Till innehåll på sidan

Nominerade och valda, 2018

Fem av åtta riksdagspartier har ojämn könsfördelning

Statistiknyhet från SCB 2019-03-28 9.30

Något fler kvinnor blev invalda i riksdagen 2018 jämfört med föregående val, men fem av åtta riksdagspartier har en ojämn könsfördelning. Andelen unga, äldre, utrikes födda, lågutbildade och personer med lägre inkomster är mindre bland de folkvalda än bland de röstberättigade i stort.

Nu publicerar SCB undersökningen om nominerade och valda i 2018 års val. Samtidigt publiceras motsvarande statistik i den röstberättigade befolkningen. Tillsammans kan statistiken beskriva representativiteten i våra folkvalda församlingar.

Något fler kvinnor i riksdagen än efter 2014 års val

Totalt för hela riket har det inte vid något tillfälle varit fler valda kvinnor än män i riksdag, i landstings- eller i kommunfullmäktige. I riksdagen var 46,1 procent av kandidaterna som valdes in kvinnor, vilket var en ökning med 2,6 procentenheter jämfört med 2014. Det är den högsta andelen kvinnor som valts in till riksdagen sedan 2006. I landstings- och kommunfullmäktige minskade däremot andelen kvinnor marginellt jämfört med 2014. Där blev andelen kvinnor 47,6 procent respektive 43,3 procent.

Riksdagsledamöter efter kön, 1922–2018

Diagram: Riksdagsledamöter efter kön, 1922–2018

I riksdagen är könsfördelningen att betrakta som jämn bland Moderaternas, Socialdemokraternas och Liberalernas ledamöter. Med jämn menas här att andelen män och kvinnor ligger inom intervallet 40 till 60 procent. För Miljöpartiet och Vänsterpartiet är andelen kvinnor högre än 60 procent. För Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet är andelen valda män högre än 60 procent. Fem av åtta partier i riksdagen har alltså inte vad som brukar betraktas som en jämn könsfördelning bland sina valda ledamöter.

Riksdagsledamöter efter kön och parti, 2018

Diagram: Riksdagsledamöter efter kön och parti, 2018

Riksdagsledamöterna är yngre än folkvalda i landstingen och i kommunerna. Bland dem som valdes in till riksdagen är medelåldern 45 år, landstingsfullmäktige 51 år och bland kommunfullmäktiges ledamöter är den 53 år. Att vi har en yngre riksdag syns även när vi studerar hur stora olika åldersgrupper är. Bland riksdagens ledamöter är flest mellan 30–49 år, de utgör 56 procent av samtliga ledamöter. Det är också den åldersgruppen som är mest överrepresenterad om vi jämför med den röstberättigade befolkningen. I andra änden ser vi att 2 procent av riksdagsledamöterna är 65 år och äldre. Därmed är det den åldersgrupp som är mest underrepresenterad bland riksdagsledamöterna.

Valda kandidater i riksdag, landstings- och kommunfullmäktige efter ålder, 2018

Diagram: Valda kandidater i riksdag, landstings- och kommunfullmäktige efter ålder, 2018

I landstings- och kommunfullmäktige är det framförallt de yngsta, 18–29 år, som är underrepresenterade bland de folkvalda när vi jämför med de röstberättigade. Den åldersgrupp som är mest överrepresenterad bland folkvalda på regional och lokal nivå är 50–64 åringar. Även på regional och lokal nivå är andelen 65 år och äldre bland folkvalda något mindre jämfört med åldersgruppens storlek i den röstberättigade befolkningen.

Utrikes födda personer är genomgående färre bland de folkvalda politikerna än i den röstberättigade befolkningen. Oavsett vilken politisk församling vi studerar utgör andelen utrikes födda cirka 8 procent av de folkvalda. Av samtliga röstberättigade i riksdagsvalet var 14 procent utrikes födda. I kommun- och landstingsfullmäktigevalen är andelen 19 procent. Att det är en högre andel beror på att utländska medborgare också har rösträtt i val på lokal och regional nivå.

Valda kandidater i riksdag, landstings- och kommunfullmäktige efter in- och utrikes födda, 2018

Diagram: Valda kandidater i riksdag, landstings- och kommunfullmäktige efter in- och utrikes födda, 2018

Högst utbildningsnivå hittar vi bland riksdagens ledamöter, av vilka 74 procent har en eftergymnasial utbildning. Motsvarande andelar bland landstingens och kommunernas folkvalda är 64 procent respektive 54 procent. Andelen med en eftergymnasial utbildning bland den röstberättigade befolkningen är 36 procent. Kvinnor har i högre utsträckning eftergymnasial utbildning jämfört med män.

Valda kandidater i riksdag, landstings- och kommunfullmäktige efter utbildning, 2018

Diagram: Valda kandidater i riksdag, landstings- och kommunfullmäktige efter utbildning, 2018

På motsvarande sätt är gruppen folkvalda med en förgymnasial utbildning mindre än bland de röstberättigade. I riksdag och landstingsfullmäktige har 4 procent förgymnasial utbildning och i kommunfullmäktige är det 7 procent. I den röstberättigade befolkningen har 19 procent förgymnasial utbildning.

Studerar vi representativitet ur ett inkomstperspektiv finns en stor del av de folkvalda i de högre inkomstskikten. När vi delar in befolkningen i fem lika stora grupper baserat på 2016 års inkomster är 91 procent av riksdagspolitikerna i den högsta inkomstgruppen. I landstingsfullmäktige är andelen 64 procent och i kommunfullmäktige är det 48 procent som tillhör de 20 procent som har högst inkomster.

Valda kandidater i riksdag, landstings- och kommunfullmäktige efter inkomst, 2018

Diagram: Valda kandidater i riksdag, landstings- och kommunfullmäktige efter inkomst, 2018

Definitioner och förklaringar

I 2018 års riksdagsval valdes i vanlig ordning 349 ledamöter, samtidigt valdes 1 696 ledamöter till landets 20 landstingsfullmäktige och 12 679 ledamöter till landets 290 kommunfullmäktige. I kommunfullmäktige var det sammantaget 21 mandat som inte blev tillsatta, så kallade tomma stolar. Statistiken bygger på de kandidater som valdes den 9 september 2018.

Ålder avser ålder vid årets slut.

Med inkomst avses här summan av den sammanräknade förvärvsinkomsten, det vill säga inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Inkomst av kapital ingår inte. Inkomstklasserna är baserade på percentiler och redovisas i följande grupper: 0–20, 21–40, 41–60, 61–80, 81–100. De är beräknade utifrån hela Sveriges befolkning över 18 år.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för demokratistatistik

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm
fax 08-506 947 72

Förfrågningar

Jonas Olofsson

Telefon
010-479 47 18
E-post
jonas.olofsson@scb.se