Till innehåll på sidan

Snabba fakta

Sysselsättning i Sverige

Senast uppdaterad: 2018-01-24

Under 2000-talet har antalet sysselsatta ökat från 4,3 miljoner 2001 till 5,1 miljoner 2018. Det beror delvis på att befolkningen har vuxit. Men även sysselsättningsgraden, det vill säga andelen sysselsatta personer av befolkningen, har ökat igen. Sysselsättningsgraden sjönk på grund av finanskrisen 2008–2009 och var som lägst år 2010: 64,4 procent. År 2018 var sysselsättningsgraden 68,5 procent.

Sysselsättningsgrad totalt

2018

68,5 %

Antalet sysselsatta personer var 5 113 000

Sysselsättningsgrad kvinnor

2018

66,3 %

Antalet sysselsatta kvinnor var 2 433 000

Sysselsättningsgrad män

2018

70,7 %

Antalet sysselsatta män var 2 680 000

Sysselsättningsgraden undersöks varje månad

För att undersöka sysselsättningsgraden kontaktar SCB varje månad 29 500 personer mellan 15 och 74 år. Vi frågar dem vad de har gjort under den vecka vi undersöker – till exempel om de har jobbat, studerat, varit sjuka eller sökt jobb. Undersökningen kallas Arbetskraftsundersökningarna (AKU) och utförs enligt samma regler över hela världen för att det ska gå att jämföra resultaten mellan olika länder. I AKU räknas personer som sysselsatta om de har jobbat minst en timme under den vecka som vi frågar om. Men det är ovanligt att sysselsatta personer bara har arbetat en timme på en vecka; de flesta jobbar mer än så.

Personer räknas också som sysselsatta om de har ett arbete, men var borta från det under den veckan som SCB undersöker. Det kan till exempel handla om frånvaro på grund av sjukdom, semester eller föräldraledighet.

Större befolkning – fler sysselsatta

Antalet sysselsatta har ökat stadigt under 2000-talet. Det beror framför allt på att befolkningen i åldrarna 15–74 år har ökat under samma tidsperiod. Befolkningsökningen beror delvis på att det har fötts fler än det har dött, och delvis på att fler personer har invandrat till Sverige än utvandrat under tidsperioden. Den största ökningen skedde under perioden 2011–2016 då många flyktingar, framför allt från det krigsdrabbade Syrien, invandrade till Sverige.

Fakta: AKU – viktig undersökning för beslutsfattare

En viktig användning av resultaten från AKU är som underlag för politiska beslut. AKU kan vara till hjälp till exempel för att besluta om åtgärder för att fler ska få arbete och arbetslösheten ska minska. Men resultaten från AKU används också som ett allmänt mått på hur landets ekonomi mår. Därför visar även till exempel Riksbanken, Konjunkturinstitutet, andra banker, journalister och omvärlden stort intresse för siffrorna när de släpps.

Antal sysselsatta per år från år 2001

Arbetskraftstillhörighet200120022003200420052006200720082009201020112012201320142015201620172018
Sysselsatta4 347,44 361,54 350,54 332,64 347,64 429,44 540,74 5934 498,74 523,74 625,94 657,14 704,74 772,34 837,24 910,15 021,85 112,8

Sysselsättningsgraden är andelen sysselsatta

Sysselsättningsgraden är andelen sysselsatta av befolkningen. Sysselsättningsgraden kan användas för att jämföra bakåt i tiden, och även med andra länder. Med befolkningen menar vi i AKU de folkbokförda som är 15-74 år. Det är den gruppen som är ute på arbetsmarknaden i högst utsträckning.

De sysselsatta och arbetslösa utgör arbetskraften

Infografiken visar hur de i befolkningen som är sysselsatta eller arbetslösa tillhör arbetskraften.

Andelen sysselsatta i befolkningen har varierat under 2000-talet. År 2001 var sysselsättningsgraden 67 procent. Den var som lägst år 2010, då den låg på drygt 64 procent. Det berodde på att sysselsättningsgraden i Sverige minskade kraftigt i samband med finanskrisen 2008-2009. Från 2010 och framåt har den återhämtat sig. År 2018 låg den på strax över 68 procent. Det innebar att den då till och med passerade nivån som gällde före 2008.

Sysselsättningsgrad per år från år 2001

Arbetskraftstillhörighet200120022003200420052006200720082009201020112012201320142015201620172018
Sysselsatta67,166,966,365,565,265,866,766,864,764,465,465,565,766,266,667,167,868,5

Högre sysselsättningsgrad bland män

Män har generellt högre sysselsättningsgrad än kvinnor. Vid en internationell jämförelse av kvinnors sysselsättningsgrad ligger Sverige trots detta i topp; det är alltså större andel kvinnor i Sverige som jobbar än i många andra länder.
I övrigt följer kvinnors och mäns sysselsättningsgrad i stort sett samma utveckling. Sedan 2001 har skillnaden mellan könen minskat något.

Sysselsättningsgrad efter kön per år från år 2001

Kön200120022003200420052006200720082009201020112012201320142015201620172018
Män69,669,368,567,867,968,669,569,667,167,468,167,968,268,668,86969,970,7
Kvinnor64,564,56463,262,66363,963,862,261,462,66363,363,864,465,165,766,3

Sysselsättningsgraden är lägre bland personer som är födda utanför Sverige än bland dem som är födda här. Mellan åren 2011 och 2017 ökade andelen sysselsatta bland utrikes födda snabbare än bland inrikes födda. Det gjorde att skillnaderna mellan grupperna minskade. År 2018 ökade skillnaden mellan grupperna något igen.

Sysselsättningsgrad efter inrikes-/utrikes född per år från år 2005

Inrikes/utrikes född20052006200720082009201020112012201320142015201620172018
Inrikes födda66,867,568,468,466,366,267,267,267,567,968,468,869,570,4
Utrikes födda55,956,257,358,156,255,656,757,357,858,859,560,161,761,8

Sysselsättningsgraden varierar med åldern

Sysselsättningsgraden varierar helt naturligt med åldern. Bland de yngsta är den lägre eftersom många 15-24-åringar studerar. Sysselsättningsgraden sjunker också i de äldsta åldersgrupperna i takt med att många går i pension i samband med att de fyller 65 år.

Statistiken på denna sida uppdateras årligen och samma dag som ny statistik publiceras av SCB.