Till innehåll på sidan

Så lever unga i Sverige – fakta om ungas liv

Är du ung och bor i Sverige, då är chansen störst att du heter Emma eller Filip. Det är de allra vanligaste förnamnen bland 12–18-åringar. Bor du dessutom i ett hus i Stockholms län tillsammans med två föräldrar – ja, då är du som allra ”vanligast”, i alla fall statistiskt sett.

Men livet för en ung person i Sverige kan förstås se ut på många olika sätt. Med hjälp av statistiken kan vi få en tydligare bild av detta.

Ronja, Nour, Alex, Miranda ...

Visste du att du kan se hur många andra som heter precis som du? Prova vårt Namnsök här

Sammanlagt finns det knappt 732 000 unga personer i åldern 12–18 år i Sverige (2015). Det är drygt 7 procent av hela befolkningen, som är på väg att bli 10 miljoner. Den största andelen 12–18-åringar (23 %) bor i Stockholms län. I den här åldersgruppen är 86 procent födda i Sverige, och de vanligaste födelseländerna för övriga är Somalia och Irak (knappt 2 % vardera).

Flest unga bor i hus

Över hälften av 12–18-åringarna bor i småhus (66 %). Det kan vara till exempel i en villa eller ett radhus. Ungefär en tredjedel bor i en lägenhet i ett flerfamiljshus (30 %) och några i ett annat slags, eller okänd, bostad (4 %).

Lite fler än hälften av 12–18-åringarna bor med två föräldrar (drygt 60 %). Drygt en tredjedel (35 %) har föräldrar som inte bor ihop. Alla 12–18-åringar är inte folkbokförda tillsammans med föräldrar. En del bor själva, med ett äldre syskon eller på annat sätt.

Mammor har oftare tid att prata

Hur trivs den som är ung med de andra därhemma? Ganska bra, tycker många unga i Sverige. I åldrarna 12–18 år svarar nio av tio att de kommer överens med föräldrarna.  

Att föräldrarna har tid när man vill prata kan vara viktigt för att det ska fungera bra hemma. Så gott som alla ungdomar svarar att mamma brukar ha tid för detta (97 %). Det är inte riktigt lika många som anger att pappa har tid när de vill prata, 86 procent.

Många unga idrottar på fritiden

På fritiden är det ganska vanligt att syssla med någon sport. Bland de som är 16–18 år är det hälften (56 procent) som valt att idrotta i någon klubb eller förening minst en gång i veckan. Det finns ingen skillnad mellan flickor och pojkar. Bland de yngre barnen som är 12–15 år är det ännu fler som gör detta, 71 procent. Inte heller här någon skillnad mellan flickor och pojkar. 

Man kan även välja andra aktiviteter än att idrotta på sin fritid. Bland de som är 16–18 år är det 14 procent som deltar i någon aktivitet med vuxen ledare minst en gång i veckan, som till exempel scouter, teater, musikskola eller kör. I åldern 12–15 år är det 25 procent som gör motsvarande.

Populärt med spel

Ett annat fritidsintresse är att spela spel på dator, mobil eller tv. Knappt hälften av 12–18-åringarna (45 procent) ägnar minst en timme om dagen åt det. Men det finns även de som spelar mer. 18 procent av 12–18-åringarna spelar tre timmar per dag eller mer. Pojkar spelar mer än flickor, exempelvis är det 30 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna som spelar mer än tre timmar per dag.

Allt färre läser böcker

Var tredje 16–18-åring (33 procent) läser böcker minst en gång i veckan. Det var fler flickor som läste jämfört med pojkar (38 procent jämfört med 28 procent). Läsandet har minskat sedan 2008–2009, då 45 procent av 16–18-åringarna läste böcker minst en gång i veckan. Att läsa skolböcker räknas inte in i statistiken. 

Fler flickor än pojkar i åldern 16–18 år är stressade

Andel som känner sig stressade minst en gång i veckan:

stapeldiagram upplevd stress 

Källa: Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB

När det gäller stress så uppger en stor del av flickorna i åldern 16–18 år (75 %) att de känner sig stressade minst en gång i veckan, mot inte ens hälften av pojkarna (43 %).

Det är även vanligare att flickor ofta känner stress på grund av läxor eller prov jämfört med pojkarna – sex av tio bland flickorna (58 %) jämfört med två av tio (24 %). Samtidigt lägger flickorna mer tid på läxarbete. Bland flickorna i åldern 16–18 år är det 73 procent som gör läxor minst 3 timmar i veckan, vilket kan jämföras med 54 procent bland pojkarna.

Fler stressade flickor även bland de yngre

Bland 12–15-åringarna är det färre som uppger att de känner stress, jämfört med 16–18-åringarna. Även här skiljer det sig åt mellan könen.  Hälften av flickorna (49 %) känner sig stressade minst en gång i veckan, mot en tredjedel av pojkarna (30 %). Liksom bland de äldre ungdomarna finns det bland 12–15-åringarna de som känner sig stressade av läxor eller prov, där 28 procent av flickorna gör det och 15 procent av pojkarna. 

Bara folkbokförda räknas in

I gruppen 12–18-åringar finns bara de barn med som är folkbokförda i landet. De barn och ungdomar som de senaste åren kommit till Sverige och sökt men ännu inte fått asyl räknas alltså inte in i befolkningen.

De som nu söker asyl blir folkbokförda om och när de får uppehållstillstånd som gäller minst 12 månader. Hur lång tid det tar att få det beror på handläggningstiden hos Migrationsverket.

Hälften av 16–18-åringarna sommarjobbar

Många unga kan berätta om hur svårt det kan vara att hitta ett sommarjobb. Ändå sommarjobbar hälften av 16–18-åringarna (53 %), och tre av tio (27 %) arbetar minst en gång i månaden under året för att tjäna pengar. Bland de yngre, 13–15 år, har ungefär en av tio (12 %) sommarjobbat och nästan en av tio (9 %) har jobbat minst en gång i månaden under året.

Pengar är i en del familjer ett hinder för att de unga ska kunna delta på aktiviteter tillsammans med kompisarna. Ungefär var fjärde 16–18-åring har under det senaste halvåret varit med om att inte ha råd att följa med kompisar på aktiviteter (ingen skillnad mellan flickor och pojkar). Bland de yngre är det 15 procent som inte haft råd att göra det.
Att inte ha råd att köpa något man vill ha, och som många andra i samma ålder har, är vanligare bland flickorna jämfört med pojkarna i åldern 16–18 år, 37 procent mot 22 procent. För de yngre, 12–15 år, är det 33 procent som upplever detta oavsett om de är flickor eller pojkar.

SCB:s statistik om unga

Hur många unga som bor Sverige går att se i ett register över alla som är skrivna i Sverige och som bygger på Skatteverkets folkbokföring. Där kan man också jämföra statistiken från år till år.

Hur unga lever tar vi reda på genom att ställa frågor till barn och unga om hur de mår, situationen i skolan, vad de gör på sin fritid samt relationen till kompisar, föräldrar, lärare och andra vuxna. Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) har genomförts sedan 2001 och ungefär 700–1 400 barn har intervjuats varje år.

Så gör vi statistik

Sverige började föra statistik redan 1749. Idag har SCB i uppdrag är att förse Sverige med oberoende statistik om samhället på flera olika områden. Statistik är inte exakt, men välgjord statistik beskriver verkligheten så nära man kan komma.

För att göra statistik finns metoder för att samla in, bearbeta och analysera siffermaterial. SCB:s statistik görs utifrån vetenskapliga principer. Det finns flera olika typer av statistiska undersökningar.

Läs mer om hur vi gör statistik

Källor

SCB, Registret för totalbefolkningen (RTB) och Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) 2014–2015.

Läs en artikel