Till innehåll på sidan

Vår konsumtion ger allt högre utsläpp utomlands

Det vi släpper ut i luften och vattnet påverkar både klimatet och vår hälsa. Inom Sverige har vi släppt ut allt mindre växthusgaser de senaste 20 åren. Å andra sidan har utsläpp som kopplas till svensk konsumtion, men som sker i andra länder, ökat med 50 procent under samma period.

Jordens klimat blir allt varmare. Utsläpp av växthusgaser som koldioxid gör att uppvärmningen av jordklotet ökar, vilket kallas för växthuseffekten. Det är inte bara luften som värms upp – även världshaven blir varmare och isarna smälter. Det skapar stora miljöproblem på kort och lång sikt.

Med utsläppen kommer också luftföroreningar. När vi andas in luftföroreningar påverkas vår hälsa negativt, och de kan även göra att vi lever kortare tid. 

För att kunna följa hur vi och miljön påverkas, så sammanställer SCB tillsammans med andra myndigheter statistik över bland annat växthusgaser och luftföroreningar. Det gör vi till vissa delar på uppdrag av Naturvårdsverket och till andra delar inom vårt eget uppdrag.

Totala utsläpp av växthusgaser, kiloton koldioxidekvivalenter efter sektor och år 

Diagram över utsläpp av växthusgaser i Sverige 1990-2015

 Transporter, inrikes

 Industri

 El- och fjärrvärmeproduktion

 Jordbruk

 Uppvärmning i bostäder, lokaler, jordbruk och skogsbruk

 Arbetsmaskiner

 Avfall

 Produktanvändning och övrigt

I diagrammet ovanför kan man se att vi släpper ut allt mindre växthusgaser i Sverige. Från år 1990 till 2015 har utsläppen minskat med 25 procent. År 2015 var Sveriges utsläpp 53,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är ett mått som används för att räkna om olika slags utsläpp för att kunna jämföra dem med varandra. Minskningen är 0,7 procent jämfört med året innan.

Minskningen har skett inom de flesta områden. Mest har utsläppen minskat från uppvärmning av bostäder och lokaler, avfallsdeponier (platser där avfall lagras) och från industrin. 

Nya sätt att värma upp minskar utsläppen

Att utsläppen minskat från uppvärmning av bostäder och lokaler beror på att vi använder mindre andel fossila bränslen, som till exempel olja. Förut hade många hus sin egen värmepanna som eldades med olja. I dag använder allt fler till exempel fjärrvärme, som till stor del baseras på biobränslen, eller värmer upp husen med el eller värmepump.

Utsläppen av växthusgaser från avfallshantering har minskat till mindre än hälften sedan år 1990. Det beror främst på att vi deponerar, alltså lagrar, allt mindre organiskt avfall, något som åstadkommits genom förbud och skatter. Den största delen av vårt hushållsavfall förbränns i stället i kraftvärmeverk, så att energiinnehållet tas till vara. En stor del behandlas även biologiskt genom rötning eller kompostering. 

Du kan läsa mer om avfall här.

Trafiken släpper ut växthusgaser

En tredjedel av utsläppen av växthusgaser i Sverige kommer från transporter på våra vägar, till exempel från personbilar och lastbilar. Totalt var utsläppen för transporter något lägre år 2015 jämfört med 1990.

Utsläppen från personbilar har minskat sedan 2007, men beräkningarna för de senaste åren visar att minskningen har stannat av för att till och med öka något mellan 2014 och 2015

Utsläpp från tunga fordon (lastbilar över 3,5 ton) har ökat sedan 1990. År 2015 var utsläppen 16 procent högre än 1990. Transporter med tunga fordon ökar när ekonomin går bra, därför ökade den från början av 1990-talet fram till ungefär år 2007. Efter det har utsläppen från tunga fordon minskat.

Finns utsläpp där du bor?

På Naturvårdsverkets sajt Utsläpp i siffror kan du ta reda på vilka föroreningar som släpps ut i en kommun eller län i Sverige.

Länk till Utsläpp i siffror

Träden gör stor miljönytta

Visste du att skogen gör stor nytta för miljön? Träden hjälper till att binda växthusgaser. En stor del av det vi släpper ut tas upp av skog och mark. Hur mycket som tas upp beror bland annat på hur stor mängd skog som avverkas. 

Vädret påverkar också utsläppen. Om det är väldigt kallt behöver vi producera mer el och fjärrvärme för att värma upp byggnader, och då ökar utsläppen. År 2010 var ett ovanligt kallt år. Då ökade utsläppen från el- och värmeproduktion, samt från uppvärmning av bostäder och lokaler. Det spelade stor roll för den totala ökningen av utsläpp det året.

Statistiken som vi har visat här ovanför tar vi fram till FN och EU. Den visar hur utsläpp av växthusgaser ser ut i Sverige och fördelar sig mellan olika källor. De här siffrorna kan man därför jämföra mellan olika länder. 

Utsläppen från sjöfart och flyg utomlands ingår inte i det som räknas som Sveriges utsläpp. De rapporteras separat till FN och EU av Naturvårdsverket. Men dessa utsläpp har ökat mycket, med 132 procent sedan 1990.

Samband mellan ekonomi och miljöpåverkan

SCB tar även fram statistik över utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar indelat i branscher och hushåll. Indelningen är densamma som i nationalräkenskaperna, den statistik som beskriver Sveriges ekonomi och bland annat mäter BNP, bruttonationalprodukten. På det här sättet kan sambandet mellan ekonomi och miljöpåverkan analyseras. Även den här statistiken tar vi fram till EU och FN så att den kan jämföras mellan olika länder.

Det vi köper påverkar även utomlands

På uppdrag av Naturvårdsverket tar SCB även fram en uppskattning över hur våra inköp av varor och tjänster orsakar utsläpp, både i Sverige och utomlands. Det är ett annat sätt att räkna på vår miljöpåverkan. När vi importerar exempelvis mat, mobiltelefoner eller andra saker sker utsläpp även i länderna som vi importerar från. De utsläppen har ökat kraftigt under de senaste 20 åren.

Utsläpp från bilar

Om du till exempel köper en bil, så skapar den först utsläpp i det land den produceras och även under transporten till landet den ska säljas i. När du sedan tankar den med bensin, som är ett fossilt bränsle, så blir även det en källa till utsläpp.

Utsläpp av växthusgaser från hushållens transporter och konsumtion av livsmedel

Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser, hushållens transporter och konsumtion av livsmedel 1993-2014

 Transporter – utsläpp i Sverige

 Transporter – utsläpp utomlands

 Livsmedel – utsläpp i Sverige

 Livsmedel – utsläpp utomlands

Det är utsläppen från livsmedel som har ökat mest de senaste 20 åren. Det beror på att vi har ökat vår konsumtion och samtidigt börjat importera mer. Utsläpp i andra länder från svensk konsumtion av livsmedel har ökat med över 80 procent under den här perioden. Utsläpp från hushållens transporter har också ökat, men i lägre takt.

Däremot har utsläppen från boende minskat med drygt 30 procent mellan 1993 och 2013. Här har importen av bränslen för uppvärmning minskat, liksom behovet av att värma upp bostäder.

Luftföroreningar påverkar vår hälsa

Det är inte bara växthusgaser som släpps ut i luften. Även luftföroreningar som skadar vår hälsa uppstår till exempel genom biltrafiken. Luftföroreningar bidrar även till övergödning, försurning och skador på växter och byggnader.

Utsläpp av fem olika luftföroreningar

Diagram som visar index över utsläpp i Sverige 1990-2014

 Ammoniak (NH3)

 Små partiklar (PM2.5)

 Kväveoxider (NOx)

 Flyktiga organiska ämnen (NMVOC)

 Svaveldioxid (SO2)

Diagrammet visar hur utsläppen har förändrats jämfört med 1990 års nivå.

Ren luft ett av 16 miljömål

"Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas."

(Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.)

Läs mer om Sveriges miljömål på Naturvårdsverkets webbplats Miljömål.se

Mest har utsläppen av svaveldioxid (SO2) minskat, och är i dag mindre än en fjärdedel jämfört med 1990. Den främsta orsaken är att vi har börjat använda bränslen med lågt svavelinnehåll.

De luftföroreningar som är skadligast för hälsan är partiklar som vi andas in, marknära ozon (bildas när solljuset reagerar med luftföroreningar) och vissa kolväten (till exempel bensen som orsakar blodcancer).

Det är en rad olika aktiviteter i samhället som bidrar till att luftföroreningar uppstår. De bildas till exempel vid förbränning eller i utsläpp från industrier.

Biltrafiken bidrar till föroreningar

När vi kör bil släpper vi ut mycket luftföroreningar, framförallt i städerna. Bilavgaser innehåller partiklar, kvävedioxid och organiska ämnen, och avgaserna bidrar även till att marknära ozon bildas. Partiklarna frigörs bland annat när vi bromsar eller när dubbdäck sliter på vägbanan.

Men det finns positiva tecken. Bilmotorerna blir allt mer effektiva, och dessutom utvecklas nya bränslen som är mindre skadliga för miljön. Samtidigt ökar trafikmängden hela tiden, vilket motverkar en del av den positiva utvecklingen. I många tätorter gör även utsläpp av partiklar och ämnen från vedeldning att luften försämras.

Ofta färdas föroreningar över långa avstånd och även över landsgränser. När det regnar hamnar föroreningarna i marken och vattnet, och kan bland annat orsaka försurning och övergödning. Övergödning kan till exempel leda till ökad algblomning och syrebrist i havet, vilket skadar växt- och djurarter.

Avlopp kan orsaka övergödning

Även vattenmiljön påverkas alltså. För att rena det vatten vi släpper ut så är nästan alla hushåll anslutna till kommunala reningsverk. Många större industrier har dessutom egen avloppsvattenrening. Det finns också cirka 700 000 hushåll i Sverige som har enskilt avlopp, vilket betyder att de inte är anslutna till kommunala reningsverk. Kväve och fosfor som släpps ut från dem har stor betydelse för miljön i sjöar och vattendrag. Om avloppsvattnet inte renas tillräckligt, så bidrar det till övergödningen.

För Östersjön är övergödningen ett av de allra största problemen. Halterna av både kväve och fosfor i havsvattnet är högre i dag jämfört med för 50 år sedan. Trots bra rening i reningsverken, så är ändå avloppen en stor källa till utsläpp.

Kraftig minskning av miljögifter

Flera av de miljögifter som finns i våra hav har minskat kraftigt de senaste årtiondena genom åtgärder som gjorts. Samtidigt finns höga halter kvar på vissa platser, och nya ämnen hittas i allt större mängder. Många svenskar får i sig miljögifter genom att äta fisk. Särskilt fet fisk kan innehålla höga halter. Mer än en tredjedel av miljögifterna PCB (en kemikalie som till exempel användes i husbyggen förr) och dioxiner (bildas bland annat vid tillverkning av kemikalier) får vi i oss från fisken vi äter.

Kemikalier som finns i samhället hamnar också i avloppen. Till exempel bromerade flamskyddsmedel, som används i plaster och textilier för att förhindra att de fattar eld. En annan typ av kemikalier är perfluorerade alkylsyror (PFAAs), som är fett- och vattenavstötande och används bland annat till impregneringsmedel och inom elektronikindustrin. Efter användning hamnar de i avloppsvatten, slam och avfallsupplag och förs därifrån vidare ut i miljön.

Om statistiken

Växthusgaser och luftföroreningar:
Enligt FN:s klimatkonvention och Kyotoprokollet har de industrialiserade länderna en skyldighet att inventera och beräkna hur stora utsläpp av växthusgaser som sker inom respektive land. Det är såväl utsläppen som upptaget av växthusgaser som beräknas.
I Sverige är det SMED som producerar underlaget till Sveriges klimat- och luftinventering på uppdrag av Naturvårdsverket. SMED står för Svenska MiljöEmissionsData, och är ett samarbete mellan de fyra organisationerna IVL Svenska Miljöinstitutet AB, SCB (Statistiska centralbyrån), SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), och SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut). Naturvårdsverket ansvarar för den officiella statistiken för utsläpp av växthusgaser.

Miljöräkenskaperna inom SCB beskriver samband mellan miljö och ekonomi. Precis som i nationalräkenskaperna (BNP) tas statistik fram för branscher, hushåll och offentliga myndigheter. De områden som hittills ingår regelbundet är utsläpp till luft, förbränning av bränslen, materialflöden, kemikalier, miljöskyddskostnader, miljöskyddsinvesteringar, miljöföretag, miljöskatter och miljösubventioner. Även miljöräkenskaperna är officiell statistik.

Konsumtionsbaserade utsläpp beräknas av SCBs miljöräkenskaper på uppdrag av Naturvårdverket. Konsumtionsbaserade utsläpp är inte officiell statistik.

Avlopp och utsläpp:
Statistiken beskriver utsläppen till vatten i Sverige från större punktkällor samt kvalitet och användning av det slam som produceras vid reningsverken. Statistiken omfattar utsläpp från tillståndspliktiga kommunala reningsverk, massa- och pappersindustrin samt viss övrig kustindustri. Statistiken ingår i Sveriges officiella statistik och det är Naturvårdverket som är ansvarig myndighet.

Så gör vi statistik

Sverige började föra statistik redan 1749. Idag har SCB i uppdrag är att förse Sverige med oberoende statistik om samhället på flera olika områden. Statistik är inte exakt, men välgjord statistik beskriver verkligheten så nära man kan komma.

För att göra statistik finns metoder för att samla in, bearbeta och analysera siffermaterial. SCB:s statistik görs utifrån vetenskapliga principer. Det finns flera olika typer av statistiska undersökningar.

Läs mer om hur vi gör statistik

Källa

SCB och Naturvårdsverket.

Läs en artikel