För att mäta inkomster för personer använder vi här begreppet sammanräknad förvärvsinkomst. Den sammanräknade förvärvsinkomsten innefattar alla skattepliktiga inkomster före skatt, till exempel sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa och pension. Kapitalinkomster (från bland annat räntor och värdepapper) ingår däremot inte.

Skillnaden mellan könen brukar vara större när man jämför inkomst än när man jämför lön. Förklaringen är att kvinnor oftare än män jobbar deltid, tar ut mer föräldraledighet än män samt som grupp har högre sjukfrånvaro än män. Detta tar man hänsyn till i inkomststatistiken, medan lönestatistiken enbart tittar på heltidslön per månad. Allt detta gör att kvinnors inkomster blir lägre än mäns.

Kvinnors inkomster ökar mer än mäns

När vi jämför inkomster tittar vi här på medianinkomsten. Det betyder den mittersta inkomsten när alla inkomster sorterats i stigande ordning. År 2018 var medianbeloppet för den sammanräknade förvärvsinkomsten 299 000 kronor för kvinnor och 362 000 kronor för män i åldrarna 20–64 år.

För alla personer i åldrarna 20–64 år var medianinkomsten 329 000 kronor. Kvinnors inkomster ligger därmed på 83 procent av mäns inkomster. Sedan år 2000 har inkomsten för kvinnor ökat med 41 procent fram till 2017, medan männens inkomster har ökat med 30 procent samma period. Då har vi räknat bort effekterna av inflationen, vilket innebär att vi tänker oss att den allmänna prisnivån har varit konstant under perioden.

Tittar man på hur skillnaderna ser ut mellan könen i olika åldrar så är skillnaderna minst för 20-åringar, där kvinnor har en procent högre inkomst än män. Mellan 20–29 år ökar medianinkomsten snabbt, men mer för män än för kvinnor, vilket leder till ökade inkomstskillnader. I åldrarna kring 30 år ligger kvinnors inkomst på 77 procent av mäns inkomst. Skillnaderna minskar därefter successivt fram till 60 års ålder, då andelen ligger på 86 procent. Därefter ökar skillnaden igen.

Stora regionala skillnader i inkomst

Inkomstnivåerna skiljer sig mycket mellan olika delar av Sverige. De flesta kommuner med höga medianinkomster ligger i storstadsområdena. Högst medianinkomst hade Danderyd med 443 000 kronor år 2018.

En kommun som sticker ut på topplistan genom att den ligger i Norrbottens län är Gällivare, som återfinns på tionde plats. Gällivare har under 2000-talet haft en stark inkomstutveckling, endast Lomma och Vaxholm har haft en bättre utveckling. I 8 kommuner har inkomsterna ökat med mer än 50 procent under 2000-talet.

Bland kommunerna med lägst medianinkomst ligger flera nära gränsen till Norge och Danmark. En förklaring till det är att många som bor i dessa kommuner jobbar på andra sidan gränsen. Inkomster som tjänas in utomlands kommer oftast inte med i inkomststatistiken, vilket drar ner medianinkomsten i gränskommunerna.

Lägre inkomster bland utlandsfödda

Medianinkomsten för personer födda utomlands låg 2018 på 247 000 kronor. Det är 71 procent av beloppet för personer födda i Sverige, 348 000 kronor. Lägst medianinkomst har personer från Afrika och Asien, som låg på 54 respektive 57 procent av svenskföddas inkomst. Personer födda i andra nordiska länder hade däremot en medianinkomst på nästan samma nivå som de födda i Sverige.

De utlandsfödda som har varit en längre tid i landet har betydligt högre inkomster. De som bott i Sverige i minst 20 år har en medianinkomst på 92 procent av svenskföddas inkomst. För kvinnor är den siffran 95 procent, och för män 89 procent.

Statistiken på denna sida uppdateras årligen och samma dag som ny statistik publiceras av SCB.