftet att samla in uppgifter om utgifter för och personal inom forskning och utveckling (FoU) i offentlig sektor, företagssektorn, universitets- och högskolesektorn respektive den privata icke-vinstdrivande sektorn.

Inom universitets- och högskolesektorn delas insamlingen upp i en ekonomidel och en individdel. Ekonomidelen riktar sig till lärosätenas centrala ekonomiadministration som får fördela sina intäkter, investeringar och avskrivningar per forskningsämne.  Fördelningen görs per intäktspost och används för att beräkna utgifter per finansieringskälla. Individdelen går ut till ett urval av den anställda personalen vid de lärosäten som haft intäkter för FoU under referensperioden och ställer frågor om deras genomsnittliga arbetstid samt arbetstidens fördelning på olika aktiviteter. Fördelningen av arbetstiden används för att beräkna antalet FoU-helårspersoner.

Vid redovisningen av helårspersoner och utgifter fördelat på forskningsämne används nomenklaturen Standard för svensk indelning av forskningsämnen. Standarden har tre nivåer där forskningsämnesområde utgör den grövsta nivån med 6 kategorier: naturvetenskap, teknik, medicin och hälsovetenskap, lantbruksvetenskap och veterinärmedicin, samhällsvetenskap samt humaniora och konst. Därefter följer nivåerna forskningsämnesgrupp och forskningsämne. Totalt finns det 42 forskningsämnesgrupper och cirka 250 forskningsämnen.

EU:s ramprogram Horisont 2020 löpte mellan 2014 och 2020. Programmet finansierade forskningsprojekt inom tre fokusområden: enastående vetenskap, industriellt ledarskap och samhällets utmaningar. Under hela perioden har svenska lärosäten mottagit cirka 13,8 miljarder kronor genom programmet. Av samtliga rörelsekostnader som finansierats med EU-medel utgjorde medel från Horisont 2020 cirka 59 procent under 2019. För mer information se: Horizon 2020 | European Commission (europa.eu)

Text- och innehållsansvariga