Asylsökande är inte folkbokförda i Sverige och räknas därmed inte in i statistiken för befolkningen. För att en asylsökande ska bli folkbokförd krävs att personen har ett uppehållstillstånd som gäller i minst 12 månader. Först då räknas personen som invandrad i Sverige och ingår i befolkningsstatistiken.

Hur många som söker asyl i Sverige påverkas av flera faktorer. Bland annat leder krig, förföljelse och fattigdom i omvärlden till att människor lämnar sina hemländer. Migrationspolitiken i Sverige och Europa påverkar också. Det kan till exempel handla om visumkrav, gränskontroller och regler för uppehållstillstånd.

Varifrån kommer de asylsökande?

Kriget i Syrien ledde till att antalet asylsökande fördubblades 2015 jämfört med 2014. Om man istället jämför med åren runt 2010, var det fem gånger fler som sökte asyl under 2015.

I början av 90-talet skedde en liknande kraftig ökning av antalet asylsökande under ett enskilt år. Då berodde ökningen på att många flydde krigen i det forna Jugoslavien. År 1992 ledde det till att över 80 000 personer sökte asyl. En annan topp var 2007. Då sökte drygt 36 000 personer asyl i Sverige, hälften av dem var irakiska medborgare.

År 2020 toppade Syrien för nionde året i rad listan över de vanligaste medborgarskapsländerna bland de asylsökande. Därefter följde Uzbekistan och Irak.

Under 2020 sökte 1 209 syriska medborgare asyl i Sverige, vilket var mer än en halvering av syriska medborgare jämfört med 2019. Det kan jämföras med toppåret 2015 då det var fler än 50 000 av de asylsökande som hade syriskt medborgarskap.

Under hela 2000-talet har fler män än kvinnor sökt asyl i Sverige. Skillnaden blev särskilt stor 2015, då cirka 70 procent av de asylsökande var män. När antalet asylsökande gick ner under 2016 utjämnades könsskillnaden något. Sedan dess har männen utgjort cirka 60 procent av de asylsökande.

Av de tio vanligaste medborgarskapen bland asylsökande fanns den största könsskillnaden 2020 bland uzbeker och ukrainare. Där var 83 respektive 72 procent av de asylsökande män. Gruppen eritreaner och iranier hade högst andel kvinnor. Där var 57 procent respektive 49 procent av de asylsökande kvinnor.