Till innehåll på sidan

Redaktionellt

Allsvenska klubbar förlorar hundratals miljoner på tomma läktare

Senast uppdaterad: 2020-11-19

Spel inför tomma läktare under coronapandemin innebär stora ekonomiska förluster i fotbollsallsvenskan. Flera klubbar har i år tappat över en fjärdedel av sina intäkter, visar ny statistik.

Det blev aldrig någon riktig guldstrid i herrallsvenskan. Malmö FF tog hem serien med flera omgångar kvar att spela och blev svenska mästare för 21:a gången. Men i klubbarnas bokföring är dramatiken desto större. Mycket tyder på att de sammanlagt tappat minst en femtedel av sina intäkter jämfört med 2019, och för några av klubbarna rör det sig om ännu mer.

– Att matcherna spelats utan publik under hela säsongen på grund av coronapandemin påverkar naturligtvis klubbarnas ekonomi. Förra året utgjorde publikintäkterna 20 procent av deras totala intäkter, säger Daniel Lennartsson, statistiker på SCB.

De 16 klubbarna i herrallsvenskan bedriver sin elitverksamhet på olika sätt. Några gör det som ideella föreningar, andra som både ideella föreningar och aktiebolag. Fem klubbar har i huvudsak sina intäkter i privata aktiebolag, vilket gör att man kan följa deras ekonomiska verksamhet i SCB:s momsregister. Under januari till och med augusti i år har dessa klubbars intäkter minskat med 27 procent jämfört med motsvarande period förra året.

– Det inkomsttappet är i linje med vad publikintäkterna har stått för när vi tittar på samtliga klubbar i allsvenskan de senaste åren, säger Daniel Lennartsson.

Hundratals tappade miljoner

I fjol landade de allsvenska klubbarnas intäkter på drygt 1,9 miljarder kronor. Publikintäkterna stod för 20 procent av dessa och var jämte sponsor- och reklamintäkter de största inkomstkällorna för klubbarna.

– Förra året drog klubbarna totalt in drygt 380 miljoner kronor i publikintäkter. Även om totalsiffran kan påverkas en aning av vilka lag som spelar i allsvenskan varje år så ger det en bra bild av vilka pengar som klubbarna går miste om när matcherna spelas utan publik, säger Daniel Lennartsson.

Tufft år

Redan 2019 var ett förhållandevis tufft ekonomiskt år för de allsvenska klubbarna. Rörelseresultatet – alltså skillnaden mellan intäkter och kostnader– minskade med 146 procent från 2018 och landade på minus 40 miljoner kronor.

Personalkostnaderna var den enskilt största kostnaden och uppgick till cirka 1,1 miljard kronor, vilket var en ökning med 7,9 procent från 2018. I år har de dock minskat igen. Under januari–augusti var arbetskostnaderna 13 procent lägre än samma period 2019.

– Det är främst de sociala avgifterna som minskat, vilket beror på den tillfälliga sänkningen av dessa som regeringen beslutat om. Samtidigt ska man komma ihåg att vissa klubbar korttidspermitterat sin personal. Det påverkar inte arbetskostnaderna men ger ett bidrag som bokförs som intäkt, säger Daniel Lennartsson.

Eget kapital i fara

De allsvenska fotbollsklubbarna hade i fjol tillgångar på cirka 2,7 miljarder kronor. Det egna kapitalet uppgick till 879 miljoner kronor, vilket ger en soliditet på 33,5 procent.

– Det varierar stort mellan enskilda klubbar. Elva av klubbarna i allsvenskan klarar inte ett år utan publikintäkter innan det egna kapitalet är slut, säger Daniel Lennartsson.

Tabeller: De allsvenska klubbarnas ekonomi

Rörelseintäkter (i tusentals kronor)

  2018 2019 Utveckling (%) Andel 2019 (%)
Publikintäkter 360 771 383 904 6,4 20,0
Sponsor- och
reklamintäkter
441 983 417 918 -5,4 21,8
Sändningsrättigheter 191 098 208 209 9,0 10,8
Uefa-ersättningar 113 698 142 673 25,5 7,4
Medlemsavgifter 35 737 33 626 -5,9 1,8
Spelaromsättning 351 806 273 374 -22,3 14,2
Övrigt 434 625 461 411 6,2 24,0
Rörelseintäkter 1 929 718 1 921 115 -0,4 100,0

Rörelseintäkter i momsregistret för klubbarna
som helt drivs som aktiebolag (i tusentals kronor)

  Januari–augusti  Utveckling (%)
2017 380 489  
2018 398 580 4,8
2019 395 527 -0,8
2020 286 333 -27,6

Resultaträkning (i tusentals kronor)

   2018 2019  Utveckling (%)
Rörelseintäkter 1 929 718 1 921 115 -0,4
Övriga externa kostnader -743 856 -762 153 2,5
Personalkostnader -992 999 -1 071 433 7,9
Avskrivningar -114 527 -115 242 0,6
Övrigt 6 989 -11 865 -269,8
Rörelseresultat 85 325 -39 578 -146,4
Årets resultat 72 836 -37 173 -151,0

Arbetskostnader (i tusentals kronor)

  Januari–augusti Utveckling (&)
2018 537 695  
2019 595 607 10,8
2020 517 504 -13,1

Balansräkning (i tusentals kronor)

  2018 2019 Utveckling (%)
Omsättningstillgångar 936 942 879 364 -6,1
Totala tillgångar 2 606 461 2 666 693 2,3
Kortfristiga skulder 616 305 603 802 -2,0
Eget kapital 941 668 892 322 -5,2
Eget kapital och skulder 2 606 461 2 666 693 2,3
       
Likviditet (%) 152,0 145,6  
Soliditet (%) 36,1 33,5  

Fakta: Om statistiken och källorna

Statistiken i artikeln bygger i huvudsak på data från de allsvenska klubbarnas årsredovisningar. I dessa är det data för koncernen som används.
I toppen av koncernen finns det i alla klubbar en ideell förening. Det beror på den så kallade 51-procentsregeln som innebär att en idrottsförening måste ha minst 51 procent av rösterna i ett idrottsaktiebolag.
Fem klubbar har sin huvudsakliga verksamhet i privata aktiebolag. I momsregistret kan man löpande följa de fem privata bolagens intäkter och utgifter.
Såväl ideella föreningar som aktiebolag går att följa i SCB:s register över lönesummor och sociala avgifter.

Länkar

Företagens ekonomi

Läs fler artiklar på scb.se om hur coronavirusets spridning påverkar samhället

Etiketter

Text- och innehållsansvariga