There is a license error on this site:
License has expired
The Web site remains functional, but this message will be displayed until the license error has been corrected.

To correct this error:If you do not have a license file, please request one from EPiServer License Center.
De flesta i Sverige har råd att betala sina skulder i tid Till innehåll på sidan

Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) 2020

De flesta i Sverige har råd att betala sina skulder i tid

Statistiknyhet från SCB 2021-10-14 9.30

I Sverige har 5 procent av befolkningen kommit efter med betalningar på grund av ekonomiska svårigheter under det senaste året. En högre andel av ensamboende män har kommit efter med betalningar jämfört med ensamboende kvinnor, 8 procent jämfört med 5 procent.

Inför FN:s internationella dag för att utrota fattigdomen, den 17 oktober, publicerar SCB några av de indikatorer som används av EU för att följa upp andelen i befolkningen som lever i materiell och social fattigdom samt riskerar att hamna i det.

I undersökningarna av levnadsförhållanden ingår frågor om man kommit efter med vissa betalningar på grund av ekonomiska svårigheter. Det avser kostnader relaterade till bostaden (bostadslån eller hyra), hushållsräkningar såsom el, värme och vatten men även övriga betalningar som till exempel avbetalningsköp eller återbetalning av lån. 5 procent av Sveriges befolkning uppgav år 2020 att de har kommit efter med åtminstone en av dessa betalningar under det senaste året. Sverige ligger därmed under genomsnittet för EU-27 som år 2019 var 8 procent. De länder i EU som redovisar lägst andel är Tjeckien, Luxemburg och Nederländerna med 3 procent vardera. Högst andel rapporterar Grekland och Bulgarien, 37 respektive 24 procent.

I Sverige har 10 procent av de personer som bor i enpersonshushåll och är under 65 år kommit efter med betalningar på grund av ekonomiska svårigheter under det senaste året. Det är något högre än genomsnittet för EU-27 som år 2019 var 9 procent. Tittar vi i stället på enpersonshushåll bland de som är över 65 år i Sverige är andelen som kommit efter med betalningar betydligt lägre, 2 procent.

Andel i befolkningen som kommit efter med betalningar på grund av ekonomiska svårigheter, EU-27, EFTA och andra länder i Europa, 2020

Andel i befolkningen som kommit efter med betalningar på grund av ekonomiska svårigheter, EU-27, EFTA och andra länder i Europa, 2020

Källa: Eurostat, EU-SILC. *Senaste uppgifter avser 2019 **Senaste uppgifter avser 2018 ***Senaste uppgifter avser 2017

Oförmågan att kunna betala vissa lån och räkningar i tid ingår i den övergripande EU-indikatorn materiell och social fattigdom. Denna indikator innebär att man inte har råd med utgifterna för minst fem av tretton utpekade poster. Det handlar exempelvis om att inte kunna betala för oförutsedda utgifter, inte ha råd med tillräcklig uppvärmning av bostaden eller att inte ha råd att ersätta slitna kläder. Det handlar också om att inte kunna delta i sociala aktiviteter som kostar pengar, såsom att åka bort på en veckas semester, dela en måltid med släkt och vänner minst en gång i månaden eller kunna lägga pengar på nöjesaktiviteter. Indikatorn materiell och social fattigdom är en utveckling av de EU-indikatorer på materiell fattigdom som funnits sedan tidigare. Genom att även ta med utgifter som rör socialt umgänge vill man fånga den sociala dimensionen som fattigdom kan medföra.

Luxemburg, Sverige, Finland och Nederländerna är de länder i EU som redovisar lägst andel av befolkningen i materiell och social fattigdom, mellan 3 och 5 procent. Rumänien redovisar högst andel på 39 procent.

Definitioner och förklaringar

Materiell och social fattigdom innebär att man inte har råd med en viss levnadsstandard. Detta mäts genom att undersöka om personer har råd att:

  • Betala oförutsedda utgifter
  • Åka bort på en veckas semester per år
  • Äta en måltid med kött, kyckling eller fisk (eller motsvarande vegetariskt alternativ) varannan dag
  • Ha tillräcklig uppvärmning av bostaden
  • Ha tillgång till bil
  • Betala skulder inom utsatt tid (bostadslån eller hyra, hushållsräkningar, avbetalningsköp eller återbetalning av lån)
  • Ersätta slitna möbler
  • Ersätta slitna kläder
  • Äga två par skor
  • Träffa vänner/släkt för att fika eller äta middag minst en gång i månaden
  • Ägna tid regelbundet till någon fritids- eller nöjesaktivitet
  • Varje vecka spendera en mindre summa pengar på sig själv
  • Ha tillgång till internet

En person i materiell och social fattigdom har inte råd med minst fem av dessa tretton poster.

Indikatorn materiell och social fattigdom kompletterar tidigare indikatorer på materiell fattigdom, där fokus låg på konsumtionsvaror och om man har råd med vissa nödvändiga utgifter. Genom att ta med sociala aktiviteter, såsom nöjesaktiviteter och umgänge med vänner/släkt där man spenderar pengar, vill man fånga den sociala dimensionen av fattigdom.

Mer om statistiken

EU-SILC (EU Statistics on Income and Living Conditions) är en statistisk undersökning som genomförs årligen i EU samt ytterligare några länder. Undersökningen är i Sverige sedan 2008 en del av Undersökningarna av Levnadsförhållanden (ULF/SILC) och möjliggör internationella jämförelser. Fler europeiska resultat finns redovisade på Eurostats hemsida.

Eurostat: Income and Living Conditions

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Sektionen för statistik om levnadsförhållanden och demokrati

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna

Förfrågningar

Katya Vasileva-Gull

Telefon
010-479 42 64
E-post
katya.vasileva-gull@scb.se

Leonora Uddhammar

Telefon
010-479 41 44
E-post
leonora.uddhammar@scb.se