Till innehåll på sidan

Befolkningspyramiden visar Sveriges invånare i olika åldrar

Hur många finns det i Sverige i olika åldrar – och hur många fanns det för hundra år sedan? Är det någon skillnad på antalet män och kvinnor? Det kan man få reda på genom att titta på en så kallad befolkningspyramid. Men som den svenska befolkningen ser ut just nu liknar en sådan mer ett torn än en pyramid.

Befolkningspyramiden består av två delar, en del som visar hur många kvinnor det finns i olika åldrar vid en viss tidpunkt, och en del som på samma sätt visar hur många män det finns.

Hur befolkningspyramiden ser ut för ett visst år beror till stor del på hur många som föddes under olika år tillbaka i tiden. Även hur länge vi lever och hur många som har invandrat och utvandrat påverkar pyramidens utseende.

Befolkningspyramid för 2017

Grafik som beskriver befolkningens åldrar 2017.

Titta på befolkningspyramiden för 2017. Den ser snarare ut som ett torn än som en pyramid. Det finns några ställen där staplarna är särskilt långa. Det beror på att det finns många i åldersgrupperna 25–29 år och 50–54 år i Sveriges befolkning just nu. Och det i sin tur beror framför allt på att det föddes många barn på 60-talet samt i början av 1990-talet.

Fler nyfödda på senare år

Även de senaste tio åren har antalet nyfödda barn ökat. Det ser man om man tittar längst ner i pyramiden eftersom staplarna där är ganska långa. Det finns också många äldre, vilket visar sig i pyramidens övre del.

fler pojkar föds

Det föds något fler pojkar än flickor. På 100 födda flickor föds det ungefär  106 pojkar. Det syns i statistiken, då vi är något fler män än kvinnor. 

Antalet kvinnor och män i olika åldrar skiljer sig också lite åt. Upp till 60 års ålder finns det något fler män än kvinnor. Det beror på att det föds fler pojkar än flickor. I de äldsta åldrarna finns det tvärtom fler kvinnor än män. Det beror på att kvinnor lever längre. I pyramidens topp kan man tydligt se att det är fler kvinnor än män i de allra äldsta åldrarna, det vill säga de som är 95 år och äldre. Om vi undersöker detta lite mer exakt så fanns det i slutet av 2017 sammanlagt 16 522 kvinnor i den här åldersgruppen, men bara 5 142 män.

1750 – liten befolkning och kort livslängd

Om man tittar drygt 250 år tillbaka i tiden kan man tydligt se att befolkningspyramiden har ändrat form. År 1750 såg den mer ut som en julgran. Befolkningen var betydligt mindre än idag, knappt 1,8 miljoner. Det föddes visserligen många barn, men man levde inte lika länge som idag. Därför blir det snabbt färre personer, och kortare staplar, när man kommer upp högre i åldrarna. Toppen av pyramiden är därför mycket smal.

Befolkningspyramid för 1750

Grafik som beskriver befolkningens åldrar 1750

År 1900 – många barn och få äldre

Under de senaste dryga hundra åren har Sveriges befolkning förändrats mycket. Befolkningspyramiden från år 1900 ser verkligen ut som en pyramid med en stor bas och en topp som smalnar av allt eftersom.

Vid den här tiden var nästan var fjärde i befolkningen 10 år eller yngre och drygt åtta procent var 65 år eller äldre.

Befolkningspyramid år 1900

Grafik som beskriver befolkningens åldrar 1900

SCB:s statistik om befolkning

Hur befolkningen fördelar sig när det gäller ålder och kön får man reda på i ett register över alla som är skrivna i Sverige och som bygger på folkbokföringen.

När det gäller äldre befolkningsstatistik så är den hämtad från prästernas anteckningar om församlingsmedlemmarna i kyrkoböckerna. I Statistikdatabasen har vi statistik om befolkningen som går tillbaka till 1749.

Så gör vi statistik

Sverige började föra statistik redan 1749. Idag har SCB i uppdrag är att förse Sverige med oberoende statistik om samhället på flera olika områden. Statistik är inte exakt, men välgjord statistik beskriver verkligheten så nära man kan komma.

För att göra statistik finns metoder för att samla in, bearbeta och analysera siffermaterial. SCB:s statistik görs utifrån vetenskapliga principer. Det finns flera olika typer av statistiska undersökningar.

Läs mer om hur vi gör statistik

Källa

Befolkningsstatistik, SCB

Läs en artikel