Statistiken för hushåll i Sverige bygger på folkbokföringen. Ett hushåll består av personer som är folkbokförda i samma bostad. I hushållsstatistiken finns tre huvudtyper:

• Ensam­stående
• Samman­boende. Här ingår personer som lever tillsammans som gifta, i registrerat partnerskap eller i ett samboförhållande
• Övriga hushåll. Här hittar vi till exempel hushåll med tregenerationsboenden, inneboende, kompisboende och kollektiv.

De olika typerna av hushåll delas sedan in i tre under­grupper:

• Hushåll utan barn
• Hushåll med barn i åldern 0–24 år
• Hushåll med barn där yngsta barnet är 25 år eller äldre.

I hushållsstatistiken räknas en person som barn, oavsett ålder, om personen bor i ett hushåll till­sammans med minst en av sina föräldrar. Det gäller dock inte om det vuxna barnet själv har barn eller partner i samma hushåll.

Sammanlagt finns det alltså nio olika hushållstyper. Hur vanliga de olika typerna är kan vi se i diagrammet. Vanligast är ensamstående utan barn, följt av sammanboende utan barn och sammanboende med barn 0–24 år. 

Men om man istället tittar på antal personer som ingår i de olika hushållstyperna ser det annorlunda ut. Flest personer tillhör hushållstypen sammanboende med barn 0–24 år, 37 procent av befolkningen. Många tillhör även hushållstypen sammanboende utan barn, 22 procent av befolkningen.

Ensamstående utan barn utgör 19 procent av befolkningen. Av dem var 49 procent män och 51 procent kvinnor.

Barn med separerade föräldrar som har växelvis boende, får endast vara folkbokförda hos den ena föräldern. Barnen räknas då bara till det hushållet, trots att det bor på deltid i två olika hushåll.

Olika faser i livet framträder tydligt

Människors olika faser i livet avspeglar sig i statistiken om hushåll. Till exempel kan föräldrar separera, barn växa upp och flytta hemifrån, bli sambo eller bo med en kompis, och kanske bilda familj. Man kan alltså tillhöra flera olika hushållstyper under en livstid.