Till innehåll på sidan

Svensk ekonomi är beroende av exporten

Sverige är beroende av handel med andra länder. Exporten bidrar till att svensk ekonomi växer. Vi behöver också importera sådant som vi inte producerar själva.

Sedan mitten av 1980-talet har Sverige exporterat varor och tjänster för ett större värde än vad vi har importerat, något som man kan se i grafen nedan. Det innebär att Sverige tjänar mer på exporten än vad vi betalar för importen. Skillnaden bidrar till att BNP ökar och svensk ekonomi växer. Man brukar säga att vi har ett positivt handelsnetto.

Sveriges import och export 1982-2016. Bytesbalans i miljarder kronor. Löpande priser.
Visa som tabell Visa som diagram
Visa stödlinjer
Årtransaktioner totalt
exportimport
1982208,5213,3
1983257,8242,9
1984293,9266,2
1985311,1296,7
1986315,3287,8
1987337,8318,9
1988367,7351,2
1989404,8398,5
1990418,9418,1
1991420,6398,2
1992415,7392,3
1993485,2427,5
1994574500,4
1995694,5576,6
1996688,9569
1997782,3647,4
1998838,5715,1
1999888,9759,4
20001 026,3893,5
20011 069,7909
20021 051,8893,9
20031 059,6910,7
20041 182,7984,4
20051 300,51 115,8
20061 467,11 246,6
20071 583,91 372,2
20081 673,51 472,6
20091 433,91 267,1
20101 583,31 413,4
20111 7001 513,2
20121 688,21 496,1
20131 647,21 460,3
20141 7581 585,6
20151 895,61 688,6
20161 9131 718,9

Om svensk export ökar eller minskar beror mycket på hur ekonomin går i de länder som vi handlar mest med. När deras ekonomi går sämre handlar de färre varor och tjänster från utlandet och då minskar vår export till dem. Eftersom större delen av vår export går till länder i Europa är det ekonomiska läget där extra viktigt för hur mycket Sverige tjänar på exporten. I diagrammet kan man också se att exporten sjönk mycket i värde under 2008 och 2009, när Europa drabbades av en ekonomisk kris.

Kronans värde påverkar exporten

Hur mycket vi exporterar påverkas också av om kostnadsläget i Sverige förändras, till exempel om lönerna stiger. Då blir svenskproducerade varor och tjänster dyrare för andra länder. Svenska varor blir också dyrare för omvärlden om vår krona ökar i värde jämfört med andra valutor. Det här brukar påverka exporten negativt, det vill säga att vi exporterar mindre.

Fakta: Vad är export och import?

Export av varor innebär att ett svenskt företag levererar varor till utlandet. 
För tjänsteexporten gäller att ett företag räknas som svenskt i statistiken om det har haft sin verksamhet i Sverige i mer än ett år. Om den som äger ett företag finns i Sverige eller något annat land är däremot inte viktigt för om försäljningen räknas som export eller inte. Alla inkomster från tjänsteförsäljning till utländska kunder räknas som export oavsett var tjänsten utförs. Det betyder till exempel att när ett svenskt bussbolag kör åt ett utländskt företag spelar det ingen roll om färden går i Sverige eller utomlands.

Import uppstår på motsatt sätt, det vill säga när ett svenskt företag eller en konsument köper varor eller tjänster från utlandet. En sak som är värd att lyfta fram är att en tjänst inte måste utföras i Sverige för att räknas som import. Om ett svenskt företag till exempel köper tjänsten att låta bygga ett hus spelar det ingen roll om huset byggs i Sverige eller utanför, så länge företaget som bygger är utländskt.

Sverige exporterar mest varor

När Sverige först började handla över gränserna var det olika typer av varor som skeppades iväg till andra länder och tvärtom. Idag består den svenska exporten till cirka 70 procent av varor och resten av tjänster.

Den viktigaste gruppen av varor i exporten under 2016 var verkstadsvaror, till exempel maskiner, elektronik, telekommunikation och fordon för vägar. Även läkemedel och produkter som kommer från råvaror, till exempel järn och stål samt papper och oljeprodukter är viktiga exportvaror för Sverige.

Våra tio viktigaste exportvaror 2016 
Varugrupp Kronor
Fordon för vägar 

156 miljarder

Andra icke elektriska maskiner och apparater  76 miljarder
Papper, papp och varor därav  75 miljarder
Medicinska och farmaceutiska produkter  70 miljarder

Tele-, radio-, TV-apparater, grammofoner, bandspelare och dylikt

64 miljarder
Mineraloljor och produkter därav

63 miljarder

Andra elektriska maskiner och apparater

56 miljarder

Järn och stål

51 miljarder

Kraftalstrande maskiner  51 miljarder
Maskiner för särskilda industrier

46  miljarder

Fakta: Hur delar vi in varugrupper?

SCB använder sig av SITC (Standard International Trade Classification), som är en varuindelning rekommenderad av FN.  Den är hierarkiskt indelad i fem nivåer (1-5). Siffrorna i tabellen ovan är på 2-siffernivå.

Flest varor går till Europa

Var i världen hamnar då de svenska varorna som går på export? Jo, vår största exportmarknad är andra länder i Europa. Där hamnar nästan 75 procent av alla varor som Sverige exporterar. Cirka 10 procent vardera av varuexporten går till Norge och Tyskland. Vanliga exportprodukter till Norge är elektronik och personbilar medan Tyskland köper in mycket pappersvaror, bilar och medicinska produkter av oss.

Tio största exportländerna för varor 2016 
Land  Kronor
Tyskland 126 miljarder
Norge 124 miljarder
USA 87 miljarder
Danmark 83 miljarder
Finland 81 miljarder
Storbritannien och Nordirland 72 miljarder
Nederländerna 64 miljarder
Belgien 56 miljarder
Frankrike 53 miljarder
Kina 46 miljarder

Tjänsteexporten växer snabbast

Exporten av tjänster är mindre än varuexporten och utgör bara 30 procent av den totala exporten. Däremot har tjänsteexporten under 2000-talet vuxit snabbare än varuexporten. Tjänsteexporten var 67 procent högre 2015 jämfört med 2007 . Varuexporten, däremot, minskade under samma period med 1 procent (mätt i löpande priser, det vill säga det nominella värdet, utan hänsyn till värdeförändringar på grund av inflation).
Värdet på de tjänster som vi exporterar är också större än värdet på tjänsterna som vi importerar. Det gör att exporten av tjänster bidrar till att Sveriges ekonomi växer.

Fakta: Vad är en tjänst?

Man kan säga att en tjänst är något man utför snarare än tillverkar. Tjänster kan inte lagras, utan de konsumeras direkt. Att bygga ihop varor i form av brädor till en altan är ett exempel på en tjänst. Att altanen blir byggd kan vara värt mer än brädorna. Men till skillnad från brädor och andra varor kan tjänsten att bygga ihop altanen inte sparas och användas igen.

Tele- och datatjänster stora i exporten

Vanliga tjänster som Sverigebaserade företag säljer utomlands är affärstjänster,

Resevaluta

När utländska medborgare och företag spenderar pengar i Sverige genom att till exempel bo på hotell och äta på restaurang kallas det för resevaluta. Nästan hela exporten av resor består av resevaluta.

exempelvis forskning och utveckling, marknadsföring och teknik. Även tele, data och informationstjänster är stora i exporten, liksom transporter och resor. Nästan hela exporten av resor består av resevaluta. Resevaluta innebär att utländska medborgare och företag spenderar pengar i Sverige genom att till exempel bo på hotell och äta på restaurang. Export av transporter innebär att svenska företag förflyttar personer och varor på uppdrag av kunder i utlandet.

En ytterligare typ av tjänst som Sverige exporterar är användningen av så kallade immateriella rättigheter. Det handlar till exempel om att utländska kunder har betalat för att använda rättigheter, patent och licenser. Det kan betyda att ett utländskt företag betalar för rätten att tillverka produkter till svenska bolag. Länderna som vi exporterar mest tjänster till är Norge, USA och Tyskland. Att vårt grannland Norge toppar listan beror främst på att norska medborgare spenderar mycket pengar i Sverige (det vi kallar resevaluta). Drygt hälften av tjänsteexporten till Norge består av det.

Våra vanligaste exporttjänster 2015
Exporttjänster Kronor
Övriga affärstjänster 149 miljarder
Tele-, data-, och informationstjänster 125 miljarder
Resor 103 miljarder
Transporter 88 miljarder
Nyttjande av immateriella rättigheter 74 miljarder

Sveriges export behöver import

För att vi ska kunna exportera behöver vi ofta köpa in varor från utlandet. Det är till exempel vanligt att man behöver köpa delar och komponenter utomlands för att kunna producera en vara i Sverige. Import är också ett sätt för oss att få tag på varor som vi inte kan ta fram själva eller blir för dyra för oss att producera själva. Till exempel många bilar, elektronikprodukter (bland andra datorer och TV-apparater) och kläder som köps i Sverige kommer från utländska fabriker, vilket innebär att Sverige importerar dem.

Vanliga varor som vi behöver importera är även järn och stål samt metallprodukter.

Våra tio vanligaste importvaror, 2016
Varugrupp  Kronor
Fordon för vägar 149 miljarder
Mineraloljor och produkter därav 95 miljarder
Tele-, radio-, TV-apparater, grammofoner, bandspelare o.d.  78 miljarder
Andra elektriska maskiner och apparater 77 miljarder
Andra icke elektriska maskiner
och apparater
61 miljarder
Andra färdiga varor (bland annat trycksaker, sportvaror och kontorsmaterial) 45 miljarder
Fisk, kräft- och blötdjur 45 miljarder
Kläder 41 miljarder
Medicinska och farmaceutiska produkter 38 miljarder
Arbeten av metall 37 miljarder
Fakta: Hur delar vi in varugrupper?

SCB använder sig av SITC (Standard International Trade Classification), som är en varuindelning rekommenderad av FN. Den är hierarkiskt indelad i fem nivåer (1-5). Siffrorna i tabellen ovan är på 2-siffernivå.

Varuimporten toppas av Tyskland följt av Nederländerna. Från Tyskland importeras främst bilar och från Nederländerna elektronik och bilar.

Tio största importländerna för varor 2016
Land Kronor
Tyskland 227 miljarder
Nederländerna 100 miljarder
Norge 99 miljarder
Danmark 92 miljarder
Storbritannien och Nordirland 62 miljarder
Belgien 57 miljarder
Kina 56 miljarder
Finland 55 miljarder
Frankrike  49 miljarder
Polen 44 miljarder

Vi importerar också tjänster, totalt runt 497 miljarder kronor under 2015.  Affärstjänster, exempelvis forskning och utveckling, marknadsföring och teknik, är störst med ett importvärde på totalt 152 miljarder under samma år. Det är samma sorts tjänster som de som dominerar i exporten. Länderna som vi importerar mest tjänster från är USA, Storbritannien och Tyskland.

SCB:s statistik om export och import

Handel med varor

SCB redovisar varje månad statistik om Sveriges export och import av varor. Av statistiken får man veta varornas vikt, kvantitet (uttryckt till exempel i antal liter, styck, meter, kvadratmeter eller kubikmeter) och värde samt vilka länder varorna exporteras till eller importeras från. Statistiken innehåller även handelsnettot, det vill säga skillnaden mellan hur mycket Sverige tjänar i pengar på exporten och hur mycket vi betalar för importen.

Statistiken över utrikeshandel med varor bygger på uppgifter från både SCB och Tullverket. Uppgifter avseende Sveriges varuhandel med andra EU-länder samlas in av SCB via undersökningen Intrastat. Uppgifter för Sveriges varuhandel med länder utanför EU kommer från Tullverket och hämtas direkt från företagens import- och export-deklarationer.

Handel med tjänster

Statistiken över export och import av tjänster samlas in genom en undersökning bland ett antal företag som representerar alla Sveriges företag. SCB kan på så sätt göra en uppskattning av hela Sveriges tjänstehandel.

Till den här undersökningen väljs ungefär 6 000 organisationer ut varje år. De flesta är företag, men även offentliga verksamheter och hushållens ideella organisationer (till exempel idrottsföreningar, stiftelser och religiösa samfund) är med i undersökningen. De är då tvungna enligt lagen att skicka in uppgifter om sin handel med utlandet så att statistiken kan tas fram, eftersom statistiken är så viktig.

Så gör vi statistik

Sverige började föra statistik redan 1749. Idag har SCB i uppdrag är att förse Sverige med oberoende statistik om samhället på flera olika områden. Statistik är inte exakt, men välgjord statistik beskriver verkligheten så nära man kan komma.

För att göra statistik finns metoder för att samla in, bearbeta och analysera siffermaterial. SCB:s statistik görs utifrån vetenskapliga principer. Det finns flera olika typer av statistiska undersökningar.

Läs mer om hur vi gör statistik

Källor

Utrikeshandel med varor, SCB

Betalningsbalansen, SCB

Läs en artikel