Markanvändningen i Sverige

Nästa publicering: Ingen planerad

Statistiken ger en samlad beskrivning av hur marken i Sverige utnyttjas för olika ändamål och hur markutnyttjandet har förändrats över tid. Bland annat redovisas uppgifter om hur stora arealer mark som används för jordbruk, skogsbruk samt bebyggelse och infrastruktur av olika slag.

Hitta på sidan

Statistiknyheter

2019-02-20

Sveriges yta täcks till 69 procent av skog. Bebyggd mark utgör endast 3 procent. Sverige är också rikt på myrar och våtmarker, och andelen öppen myr är med 7 procent större än den samlade andelen jordbruksmark.

Alla statistiknyheter för denna statistik

Missa ingen viktig statistik

Prenumerera på statistiknyheter

Tabeller och diagram

Namn	Typ	Datum
Bebyggd mark och tillhörande mark 2015	Tabell	2018-09-20
Markanvändningen i Sverige 2015	Tabell	2018-09-20

Tabeller i Statistikdatabasen

Markanvändning

Namn	Datum
Markanvändningen i Sverige efter kommun och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2015	2019-02-20
Markanvändningen i Sverige efter län och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2015	2019-02-20
Bebyggd mark efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2015	2018-09-20
Jordbruksmark och skogsmark efter region och markanvändningsklass. År 1951 - 2015	2019-02-20
Mark med koloniområden. Vart 5:e år 2010 - 2015	2019-02-20
Mark med transportinfrastruktur efter region och transportslag. År 2010 - 2015	2019-02-20
Mark med täkter och gruvområden. Vart 5:e år 2010 - 2015	2019-02-20

Markägande och markens värde

Namn	Datum
Markägande efter region och ägarkategori. Vart 5:e år 2010 - 2015	2018-09-20
Genomsnittligt taxeringsvärde per hektar mark efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2015	2019-02-20

Bebyggelsestruktur och bostäder

Namn	Datum
Byggnader, antal och markyta efter region och byggnadstyp. Vart 5:e år 2010 - 2016	2019-02-20
Bostadsbyggnader efter region och byggnadstyp. Vart 5:e år 2010 - 2016	2019-02-20
Bostadsbebyggelsens ålder efter region. Vart 5:e år 2010 - 2015	2019-02-20

Planering

Namn	Datum
Fornlämningar, antal och areal efter region. Vart 5:e år 2010 - 2015	2019-02-20
Områden av riksintresse enligt 3 kap miljöbalken. Vart 5:e år 2014	2019-02-20
Områden av riksintresse enligt 4 kap miljöbalken. Vart 5:e år 2014	2019-02-20

Infrastruktur för transporter

Namn	Datum
Järnvägsarealer i hektar efter region. År 2010 - 2015	2019-02-20
Vägarealer i hektar per vägkategori efter region och arealtyp. År 2010 - 2015	2019-02-20
Väglängder i km efter region och väghållare. År 2010	2014-01-21
Väglängder i km efter region och vägkategori. År 2010	2014-01-21

Äldre tabeller som inte uppdateras

Namn	Datum
Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Äldre serie som inte uppdateras. Vart 5:e år 2000 - 2005	2008-11-27
Markanvändningen i Sverige i bebyggd mark efter region och markanvändningsklass. Äldre serie som inte uppdateras. Vart 5:e år 2000 - 2005	2008-11-27

Rapporter

Titel		Typ	Datum
Markanvändningen i Sverige. Sjunde utgåvan		Rapport	2019-02-20
Markanvändningen i Sverige. Sjätte utgåvan		Rapport	2013-12-17

Visa äldre rapporter (25)

Dokumentation

Vår statistik dokumenteras i tre olika former för att beskriva olika aspekter av statistiken: kvalitet, framställning och detaljerat innehåll.

Dokumentationen som beskriver statistikens kvalitet är viktig för att den publicerade statistiken ska kunna tolkas och användas på rätt sätt. Statistikens kvalitet redovisas från och med 2017 i Kvalitetsdeklaration. Den beskriver kvaliteten utifrån ett kvalitetsbegrepp som gäller från och med 2017, och skiljer sig därför delvis från Beskrivning av statistiken som gäller för tidigare årgångar.

Som komplement till kvalitetsdeklarationen finns från och med 2018 dokumentationsformen Statistikens framställning. Även den här dokumentationen har anpassats till det nya kvalitetsbegreppet. För tidigare årgångar presenteras motsvarande information i en dokumentation som kallas för SCBDOK.

Den tredje dokumentationsformen, som har rubriken Statistikens detaljerade innehåll, är mer omfattande i sina beskrivningar av till exempel variabler. Den syftar till att möjliggöra jämförelser mellan definitioner och att vara ett underlag för specialbearbetningar där vår statistik ingår.