There is a license error on this site:
License has expired
The Web site remains functional, but this message will be displayed until the license error has been corrected.

To correct this error:If you do not have a license file, please request one from EPiServer License Center.
Statens sparande vände från negativt till positivt Till innehåll på sidan

Finansräkenskaperna andra kvartalet 2022

Statens sparande vände från negativt till positivt

Statistiknyhet från SCB 2022-09-22 8.00

Under andra kvartalet 2022 uppvisade staten ett positivt sparande, framför allt till följd av ökade skatteinkomster och utdelningar från statliga bolag. I spåren av pandemin med krig i närområdet och ökande konsument- och producentpriser minskade hushållens riskbenägenhet och sparandet på bankkonto var rekordhögt.

Hushållens bankinsättningar var rekordhöga

Hushållens finansiella sparande uppgick till 152 miljarder kronor vid utgången av årets andra kvartal, vilket är en minskning med 18 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Det finns en säsongsvariation i hushållens sparande där det historiskt har varit som störst under andra kvartalet, främst på grund av aktieutdelningar. Trots fortsatt låga insättningsräntor uppgick nettoinsättningarna på bankkonto till rekordhöga 97 miljarder kronor. Börsen föll kraftigt även under det andra kvartalet och hushållen fortsatte att sälja fonder och köpa aktier.

Hushållens nettoinsättningar på bankkonto samt nettoköp av aktier och fonder, transaktioner, mdkr

Diagram: Hushållens nettoinsättningar på bankkonto samt nettoköp av aktier och fonder, transaktioner, mdkr

Hushållens årliga tillväxttakt i lån, nytagna lån minus amorteringar, stannade av redan förra kvartalet, för att under andra kvartalet 2022 sjunka till 6,3 procent.

Icke-finansiella bolag fortsatte låna

I samband med coronapandemins utbrott fick icke-finansiella bolag svårt att emittera värdepapper på räntemarknaden. I stället har lån i bank och monetära finansinstitut ökat. Sedan i fjol har dessa lån stigit med 381 miljarder kronor. Det kan jämföras med emitterade räntebärande värdepapper som exklusive förfall ökat med 131 miljarder kronor.

Från negativt till positivt sparande för staten

Vid utgången av andra kvartalet 2022 uppvisade staten ett positivt sparande på 39 miljarder kronor, vilket kan jämföras med föregående kvartal då sparandet var negativt på 36 miljarder kronor. Att staten vänt ett negativt sparande till ett positiv sparande under andra kvartalet förklarades huvudsakligen av utdelningar från statliga bolag, högre skatteinkomster och en viss minskning av coronarelaterade stödåtgärder. Kommuner och regioner hade, likt föregående kvartal, ett positivt sparande även det andra kvartalet. Det finansiella sparandet uppgick till 28 miljarder kronor vilket var 3 miljarder lägre jämfört med föregående kvartal. Skatter och statsbidrag var en bidragande orsak till kommuner och regioners fortsatt positiva sparande.

Finansiellt sparande för staten, samt kommuner och regioner, transaktioner, mdkr

Diagram: Finansiellt sparande för staten, samt kommuner och regioner, transaktioner, mdkr

Den marknadsvärderade statsskulden uppgick till 2 247 miljarder kronor vid utgången av det andra kvartalet 2022, vilket var i linje med det första kvartalet.

Riksbankens stödköp trappades ned

Riksbanken har sedan pandemins utbrott första kvartalet 2020 mer än fördubblat sitt innehav i svenska räntebärande värdepapper i syfte att bedriva en mer expansiv penningpolitik. Vid utgången av första kvartalet 2022 uppgick innehaven till 979 miljarder kronor. Under andra kvartalet 2022 har dessa tillgångar, som främst varit i stats- och bostadsobligationer, minskat med 11 procent.

Riksbankens innehav i svenska räntebärande värdepapper, ställningsvärden, mdkr

Diagram:Riksbankens innehav i svenska räntebärande värdepapper, ställningsvärden, mdkr

Stor handel i derivat

I kölvattnet av stigande inflation höjde många centralbanker, inklusive Riksbanken, sina styrräntor under andra kvartalet 2022. Under denna period försvagades svenska kronan mot både dollarn och euron med 10 respektive 3 procent. I spåren av osäkerheten i världsekonomin har det varit stor handel på derivatmarknaden. Bland finansiella bolag, som är den sektor som handlar mest med derivat, finns det många aktörer som är exponerade mot både ränte- och valutarisker. Dessa aktörer kan använda derivat för riskhantering men också för spekulation. Under andra kvartalet 2022 uppgick värdet på svenskt ägande i utländska derivat till 1 529 miljarder kronor medan utlandets ägande i svenska derivat uppgick till 1 569 miljarder kronor. Det var en ökning med 64 respektive 69 procent jämfört med utgången av föregående kvartal som också det var ett kvartal med stor handel i derivat.

Definitioner och förklaringar

Revideringar

I samband med beräkningen av andra kvartalet 2022 har års- och kvartalsstatistik reviderats för perioden 2011kv1-2022kv1. Flera sektorers innehav i räntebärande värdepapper och innehav i utländska aktier och fonder har reviderats från och med första kvartalet 2019 med data från databasen för värdepappersinnehav (VINN). Det kan innebära tidseriebrott mellan fjärde kvartalet 2018 och första kvartalet 2019. Data för emitterade räntebärande värdepapper har också reviderats från 2019 med data från svensk värdepappersdatabas (SVDB). Därutöver har utlandssektorn reviderats från och med första kvartalet 2018 med ny information från Betalningsbalansen. Det har även gjorts flera revideringar av offentlig förvaltning. För statlig sektor har extraordinära utdelningar och tillgångar i utlandet reviderats från och med 2016 och framåt. Värdering av tillgångar i obligationer har reviderats från och med 2017 och framåt. I Kommunal sektor har revideringar skett 2020 och framåt i och med att nya källor inkommit för 2021 årsberäkning. Utöver dessa revideringar har det framför allt skett revideringar av kommunernas finansiella leasingskuld från och med 2017 och framåt.

Definitioner och förklaringar

Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer.

Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de reala Sektorräkenskaperna, som liksom Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala Sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader mellan produkterna.

I Finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde och skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i Finansräkenskaperna är okonsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde.

Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de statliga myndigheterna även vissa statliga stiftelser och vissa statligt ägda bolag. Statlig förvaltning inkluderar inte enheter inom ålderspensionssystemet. De utgör istället sektorn sociala trygghetsfonder. Kommunal förvaltning inkluderar primärkommunala myndigheter, regionmyndigheter (tidigare landstingsmyndigheter), kommunalförbund samt vissa kommunala stiftelser och vissa kommun- eller regionägda bolag.

Mer information: Nationalförmögenheten

I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.

För ytterligare information se:

Nationalförmögenheten och nationella balansräkningar (pdf) 

Statistikdatabasen

Nästa publiceringstillfälle

Nästa statistiknyhet publiceras 2022-12-15 kl. 8.00.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Finansinspektionen

Adress
Box 7821
103 97 Stockholm

Producent

SCB

Förfrågningar

Filip Grundberg

Telefon
010-479 41 70
E-post
filip.grundberg@scb.se

Jonas Holm

Telefon
010-479 41 78
E-post
jonas.holm1@scb.se

Emma Blomqvist

Telefon
010-479 41 30
E-post
emma.blomqvist@scb.se