Till innehåll på sidan

Redaktionellt

När vintersolståndet var 24 minuter senare i Göteborg

Senast uppdaterad: 2020-12-17

Den 21 december infaller vintersolståndet, årets kortaste dag och längsta natt, men för 150 år sedan var det lite oklart när solens höjdpunkt inträffade i Sverige. Då ställde man klockorna lokalt efter soltiden och i Statistisk Tidskrift beskrivs hur denna tidsskillnad såg ut över landet.

När SCB började ge ut Statistisk Tidskrift på 1860-talet lades grunden för hur myndigheten  beskriver Sveriges befolkning, geografi och ekonomi än idag. I Statistik Tidskrifts trejde  band från 1866 kan man läsa om den faktiska tidsskillnaden mellan Stockholm och andra orter. Om man utgår från att tiden ska baseras på att solen står högst på himlen klockan 12 på dagen, gör jordens rotation nämligen att denna tidpunkt skiljer sig från Sveriges västra delar till Sveriges östra.

Läs mer på sidan fyra i tredje bandet av Statistisk Tidskrift från 1866 (pdf)

Svenska kartor och tidmätning utgick historiskt från den längdgrad som går från nordpolen genom Stockholms observatorium, och kallades Stockholms meridian. Statistisk tidskrift redogör därför mycket exakt för var Stockholms observatorium ligger i förhållande till Greenwich och andra viktiga städer som Köpenhamn och Christiania, som var dåtidens namn för Oslo.

Läs mer på sidan fyra i tredje bandet av Statistisk Tidskrift från 1866 (pdf)

När SCB fastslog tidsskillnaderna i Sverige utgick man alltså från hur långt från Stockholms meridian orten låg. På listan kan man se hur Haparanda ligger ungefär 24 minuter öster om Stockholm, och Strömstad 27 minuter väster. Det skiljer alltså över 50 minuter mellan de tätorter i Sverige som upplever midvinterstolståndet först och sist.

Samtidigt är det inte säkert att de som bodde på de olika orterna utgick från den exakta geografiska tiden ens 1866. När klockor, och moderna kommunikationer som järnväg och ångbåt, blev vanligare började man av praktiska skäl att synkronisera mer och mer med den viktigaste ort som låg närmast. För järnvägen gällde Göteborgstid över hela landet. För telegrafen, som var den tidens viktigaste kommunikationsmedel, gällde Stockholmstid. Med minst tre tider att hålla ordning på började diskussionen om en gemensam tid i hela landet. Under många år gick diskussionens vågor höga om vilken tid som skulle bli den gällande. Till slut inkom 1877 en motion om att helt enkelt införa Örebrotid i hela landet. 

Läs mer om motionen om normaltid i Nerikes allehanda från 1877. (länk till KB)

Motionen blev faktiskt grunden till införandet av den nya svenska rikstiden, men istället för Örebrotid kompromissade man, och valde en tid som baserades på en tänkt linje som gick tolv minuter väster om Stockholms observatorium, men inte rakt igenom någon svensk stad.

 

Ladda ned Andra Kammarens Tredje Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 7, angående underdånig skrifvelse om bestämmande af en viss orts lokaltid såsom den för landet lagligt gällande borgerliga tiden. (pdf)

 

Den svenska normaltiden, som också kallades borgerlig tid, infördes natten till den 1 januari 1879 genom att alla klockor på järnvägsstationer ställdes om till den nya tiden.

 

År 1900 ändrades tidsmeridianen till exakt 15° öster om Greenwich (den medeleuropeiska tiden), vilket innebar en justering av tiden med 14 sekunder. Detta är den tidsmeridian som fortfarande används i Sverige.

 

Text- och innehållsansvariga