Sveriges befolkning består av alla som är folkbokförda i Sverige. Under 2000-talet har befolkningen vuxit och vi har passerat två miljongränser. I augusti 2004 blev vi 9 miljoner i Sverige, och i januari 2017 passerade vi 10 miljoner. Under 2017 ökade Sveriges befolkning med totalt 1,2 procent.

Hur snabbt befolkningen växer påverkas av hur många som föds och dör, och hur många som invandrar och utvandrar. Sedan 1968 har invandringsöverskottet bidragit mest till folkökningen de flesta år. Invandringsöverskottet innebär att fler invandrar än utvandrar.

Under sju enskilda år har födelseöverskottet – att fler föds än det dör – varit det största skälet till folkökningen. Men sedan 1993 har invandringsöverskottet stått för en större del. Under 2017 var invandringsöverskottet närmare 99 000 personer och födelseöverskottet drygt 23 000. Det innebär att invandringen stod för cirka 80 procent av folkökningen under 2017.

Stor invandring från Syrien

Invandringen har ökat under 2000-talet. År 2016 var den totala invandringen till Sverige den högsta någonsin. Då invandrade över 163 000 personer. Siffran minskade till drygt 144 000 personer under 2017. De senaste årens ökande invandring beror framför allt på att allt fler personer från krigsdrabbade länder kommit hit för att söka asyl. Om de sedan fått uppehållstillstånd har de räknats som invandrade till Sverige. Drygt 15 procent av dem som invandrade till Sverige 2017 är födda i Syrien där det råder inbördeskrig.

Många utvandrare återvänder till födelselandet

Den som lämnar Sverige för att bosätta sig i ett annat land i minst tolv månader räknas som utvandrad i statistiken. Utvandringen har haft en ökande trend under 2000-talet.

De flesta som utvandrar är födda utomlands och har tidigare invandrat till Sverige. Under 2017 utvandrade närmare 46 000 personer från Sverige och nästan 29 000 av dem var födda utanför Sverige. Men det är också vanligt att personer som är födda i Sverige utvandrar. Närmare 17 000 svenskfödda lämnade landet under 2017.

115 000 barn föds varje år i Sverige

Hur många barn som föds beror till stor del på hur många kvinnor i befolkningen som är i barnafödande ålder. Det gör också att det blir toppar och dalar i barnafödandet med 20-30 års mellanrum. Just nu befinner sig Sverige i en sådan topp. De senaste fem åren har det fötts runt 115 000 barn per år, med en topp 2016 då det föddes över 117 000 barn. Det är cirka 25 000 fler än i början av 2000-talet.

90 000 dör varje år i Sverige

Antalet döda under ett år beror till stor del på hur många personer det finns i de äldsta åldersgrupperna.

Under 2000-talet har ungefär 90 000 personer dött varje år. År 2014 hade vi det lägsta antalet döda för ett enskilt år sedan 1977. Då dog färre än 89 000 personer. Det beror på att få personer är födda på 1920-talet och att det därför finns få riktigt gamla personer. Samtidigt har medellivslängden ökat. Efter 2014 har dödstalen vänt uppåt igen.

Männen passerade kvinnorna

En annan milstolpe som passerades under 2000-talet var att männen för första gången blev fler än kvinnorna i befolkningen. Det inträffade i mars 2015. Främst beror det på att skillnaden i medellivslängd mellan män och kvinnor minskar. Könsfördelningen i befolkningen påverkas också att det – framför allt på senare år – är fler män än kvinnor som har invandrat till Sverige.

Männens medellivslängd är dock fortfarande lägre än kvinnornas och därför finns det fler kvinnor i de äldsta åldrarna. År 2017 var männens medellivslängd 80,7 år, jämfört med kvinnornas som var 84,1 år. Exakt hur kön- och åldersfördelningen ser ut i Sverige ser du bäst i en så kallad befolkningspyramid.