Till innehåll på sidan

Redaktionellt

Krympflationen ger dig mindre innehåll för pengarna

Senast uppdaterad: 2022-03-25

Många tycker att de får mindre för pengarna nuförtiden. Och det är precis det som händer när livsmedelsförpackningarna krymper utan att priserna sjunker. Fenomenet kallas krympflation.

I den prisstatistik som SCB får in varje vecka för att följa prisernas utveckling går det också att se exakt den här utvecklingen.

 Ett välkänt exempel är kaffeförpackningarna, säger John Eliasson som är prisstatistiker på SCB. Där har normalförpackningen gått från att innehålla ett halvt kilo till att innehålla 450 gram, och i några fall bara 425 gram. Samtidigt har inte priserna sjunkit, vilket innebär att priset per gram har stigit.

Detta är ett fenomen som kallas för krympflation, efter det engelska uttrycket shrinkflation. Krympflation har under senare tid förekommit så mycket i debatten att det hamnande på nyordslistan för svenska språket 2020. 

Även drivmedel och mobilabonnemang

Andra varor som uppmärksammats för att ha krympt  är glassar, chipspåsar och juiceflaskor. Men krympflation handlar inte bara om mindre förpackningar utan också om minskad effektivitet, till exempel när det gäller bränsleförbrukning.

– Ett annat exempel är reduktionsplikten för drivmedel, säger John Eliasson. Reduktionsplikten innebär att det blandas in större och större mängder biobränsle i drivmedel för att minska utsläppen. Samtidigt har dessa bränsleblandningar något lägre effektivitet, vilket i praktiken gör att priset per mil ökar.

Det finns också exempel på den motsatta utvecklingen. Ett exempel är mobilabonnemangen, där man får mer och mer surf för samma peng.

– Men det är ju säkert många som har mer surf i sitt avtal än vad de gör av med, säger John Eliasson. Så de överbetalar ju samtidigt.

Kaffe en av de mest krympflationsutsatta varorna 

SCB samlar alltså in priser för ett stort antal utvalda varor för att sammanställa konsumentprisindex, eller KPI. Den färdiga statistiken sammanfattar den svenska prisutvecklingen, som också kallas inflation. Under senare tid har inflationen varit den högsta på närmare 30 år, där bland annat livsmedelspriserna har bidragit med stora prishöjningar. 

Om man tittar närmare på statistiken kan också de som irriterat sig på de krympande kaffeförpackningarna få vatten på sin kvarn.

– Kaffe har varit bland de livsmedel som påverkats mest av krympflation under en längre tid. Under 2017 såg vi att förpackningsändringarna höjde kaffepriserna med i snitt fyra procent, säger John Eliasson.

Varor med störst krympflationseffekt per år

År Produktgrupp
2015 Spannmålsbaserade maträtter, Flingor och snacks, Nötter och torkad frukt, Kaffe, Te
2016 Välling, Potatisprodukter, chips
2017 Kex och skorpor, Chark, Kaffe, Kryddor och såser
2018 Djupfryst kött, Djupfryst fisk. Sylt och marmelad, Godis och tuggummi
2019 Gravad/rökt laxfisk, Djupfrysta grönsaker, Kaffe
2020 Chark, Djupfrysta grönsaker
2021 Djupfrysta skaldjur, chips

Livsmedelspriserna stiger snabbare

Döljer då de krympta förpackningarna en snabbare prisökning än andra varor? Ja, säger John Eliasson.

– För enskilda produkter har krympflationen en stor påverkan på priserna. Dock varierar det mellan olika produkter samt över tid hur många förpackningsändringar som görs.

Tittar man på den totala kostnaden för livsmedel bidrar krympflationen som mest med en årlig prisförändring på tre tiondelars procent. Under 2017 gick priserna på livsmedel som säljs i förpackningar upp med 3,3 procent, men skulle man räkna bort krympflationen skulle livsmedelspriserna enbart ha gått upp med 3 procent.

Beräkningen bygger på livsmedel förutom de som säljs i lösvikt, och motsvarar ungefär 80 procent av livsmedelsvarorna.

Årlig prisutveckling på livsmedel samt krympflation, 2015-2021

Diagram: Prisutveckling på livsmedel samt krympflation, 2015-2021

Text- och innehållsansvariga