Till innehåll på sidan

Finansräkenskaper första kvartalet 2021

Rekordlågt statligt sparande

Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2021-06-17 9.30

Fortsatta coronastöd bidrog till rekordstora hål i statens finanser. De statliga stöden hade samtidigt en positiv effekt på kommuner och regioners sparande. Hushållens finansiella sparade var rekordhögt och Riksbanken fortsatte stödköpa obligationer under det första kvartalet 2021.

Den offentliga förvaltningens finansiella sparande var negativt och uppgick till 38 miljarder första kvartalet 2021. Det är inte en samlad bild för offentlig förvaltnings delsektorer. Statens finansiella sparande var -64 miljarder och är det högsta uppmätta nettolånebehovet för hela tidsserien. Kommuner och regioner uppvisade ett positivt finansiellt sparande på 27 miljarder och sociala trygghetsfonder hade ett underskott på knappt en miljard. Det höga sparandet i kommuner och regioner förklaras främst av att medel, både kopplade till pandemin och ordinarie statsbidrag, omfördelats från staten för kvartalets och framtida kvartals utgifter. Statens finansiella sparande över de senaste fem kvartalen var – 216 miljarder kronor.

Statens finansiella sparande, transaktioner, mdkr

Diagram: Statens finansiella sparande, transaktioner, mdkr

Den marknadsvärderade statskulden fortsatte att öka och var vid utgången av första kvartalet 2021 på 2 356 miljarder. En uppgång med 58 miljarder sedan årsskiftet. Drygt hälften av statens skulder var i emitterade räntebärande värdepapper. Riksbanken var den största ägaren med ett innehav på 399 miljarder.

Riksbanken fortsatte att stödköpa obligationer

Sedan corona-utbrottet har Riksbanken varit aktiv och gått in med flera åtgärder för att upprätthålla en god likviditet på den svenska finansmarknaden. En av åtgärderna har varit att stödköpa obligationer. Sammantaget uppgick svenska finansiella och icke-finansiella bolag samt stat och kommuners emitterade värdepapper till 8 482 miljarder kronor vid utgången av det första kvartalet 2021. Fyra femtedelar utgjordes av obligationer och resten var korta värdepapper, certifikat. Riksbanken var tredje största ägaren av svenska obligationer vid utgången av kvartalet. Innehavet uppgick till 751 miljarder kronor, en ökning med 17 procent under kvartalet. Utländska aktörer ägde 43 procent och sektorn försäkringsbolag och pensionsinstitut ägde sammantaget 17 procent av de emitterade svenska obligationerna.  

Emitterade svenska obligationer, ägarandel

Diagram: Emitterade svenska obligationer, ägarandel

Riksbankens portfölj har strukturerats om och innehavet i statsobligationer har minskat de senaste två kvartalen medan innehaven i bostadsobligationer ökat. Första kvartalet 2020 stödköpte Riksbanken bostadsobligationer för första gången och köpen uppgick till 10 miljarder kronor. Ett år senare innehöll Riksbankens portfölj bostadsobligationer för 290 miljarder kronor, vilket utgjorde 28 procent av obligationsinnehaven. Tillgångar i utländska obligationer låg på samma nivå. Riksbankens största obligationsinnehav finns fortsatt i statsobligationer.

Hushållen håller i plånboken

Hushållen fortsatte under ännu ett coronakvartal att hålla hårt i plånboken. Hushållskonsumtionen var fortsatt låg under det första kvartal 2021 och det finansiella sparandet rekordhögt. Både det privata försäkringssparandet likväl som sparandet i fonder var rekordhögt under kvartalet då Stockholmsbörsen steg med 14 procent enligt Affärsvärldens generalindex.

Efter den stora flykten från fondmarknaden under första kvartalet 2020, då börsen föll med 18 procent, har intresset för fondplaceringar kommit tillbaka. Då nettosålde hushållen direktägda fonder för 40 miljarder kronor. Sedan dess har hushållen nettoköpt fonder för runt 20 miljarder kronor per kvartal. Första kvartalet i år nettoköpte de för 34 miljarder kronor, vilket är den högsta noteringen någonsin. Även nettosparandet på 25 miljarder kronor i det privata försäkringssparandet var rekordhögt.

Under det första kvartalet 2021 uppgick hushållens nyupplåning minus amorteringar till 65 miljarder kronor. Det är den högsta låneökningen ett första kvartal någonsin. Det kan jämföras med snittet för det första kvartalet för åren 2016-2020 som låg på 52 miljarder kronor. Hushållens lån uppgick vid utgången av första kvartalet 2021 till 4 764 miljarder kronor.

Hushållens transaktioner i lån, mdkr

Diagram: Hushållens transaktioner i lån, mdkr

Hushållens finansiella förmögenhet var rekordhög

Hushållens finansiella förmögenhet uppgick i slutet av det första kvartalet 2021 till rekordhöga 13 447 miljarder kronor. Hushållens finansiella tillgångar har på ett år ökat med 24 procent och värderades till 18 392 miljarder kronor vid utgången av kvartalet. En starkt bidragande orsak till tillgångsökningen var uppgången på Stockholmsbörsen som under samma period steg med 57 procent. Skulderna uppgick samtidigt till 4 945 miljarder kronor.

Revideringar

I samband med beräkningen av första kvartalet 2021 har års- och kvartalsstatistik reviderats från och med första kvartalet 2019 till och med fjärde kvartalet 2020. Hushållens skatteperiodiseringar, vilket är en korrigering där skatter och sociala avgifter bokförs vid den tidpunkt de uppkommer i stället för när de faktiskt betalas, har reviderats för alla kvartal 2020.

Definitioner och förklaringar

Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer.

Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de reala Sektorräkenskaperna, som liksom Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala Sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader.

I Finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde och skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i Finansräkenskaperna är okonsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde.

Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de statliga myndigheterna även vissa statliga stiftelser och vissa statligt ägda bolag. Statlig förvaltning inkluderar inte enheter inom ålderspensionssystemet. De utgör istället sektorn sociala trygghetsfonder. Kommunal förvaltning inkluderar primärkommunala myndigheter, regionmyndigheter (tidigare landstingsmyndigheter), kommunalförbund samt vissa kommunala stiftelser och vissa kommun- eller regionägda bolag.

Mer information: Nationalförmögenheten

I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.

För ytterligare information se:

Nationalförmögenheten och nationella balansräkningar (pdf) 

Statistikdatabasen

Nästa publiceringstillfälle

Nästa statistiknyhet publiceras 2021-09-22 kl. 09.30.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Finansinspektionen

Adress
Box 7821
103 97 Stockholm

Producent

SCB, Enheten för Finans- och sektorräkenskaper

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna

Förfrågningar

Caroline Ahlstrand

Telefon
010-479 43 33
E-post
caroline.ahlstrand@scb.se

Nicolai Nystrand

Telefon
010-479 45 45
E-post
nicolai.nystrand@scb.se