Till innehåll på sidan

Så lever unga i Sverige – fakta om ungas liv

Är du ung och bor i Sverige, då är chansen störst att du heter Emma eller Filip. Det är de allra vanligaste förnamnen bland 12–18-åringar. Bor du dessutom i ett hus i Stockholms län tillsammans med två föräldrar – ja, då är du som allra ”vanligast”, i alla fall statistiskt sett.

Men livet för en ung person i Sverige kan förstås se ut på många olika sätt. Med hjälp av statistiken kan vi få en tydligare bild av detta.

Ronja, Nour, Alex, Miranda ...

Visste du att du kan se hur många andra som heter precis som du?

Prova vårt Namnsök här

Sammanlagt finns det drygt 755 000 unga personer i åldern 12–18 år i Sverige (2016). Det är drygt 7 procent av hela befolkningen på 10 miljoner. Den största andelen 12–18-åringar (23 procent) bor i Stockholms län. I den här åldersgruppen är 85 procent födda i Sverige, och de vanligaste födelseländerna är Syrien (2,3 procent) samt Somalia och Irak (1,7 respektive 1,3 procent).

Flest unga bor i hus

Över hälften av 12–18-åringarna bor i småhus (66 procent). Det kan vara till exempel i en villa eller ett radhus. Ungefär en tredjedel bor i en lägenhet i ett flerfamiljshus (33 procent) och några i ett annat slags, eller okänd, bostad (1 procent).

Av de som är födda utomlands bor 67 procent i flerfamiljshus medan 30 procent bor i småhus.

Lite fler än hälften av 12–18-åringarna bor med två föräldrar (62 procent). Drygt en tredjedel (35 procent) har föräldrar som inte bor ihop. Alla 12–18-åringar är inte folkbokförda tillsammans med föräldrar. En del bor själva, med ett äldre syskon eller på annat sätt.

Mammor har oftare tid att prata

Hur väl kommer dagens ungdomar överens med sina föräldrar? Bra, tycker många unga i Sverige. I åldrarna 12–18 år svarar nio av tio att de kommer överens med sin mamma respektive pappa. Lika många tycker också att de får vara med och bestämma om saker som rör dem, som till exempel vilken tid de ska vara hemma på kvällen eller vad de ska hjälpa till med.

Att föräldrarna har tid när man vill prata kan vara viktigt för att det ska fungera bra hemma. Så gott som alla ungdomar svarar att mamma brukar ha tid för det (97 procent). Nästan lika många (90 procent) anger att pappa har tid när de vill prata.

Många unga idrottar på fritiden

På fritiden är det ganska vanligt att syssla med någon sport. Bland de som är 16–18 år är det hälften (50 procent) som valt att idrotta i någon klubb eller förening minst en gång i veckan. Det är fler pojkar än flickor som gör det, 60 mot 39 procent. Bland de yngre barnen som är 12–15 år är det ännu vanligare att idrotta i klubb eller förening minst en gång i veckan, vilket 70 procent gör. Bland de yngre är det ingen skillnad mellan flickor och pojkar.

Diagram som visar att 70 procent av 12-15-åringarna och 50 procent av 16-18-åringarna idrottar i klubb eller förening minst en gång per vecka.

Källa: Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) 2016, SCB

Man kan även välja andra aktiviteter än att idrotta på sin fritid. Bland de som är 16–18 år är det 15 procent som deltar i någon aktivitet med vuxen ledare minst en gång i veckan, som till exempel scouter, teater, musikskola eller kör. I åldern 12–15 år är det 25 procent som gör motsvarande.

Pojkar spelar mer än flickor

Ett annat fritidsintresse är att spela spel på dator, mobil eller tv. 14 procent av 12–18-åringarna ägnar minst tre timmar åt det en vanlig vardag. Pojkar spelar mer än flickor, 24 procent av pojkarna mot 4 procent av flickorna spelar mer än tre timmar per dag.

Ungefär hälften av alla barn 12–18 år är ute på internet under sin fritid minst tre timmar under en vanlig vardag. De spelar spel, ser på film på Youtube och använder internet för läxläsning. Det är ingen skillnad mellan flickor och pojkar.

Tyvärr finns det ungdomar som råkat ut för att andra har skrivit något som gör den drabbade ledsen, arg eller orolig. Under det senaste halvåret har 13 procent av 12–18-åringarna råkat ut för detta.

Yngre barn läser böcker mer än äldre

Ungefär hälften (49 procent) av 12–18-åringarna läser andra böcker än skolböcker minst en gång i veckan på sin fritid. Som vi kan se i diagrammet är fritidsläsningen vanligare bland de yngre – 59 procent av 12–15-åringarna jämfört med 35 procent bland 16–18-åringarna gör det.

Andel av 12–18-åringar som läser böcker på fritiden minst en gång per vecka
Visa stödlinjer
årsintervall[B060, läser böcker minst en dag i veckan]
[SA, samtliga barn][025, ålder: 12-15 år][040, ålder: 16-18 år]
2015-2016495935

 

Ett sätt att få tillgång till böcker är att besöka biblioteket. Det har 66 procent av de unga gjort på fritiden någon gång under det senaste året.

Fler flickor än pojkar i åldern 16–18 år är stressade

När det gäller stress så uppger två av tre av flickorna i åldern 16–18 år (69 procent) att de känner sig stressade minst en gång i veckan, mot inte ens hälften av pojkarna (34 procent).

Diagram som visar att 69 procent av flickorna i åldern 16–18 år känner sig stressade minst en gång i veckan, mot 34 procent av pojkarna.

Källa: Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) 2016, SCB

Det är även vanligare att flickor ofta känner stress på grund av läxor eller prov jämfört med pojkarna. Bland de som är 16–18 år är det – drygt hälften av flickorna (54 procent) som ofta känner av denna stress jämfört med drygt en fjärdedel av pojkarna (27 procent). Även yngre barn upplever motsvarande stress, där andelen hos de som är 12–15 år är 33 procent.

Den tid som läggs på läxor och läsning inför prov är högre bland de äldre ungdomarna 16–18 år, där det är tre av fyra som läser läxor minst tre timmar i veckan (75 procent). Hos de yngre, 12–15 år, är motsvarande andel är lägre, 60 procent.

De flesta trivs i skolan

Trots att det är stressigt ibland trivs så gott som alla 12¬–18-åringar i skolan. Mer än hälften (62 procent) av ungdomarna trivs mycket bra i sin klass. Åtta av tio anger att de för det mesta får den hjälp de behöver av lärarna (78 procent). Så gott som alla ungdomar har minst en nära vän i klassen (97 procent).

Det är viktigt att känna sig trygg i sin vardag, både hemma och i skolan. Fler pojkar än flickor känner sig mycket trygga i klassrummet, 87 procent av pojkarna gör det jämfört med 73 procent bland flickorna. Lika många känner sig också trygga på rasterna. 

Skolk är ovanligt bland de yngre, men bland de äldre är det 13 procent av flickorna och 10 procent av pojkarna som skolkar minst en gång per månad. 

Bara folkbokförda räknas in

I gruppen 12–18-åringar finns bara de barn med som är folkbokförda i landet. De barn och ungdomar som de senaste åren kommit till Sverige och sökt men ännu inte fått asyl räknas alltså inte in i befolkningen.

De som nu söker asyl blir folkbokförda om och när de får uppehållstillstånd som gäller minst 12 månader. Hur lång tid det tar att få det beror på handläggningstiden hos Migrationsverket.

Hälften av 16–18-åringarna sommarjobbar

Många unga kan berätta om hur svårt det kan vara att hitta ett sommarjobb. Ändå sommarjobbar hälften av 16–18-åringarna (54 procent), och tre av tio (29 procent) arbetar minst en gång i månaden under året för att tjäna pengar. Bland de yngre, 13–15 år, har en av tio sommarjobbat (11 procent) och även ett av tio barn har jobbat minst en gång i månaden under året (9 procent).

Infografik som berättar att 54 procent av 16-18-åringarna sommarjobbar

Pengar är i en del familjer ett hinder för att de unga ska kunna delta på aktiviteter tillsammans med kompisarna. Var tionde 16–18-åring har under det senaste halvåret varit med om att inte ha råd att följa med kompisar på aktiviteter. Att inte ha tillräckligt med pengar för att köpa något man vill ha, och som många andra i samma ålder har, har inträffat för två av tio barn bland de som är i åldern 16–18 år (18 procent).

SCB:s statistik om unga

Hur många unga som bor Sverige går att se i ett register över alla som är skrivna i Sverige och som bygger på Skatteverkets folkbokföring. Där kan man också jämföra statistiken från år till år.

Hur unga lever tar vi reda på genom att ställa frågor till barn och unga om hur de mår, situationen i skolan, vad de gör på sin fritid samt relationen till kompisar, föräldrar, lärare och andra vuxna. Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) har genomförts sedan 2001 och 550–1 400 barn har intervjuats varje år.

Statistiken som tas fram redovisas för två år som slagits ihop. Detta för att få fler observationer (i det här fallet barn) bakom skattning, vilket ger bättre kvalitet. Om någon fråga har ändrats i undersökningen sker undantag och endast ett år redovisas.

Så gör vi statistik

Sverige började föra statistik redan 1749. Idag har SCB i uppdrag är att förse Sverige med oberoende statistik om samhället på flera olika områden. Statistik är inte exakt, men välgjord statistik beskriver verkligheten så nära man kan komma.

För att göra statistik finns metoder för att samla in, bearbeta och analysera siffermaterial. SCB:s statistik görs utifrån vetenskapliga principer. Det finns flera olika typer av statistiska undersökningar.

Läs mer om hur vi gör statistik

Källor

SCB, Registret för totalbefolkningen (RTB) och Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) 2015–2016.

Undersökningarna av barns levnadsförhållanden

Läs en artikel