Asylsökande är inte folkbokförda i Sverige och räknas därmed inte in i statistiken för befolkningen. För att en asylsökande ska bli folkbokförd krävs att personen har ett uppehållstillstånd som gäller i minst 12 månader. Först då räknas personen som invandrad i Sverige och ingår i befolkningsstatistiken.

Hur många som söker asyl i Sverige påverkas av flera faktorer. Bland annat leder krig, förföljelse och fattigdom i omvärlden till att människor lämnar sina hemländer. Migrationspolitiken i Sverige och Europa påverkar också. Det kan till exempel handla om visumkrav, gränskontroller och regler för uppehållstillstånd.

Kriget i Syrien ledde till att antalet asylsökande fördubblades 2015 jämfört med 2014. Ser man lite längre tillbaks i tiden är ökningen ännu större. Jämfört med åren runt 2010 var det fem gånger fler som sökte asyl i Sverige under 2015.

I början av 90-talet skedde en liknande kraftig ökning av antalet asylsökande under ett enskilt år. Då berodde ökningen på att många flydde krigen i det forna Jugoslavien. År 1992 ledde det till att över 80 000 personer sökte asyl. En annan topp var 2007. Då sökte drygt 36 000 personer asyl i Sverige, hälften av dem var irakiska medborgare.

Flest asylsökande från Syrien, Iran och Irak

År 2019 toppade Syrien för åttonde året i rad listan över de vanligaste medborgarskapsländerna bland de asylsökande. Därefter följde Iran och Irak.

Det var 2 649 syriska medborgare som sökte asyl i Sverige under 2019, vilket är ungefär samma nivå som under 2018. Detta kan jämföras med toppåret 2015 då det var fler än 50 000 som hade syriskt medborgarskap av de över 160 000 som sökte asyl under året.

Fler män än kvinnor söker asyl

Under hela 2000-talet har fler män än kvinnor sökt asyl i Sverige. Skillnaden blev särskilt stor 2015, då cirka 70 procent av de asylsökande var män. När antalet asylsökande gick ner under 2016 utjämnades könsskillnaden något och sedan dess har männen utgjort cirka 60 procent av de asylsökande.

Av de tio vanligaste medborgarskapen bland asylsökande fanns den största könsskillnaden 2019 bland uzbeker och georgier. Där var 85 respektive 70 procent av de asylsökande män. Gruppen eritreaner och somalier hade högst andel kvinnor. Där var 49 procent av de asylsökande kvinnor och 51 procent män.

Statistiken på denna sida uppdateras årligen och samma dag som ny statistik publiceras av SCB.