Statistiken för hushåll i Sverige bygger på folkbokföringen. Ett hushåll består av personer som är folkbokförda i samma bostad. I hushållsstatistiken finns tre huvudtyper:

• Ensam­stående
• Samman­boende. Här ingår personer som lever tillsammans som gifta, i registrerat partnerskap eller i ett samboförhållande
• Övriga hushåll. Här ingår alla andra hushåll där minst en person i bostaden saknar nära relationer till någon annan i hushållet. Man är varken barn eller förälder, eller har en parrelation. Här hittar vi till exempel hushåll med inne­boende, kompis­boenden och kollektiv.

De olika typerna av hushåll delas sedan in i tre under­grupper:

• Hushåll utan barn
• Hushåll med barn i åldern 0–24 år
• Hushåll med barn där yngsta barnet är 25 år eller äldre. I hushållsstatistiken räknas en person som barn, oavsett ålder, om personen bor i ett hushåll till­sammans med minst en av sina föräldrar. Det gäller dock inte om det vuxna barnet själv har barn i samma hushåll.

Sammanlagt finns det alltså nio olika hushållstyper. Hur vanliga de olika typerna är kan vi se i diagrammet. Vanligast är ensamstående utan barn, följt av sammanboende utan barn och sammanboende med barn.

Men om man tittar på antal personer per hushållstyp så ser mönstret annorlunda ut. Flest personer tillhör hushållstypen samman­boende med barn 0–24 år. Det var 3 802 397 personer eller 38 procent av alla i befolkningen som var sammanboende med barn. Många tillhör även hushålls­typen samman­boende utan barn. Totalt var det 2 219 672 personer som är gifta eller sambopar utan barn i hushållet, eller 22 procent av befolkningen.

Antalet personer som levde ensamma (ensamstående utan barn) var totalt 1 800 832, eller 18 procent av befolkningen. Av de som levde i ensamhushåll var 49 procent män och 51 procent kvinnor.

Ungefär vart tredje barn med separerade föräldrar har växelvist boende. Dessa hushåll kan inte särskiljas i statistiken. Det beror på att ett barn bara får vara folkbok­förd hos den ena föräldern. Barnet räknas då som endast tillhörande det hushållet, trots att det bor på deltid i två olika hushåll.

Olika faser i livet framträder tydligt

I hushållsstatistiken kan man tydligt se människors olika faser i livet. Nästan alla barn bor till en början hos sina föräldrar och cirka 90 procent ingår då i hushållstypen sammanboende med barn och resten i ensamstående med barn. Men i takt med att barnen blir äldre händer det att föräldrarna separerar. Då ökar andelen i hushålls­typen ensam­stående med barn något, samtidigt som sammanboende med barn minskar.

I 20-årsåldern flyttar många till egen bostad, ensam eller ihop med någon, och blir då ensamstående utan barn eller sammanboende utan barn. När barnen flyttar förändras också föräldrarnas hushåll. Hushåll av typen sammanboende med barn blir färre och sammanboende utan barn eller ensamstående utan barn blir fler.

Barnen som flyttade till eget boende bildar så småningom familj och sammanboende med barn eller ensamstående med barn. Mot slutet av livet lever de flesta som sammanboende utan barn eller ensamstående utan barn.