För att mäta inkomster för personer använder vi här begreppet sammanräknad förvärvsinkomst. Den sammanräknade förvärvsinkomsten innefattar alla skattepliktiga inkomster före skatt, till exempel sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa och pension. Kapitalinkomster (från bland annat räntor och värdepapper) ingår däremot inte.

Skillnaden mellan könen brukar vara större när man jämför inkomst än när man jämför lön. Förklaringen är att kvinnor oftare än män jobbar deltid, tar ut mer föräldraledighet än män samt som grupp har högre sjukfrånvaro än män. Detta tar man hänsyn till i inkomststatistiken, medan lönestatistiken enbart tittar på heltidslön per månad. Allt detta gör att kvinnors inkomster blir lägre än mäns.

Kvinnors inkomster ökar mer än mäns

När vi jämför inkomster tittar vi här på medianinkomsten. Det betyder den mittersta inkomsten när alla inkomster sorterats i stigande ordning. År 2019 var medianbeloppet för den sammanräknade förvärvsinkomsten i åldersgruppen 20–64 år 307 000 kronor för kvinnor och 370 000 kronor för män.

För alla personer i åldrarna 20–64 år var medianinkomsten 337 000 kronor. Kvinnors inkomster ligger därmed på 83 procent av mäns inkomster. Sedan år 2000 har inkomsten för kvinnor ökat med 42 procent fram till 2019, medan männens inkomster har ökat med 31 procent samma period. Då har vi räknat bort effekterna av inflationen, vilket innebär att vi tänker oss att den allmänna prisnivån har varit konstant under perioden.

Tittar man på hur skillnaderna ser ut mellan könen i olika åldrar så är skillnaderna minst för 20-åringar, där kvinnor har 8 procent högre inkomst än män. Mellan 20–29 år ökar medianinkomsten snabbt, men mer för män än för kvinnor, vilket leder till ökade inkomstskillnader. I åldrarna kring 30 år ligger kvinnors inkomst på cirka 77 procent av mäns inkomst. Skillnaderna minskar därefter successivt fram till 60 års ålder, då andelen ligger på 86 procent. Därefter ökar skillnaden igen.

Stora regionala skillnader i inkomst

Inkomstnivåerna skiljer sig mycket mellan olika delar av Sverige. De flesta kommuner med hög medianinkomst ligger i storstadsområdena. Högst medianinkomst hade Danderyd med 464 000 kronor år 2019.

Två kommuner som sticker ut på topplistan genom att de ligger i Norrbottens län är Gällivare och Kiruna, som återfinns på tionde respektive tolfte plats. Gällivare och Kiruna har under 2000-talet haft en stark inkomstutveckling, endast Lomma och Vaxholm har haft en bättre utveckling. I 18 kommuner har inkomsterna ökat med mer än 50 procent under 2000-talet.

Bland kommunerna med lägst medianinkomst ligger flera nära gränsen till Norge och Danmark. En förklaring till det är att många som bor i dessa kommuner jobbar på andra sidan gränsen. Inkomster som tjänas in utomlands kommer oftast inte med i inkomststatistiken, vilket drar ner medianinkomsten i gränskommunerna.

Lägre inkomster bland utlandsfödda

Medianinkomsten för personer födda utomlands låg 2019 på 256 000 kronor. Det är 71 procent av beloppet för personer födda i Sverige, 358 000 kronor. Lägst medianinkomst har personer från Afrika och Asien, som låg på 55 respektive 58 procent av svenskföddas inkomst. Personer födda i andra nordiska länder hade däremot en medianinkomst på nästan samma nivå som de födda i Sverige.

De utlandsfödda som har varit en längre tid i landet har betydligt högre inkomster. De som bott i Sverige i minst 20 år har en medianinkomst på 92 procent av svenskföddas inkomst. För kvinnor är den siffran 95 procent, och för män 89 procent.

Statistiken på denna sida uppdateras årligen och samma dag som ny statistik publiceras av SCB.