Snabba fakta
Sveriges import
Senast uppdaterad: 2019-03-06
Sverige är beroende av handel med andra länder. Exporten bidrar till att svensk ekonomi växer. Men vi behöver också importera sådant som vi inte producerar själva. Under 2018 importerade Sverige varor och tjänster för 2093 miljarder kronor. Det var en ökning med 9 procent jämfört med året innan.
Sveriges import
2018
2 093miljarder kronor
Sverige exporterar mer än vi importerar
Sedan mitten av 1980-talet har Sverige importerat varor och tjänster för ett mindre värde än vad vi har exporterat, något som syns tydligt i grafen som visar Sveriges export och import. Det innebär att Sverige betalar mindre för importen än vad vi tjänar på exporten. Skillnaden bidrar till att bruttonationalprodukten, BNP, ökar och att svensk ekonomi växer. Det kallas att vi har en positiv bytesbalans.
Export och import efter år från 1982
| Export och import | 1982 | 1983 | 1984 | 1985 | 1986 | 1987 | 1988 | 1989 | 1990 | 1991 | 1992 | 1993 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Export | 208,5 | 257,8 | 293,9 | 311,1 | 315,3 | 337,8 | 367,7 | 404,8 | 418,9 | 420,6 | 415,7 | 485,2 | 574 | 694,5 | 688,9 | 782,3 | 838,5 | 888,9 | 1 026,3 | 1 069,7 | 1 051,8 | 1 059,6 | 1 182,7 | 1 300,5 | 1 467,1 | 1 583,9 | 1 673,5 | 1 433,9 | 1 583,3 | 1 700 | 1 688,2 | 1 647,2 | 1 758 | 1 897,8 | 1 924,9 | 2 046,3 | 2 195,9 |
| Import | 213,3 | 242,9 | 266,2 | 296,7 | 287,8 | 318,9 | 351,2 | 398,5 | 418,1 | 398,2 | 392,3 | 427,5 | 500,4 | 576,6 | 569 | 647,4 | 715,1 | 759,4 | 893,5 | 909 | 893,9 | 910,7 | 984,4 | 1 115,8 | 1 246,6 | 1 372,2 | 1 472,6 | 1 267,1 | 1 413,4 | 1 513,2 | 1 496,1 | 1 460,3 | 1 585,6 | 1 688,4 | 1 731,3 | 1 914,8 | 2 105,9 |
Vi behöver importera för att kunna exportera
Ofta behöver vi importera varor för att vi ska kunna exportera. Det är till exempel vanligt att man behöver köpa delar och komponenter utomlands för att kunna producera en vara i Sverige. Import är också ett sätt för oss att få tag på varor som vi inte kan ta fram själva eller som skulle vara för dyra för oss att producera själva.
Till exempel kommer många bilar och elektronikprodukter som köps i Sverige från utländska fabriker, och det innebär att Sverige har importerat dem innan de säljs ute i butikerna.
Vanliga varor som vi behöver importera är även järn och stål samt mineraloljor.
Fakta: Vad är export och import?
Export innebär att svenska företag säljer varor eller tjänster till utländska företag eller konsumenter.
Ett företag räknas som svenskt om det är registrerat i Sverige och har stadigvarande verksamhet här. Om företagets ägare finns i Sverige eller något annat land är däremot inte viktigt för om försäljningen räknas som export eller inte. Alla inkomster från tjänsteförsäljning till utländska kunder räknas som export oavsett var tjänsten utförs. Det betyder till exempel att om ett svenskt bussbolag kör åt ett utländskt företag spelar det ingen roll om färden går i Sverige eller utomlands. Den räknas in i Sveriges export av tjänster oavsett.
Import innebär, på motsatt sätt, att svenska företag eller konsumenter köper varor eller tjänster från utländska företag. Det spelar ingen roll vart varan eller tjänsten levereras.
I SCB:s statistik för utrikeshandel med varor fördelade på varugrupper och länder redovisas dock bara de varor som passerar Sveriges gränser.
Sveriges tio vanligaste importvaror 2018
| Importvara | Miljarder kronor |
|---|---|
| Fordon för vägar | 169 |
| Mineraloljor | 157 |
| Andra elektriska maskiner och apparater | 91 |
| Tele-, radio-, TV-apparater, grammofoner, bandspelare o.d. | 86 |
| Andra icke elektriska maskiner och apparater | 76 |
| Järn och stål | 56 |
| Andra färdiga varor | 49 |
| Fisk, kräft- och blötdjur, varor därav | 49 |
| Kontorsmaskiner och datorer | 47 |
| Arbeten av metall | 46 |
Fakta: Hur delar vi in varugrupper?
SCB använder sig av SITC (Standard International Trade Classification), som är en varuindelning rekommenderad av FN. Den är hierarkiskt indelad i fem nivåer (1–5). Varuindelningen i tabellen ovan är på 2-siffernivå.
Mest import från Europa och Kina
Alla Sveriges vanligaste importländer ligger i Europa, förutom Kina. Sveriges import från Europa står för nästan 84 procent av all Sveriges import. Listan toppas av Tyskland, följt av Nederländerna och Norge. Från Tyskland importeras främst bilar och från Nederländerna kommer mycket elektronik, såsom radio och TV-apparater. Dessutom är den norska fisken en viktig importvara.
De tio största importländerna för varor 2018
| Importland | Miljarder kronor |
|---|---|
| Tyskland | 265 |
| Nederländerna | 139 |
| Norge | 128 |
| Danmark | 105 |
| Storbritannien | 74 |
| Finland | 70 |
| Kina | 67 |
| Belgien | 62 |
| Polen | 59 |
| Frankrike | 55 |
Affärstjänster importeras till Sverige
Vi importerar också tjänster. Under 2018 uppgick den totala summan till 618 miljarder kronor. Affärstjänster, exempelvis inom forskning och utveckling, marknadsföring och teknik, var störst med ett importvärde på totalt 193 miljarder. Även resor, transporter, liksom tele-, data- och informationstjänster är stora i tjänsteimporten.
Nyttjandet av immateriella rättigheter är också vanliga bland de tjänster vi importerar. Det handlar om att svenska kunder köper tillstånd att använda rättigheter, patent och licenser av utländska bolag. Länderna som vi importerar mest tjänster från är Storbritannien, USA och Tyskland.
Statistiken på denna sida uppdateras årligen och samma dag som ny statistik publiceras av SCB.
De vanligaste importtjänsterna 2018
| Importtjänst | Miljarder kronor |
|---|---|
| Övriga affärstjänster | 193 |
| Resor | 157 |
| Transporter | 99 |
| Tele- data-, och informationstjänster | 68 |
| Nyttjande av immateriella rättigheter | 42 |