Till innehåll på sidan

Vår konsumtion ger allt högre utsläpp utomlands

Det vi släpper ut i luften och vattnet påverkar både klimatet, ekosystemen och vår hälsa. Inom Sverige har vi släppt ut allt mindre växthusgaser de senaste 20 åren. Å andra sidan har utsläpp som kopplas till svensk konsumtion, men som sker i andra länder, ökat med nästan 50 procent under samma period.

Jordens klimat blir allt varmare. Utsläpp av växthusgaser som koldioxid gör att uppvärmningen av jordklotet ökar, vilket kallas för växthuseffekten. Det är inte bara luften som värms upp – även världshaven blir varmare och isarna smälter. Det skapar stora miljö- och hälsoproblem på kort och lång sikt.

Utsläpp av olika luftföroreningar påverkar också miljön. När vi andas in luftföroreningar påverkas dessutom vår hälsa negativt, och de kan även göra att vi dör i förtid.

För att kunna följa hur vi och miljön påverkas, så sammanställer SCB tillsammans med andra myndigheter statistik över bland annat växthusgaser och luftföroreningar. Det gör vi till vissa delar på uppdrag av Naturvårdsverket och till andra delar inom vårt eget uppdrag.

Totala utsläpp av växthusgaser

Kiloton koldioxidekvivalenter efter sektor och år

Diagram över utsläpp av växthusgaser i Sverige 1990-2016

Legend Transporter, inrikes

Legend Industri

Legend El- och fjärrvärmeproduktion

Legend Jordbruk

Legend Uppvärmning i bostäder, lokaler, jordbruk och skogsbruk

Legend Arbetsmaskiner

Legend Avfall

Legend Produktanvändning och övrigt

I diagrammet ovanför kan man se att vi släpper ut allt mindre växthusgaser i Sverige. Från år 1990 till 2016 har utsläppen minskat med 26 procent. År 2016 var Sveriges utsläpp 52,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är ett mått som används för att räkna om olika slags utsläpp för att kunna jämföra dem med varandra. Minskningen är 1,6 procent jämfört med året innan.

Minskningen har skett inom de flesta områden. Mest har utsläppen minskat från uppvärmning av bostäder och lokaler och avfallsdeponier (platser där avfall lagras).

Mer om utsläpp och upptag av växthusgaser finns hos Naturvårdsverket.

Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser

Nya sätt att värma upp minskar utsläppen

Att utsläppen minskat från uppvärmning av bostäder och lokaler beror på att vi använder mindre andel fossila bränslen, som till exempel olja. Förut hade många hus sin egen värmepanna som eldades med olja. I dag använder allt fler till exempel fjärrvärme, som till stor del baseras på avfalls- och biobränslen, eller värmer upp husen med el eller värmepump.

Utsläppen av växthusgaser från avfallshantering har minskat till mindre än hälften sedan år 1990. Det beror främst på att vi deponerar, det vill säga när avfall läggs på en soptipp istället för att återvinnas eller återanvändas, allt mindre organiskt avfall, något som åstadkommits genom förbud och skatter. Den största delen av vårt hushållsavfall förbränns i stället i kraftvärmeverk, så att energiinnehållet tas till vara. En stor del behandlas även biologiskt genom rötning eller kompostering.

Du kan läsa mer om avfall här

Trafiken släpper ut växthusgaser

En tredjedel av utsläppen av växthusgaser i Sverige kommer från transporter på våra vägar, till exempel från personbilar och lastbilar. Totalt var utsläppen från inrikes transporter 15 procent lägre 2016 än 1990.

Utsläppen från personbilar har minskat sedan 2007, och efter några år med avtagande minskningar var det mellan 2015 och 2016 en större minskning igen.

Utsläpp från tunga fordon (lastbilar över 3,5 ton) var högre 2016 än 1990. År 2016 var utsläppen 11 procent högre än 1990. Transporter med tunga fordon ökar när ekonomin går bra, därför ökade den från början av 1990-talet fram till ungefär år 2007, när biobränslen började introduceras.

Finns utsläpp där du bor?

På Naturvårdsverkets sajt Utsläpp i siffror kan du ta reda på vilka föroreningar som släpps ut i en kommun eller län i Sverige.

Till Utsläpp i siffror

Träden gör stor miljönytta

Visste du att skogen gör stor nytta för miljön? Träden hjälper till att binda växthusgasen koldioxid. En stor del av det vi släpper ut tas upp av skog och mark. Hur mycket som tas upp beror bland annat på hur mycket skogen växer men också hur stor mängd skog som avverkas.

Vädret påverkar också utsläppen. Om det är väldigt kallt behöver vi producera mer el och fjärrvärme för att värma upp byggnader, och då ökar utsläppen. År 2010 var ett ovanligt kallt år. Då ökade utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktion, samt från uppvärmning av bostäder och lokaler. Det var en av anledningarna till den totala ökningen av utsläpp det året.

Statistiken som vi har visat här följer utsläpp inom Sveriges gränser och används för att följa upp de mål som satts nationellt samt inom FN och EU. Den visar hur utsläpp av växthusgaser ser ut i Sverige och fördelar sig mellan olika källor.

Utsläppen från sjöfart och flyg utomlands ingår inte i utsläppen som omfattas av de svenska klimatmålen. Utsläpp till följd av användning av det bränsle som internationella fartyg och flygplan har tankat i Sverige följs dock upp separat. Dessa utsläpp har ökat mycket, med 160 procent sedan 1990.

Samband mellan ekonomi och miljöpåverkan

SCB tar även fram statistik över utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar indelat i branscher och hushåll. Indelningen är densamma som i nationalräkenskaperna, den statistik som beskriver Sveriges ekonomi och bland annat mäter BNP, bruttonationalprodukten. På det här sättet kan sambandet mellan ekonomi och miljöpåverkan analyseras. Även den här statistiken tar vi fram till EU och FN så att den kan jämföras mellan olika länder.

Det vi köper ger även utsläpp utomlands

På uppdrag av Naturvårdsverket tar SCB även fram en uppskattning över hur våra inköp av varor och tjänster orsakar utsläpp av växthusgaser, både i Sverige och utomlands. Det är ett annat sätt att räkna på vår klimatpåverkan. När vi importerar exempelvis mat, mobiltelefoner eller andra saker sker utsläpp även i länderna som vi importerar från. De utsläppen har ökat kraftigt under de senaste 20 åren.

Utsläpp från bilar

Om du till exempel köper en bil, så skapar den först utsläpp i det land den produceras och även under transporten till landet den ska säljas i. Om du sedan tankar den med bensin, som är ett fossilt bränsle, så blir även det en källa till inhemska utsläpp.

Utsläpp av växthusgaser från hushållens transporter och konsumtion av livsmedel

Miljoner ton koldioxidekvivalenter

Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser, hushållens transporter och konsumtion av livsmedel 1993-2015

Legend Transporter – utsläpp i Sverige

Legend Transporter – utsläpp utomlands

Legend Livsmedel – utsläpp i Sverige

Legend Livsmedel – utsläpp utomlands

Det är utsläppen från livsmedel som har ökat mest de senaste 20 åren. Det beror på att vi har ökat vår konsumtion och samtidigt börjat importera mer. Utsläpp i andra länder från svensk konsumtion av livsmedel har ökat med över 80 procent under den här perioden. Utsläpp från hushållens transporter har också ökat, men i lägre takt.

På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa mer om de utsläpp av växthusgaser som vår konsumtion bidrar till.

Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser

Luftföroreningar påverkar vår hälsa

Det är inte bara växthusgaser som släpps ut i luften. Även luftföroreningar som skadar vår hälsa uppstår till exempel genom biltrafiken. Luftföroreningar bidrar även till övergödning, försurning och skador på växter och byggnader.

Utsläpp av fem olika luftföroreningar

Index

Diagram som visar index över utsläpp i Sverige 1990-2016

Legend Ammoniak (NH3)

Legend Flyktiga organiska ämnen (NMVOC)

Legend Kväveoxider (NOx)

Legend Svaveldioxid (SO2)

Legend Små partiklar (PM2.5)

Diagrammet visar hur utsläppen har förändrats jämfört med 1990 års nivå.

Frisk luft ett av 16 miljömål

"Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas."

(Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.)

Läs mer om Sveriges miljömål på Naturvårdsverkets webbplats Miljömål.se

Av ämnena i diagrammet är det svaveldioxid (SO2) som minskat mest. Utsläppen är i dag mindre än en femtedel jämfört med 1990. Den främsta orsaken är att vi har börjat använda bränslen med lågt svavelinnehåll.

De luftföroreningar som är skadligast för hälsan är partiklar som vi andas in, till exempel kväveoxid (från bland annat trafik och industri), marknära ozon (bildas när solljuset reagerar med luftföroreningar), bens(a)pyren (bildas bland annat vid vedeldning) och vissa kolväten (till exempel bensen som orsakar blodcancer).

Det är en rad olika aktiviteter i samhället som bidrar till att luftföroreningar uppstår. De bildas till exempel vid förbränning eller i utsläpp från industrier.

Biltrafiken bidrar till föroreningar

När vi kör bil släpper vi ut mycket luftföroreningar. Framförallt i städerna kan halterna bli höga, eftersom de finns många bilar där. Bilavgaser innehåller partiklar, kvävedioxid och organiska ämnen, och avgaserna bidrar även till att marknära ozon bildas. Partiklarna frigörs bland annat när vi bromsar eller när dubbdäck sliter på vägbanan.

Men det finns positiva tecken. Bilmotorerna blir allt mer effektiva, och dessutom utvecklas nya bränslen som är mindre skadliga för klimatet. Men luftföroreningarna finns kvar. Samtidigt ökar också trafikmängden hela tiden, vilket motverkar en del av den positiva utvecklingen. I många tätorter gör även utsläpp av partiklar och ämnen från vedeldning att luften försämras.

Ofta färdas föroreningar över långa avstånd och även över landsgränser. När det regnar hamnar föroreningarna i marken och vattnet, och kan bland annat orsaka försurning och övergödning. Övergödning kan till exempel leda till ökad algblomning och syrebrist i havet, vilket skadar växt- och djurarter.

Avlopp kan orsaka övergödning

Även vattenmiljön påverkas alltså. För att rena det vatten vi släpper ut så är nästan alla hushåll anslutna till kommunala reningsverk. Många större industrier har dessutom egen avloppsvattenrening. Det finns också cirka 700 000 hushåll i Sverige som har enskilt avlopp, vilket betyder att de inte är anslutna till kommunala reningsverk. Kväve och fosfor som släpps ut från dem har stor betydelse för miljön i sjöar och vattendrag. Om avloppsvattnet inte renas tillräckligt, så bidrar det till övergödningen.

För Östersjön är övergödningen ett av de allra största problemen. Halterna av både kväve och fosfor i havsvattnet är högre i dag jämfört med för 50 år sedan. Trots bra rening i reningsverken, så är ändå avloppen en stor källa till utsläpp.

Kraftig minskning av miljögifter

Flera av de miljögifter som finns i våra hav har minskat kraftigt de senaste årtiondena genom åtgärder som gjorts. Samtidigt finns höga halter kvar på vissa platser, och nya ämnen hittas i allt större mängder. Många svenskar får i sig miljögifter genom att äta fisk. Särskilt fet fisk kan innehålla höga halter. Mer än en tredjedel av miljögifterna PCB (en kemikalie som till exempel användes i husbyggen förr) och dioxiner (bildas bland annat vid tillverkning av kemikalier) får vi i oss från fisken vi äter.

Kemikalier som finns i samhället hamnar också i avloppen. Till exempel bromerade flamskyddsmedel, som används i plaster och textilier för att förhindra att de fattar eld. En annan typ av kemikalier är perfluorerade alkylsyror (PFAAs), som är fett- och vattenavstötande och används bland annat till impregneringsmedel och inom elektronikindustrin. Efter användning hamnar de i avloppsvatten, slam och avfallsupplag och förs därifrån vidare ut i miljön.

Om statistiken

Växthusgaser och luftföroreningar:

Enligt FN:s Klimatkonvention och Luftvårdskonventionen har länderna en skyldighet att inventera och beräkna hur stora utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar som sker inom respektive land. Det är såväl de olika utsläppen som upptaget av växthusgasen koldioxid som beräknas.

I Sverige är det SMED som producerar underlaget till Sveriges inventeringar av växthusgaser och luftföroreningar på uppdrag av Naturvårdsverket. SMED står för Svenska MiljöEmissionsData, och är ett samarbete mellan de fyra organisationerna IVL Svenska Miljöinstitutet AB, SCB (Statistiska centralbyrån), SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), och SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut). Naturvårdsverket ansvarar för den officiella statistiken för utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar.

Miljöräkenskaperna inom SCB beskriver samband mellan miljö och ekonomi. Precis som i nationalräkenskaperna (BNP) tas statistik fram för branscher, hushåll och offentliga myndigheter. De områden som hittills ingår regelbundet är utsläpp till luft, förbränning av bränslen, materialflöden, kemikalier, miljöskyddskostnader, miljöskyddsinvesteringar, miljöföretag, miljöskatter och miljösubventioner. Även miljöräkenskaperna är officiell statistik.

Konsumtionsbaserade utsläpp beräknas av SCB:s miljöräkenskaper på uppdrag av bland annat Naturvårdverket, Boverket och Konsumentverket. Konsumtionsbaserade utsläpp är inte officiell statistik.

Avlopp och utsläpp:

Statistiken beskriver utsläppen till vatten i Sverige från större punktkällor samt kvalitet och användning av det slam som produceras vid reningsverken. Statistiken omfattar utsläpp från tillståndspliktiga kommunala reningsverk, massa- och pappersindustrin samt viss övrig kustindustri. Statistiken ingår i Sveriges officiella statistik och det är Naturvårdverket som är ansvarig myndighet.

Så gör vi statistik

Sverige började föra statistik redan 1749. Idag har SCB i uppdrag är att förse Sverige med oberoende statistik om samhället på flera olika områden. Statistik är inte exakt, men välgjord statistik beskriver verkligheten så nära man kan komma.

För att göra statistik finns metoder för att samla in, bearbeta och analysera siffermaterial. SCB:s statistik görs utifrån vetenskapliga principer. Det finns flera olika typer av statistiska undersökningar.

Läs mer om hur vi gör statistik

Källa

SCB och Naturvårdsverket.

Läs en artikel