För att mäta inkomster för personer använder vi här begreppet sammanräknad förvärvsinkomst. Den sammanräknade förvärvsinkomsten innefattar alla skattepliktiga inkomster före skatt, till exempel sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa och pension. Kapitalinkomster (från bland annat räntor och värdepapper) ingår däremot inte.

Skillnaden mellan könen brukar vara större när man jämför inkomst än när man jämför lön. Förklaringen är att kvinnor oftare än män jobbar deltid, tar ut mer föräldraledighet än män samt som grupp har högre sjukfrånvaro än män. Detta tar man hänsyn till i inkomststatistiken, medan lönestatistiken enbart tittar på heltidslön per månad. Allt detta gör att kvinnors inkomster blir lägre än mäns.

Kvinnors inkomster ökar mer än mäns

När vi jämför inkomster tittar vi här på medianinkomsten. Det betyder den mittersta inkomsten när alla inkomster sorterats i stigande ordning. År 2016 var medianbeloppet för den sammanräknade förvärvsinkomsten 281 000 kronor för kvinnor och 342 000 kronor för män i åldrarna 20-64 år.

För samtliga personer i åldrarna 20-64 år var medianinkomsten 309 000 kronor. Kvinnors inkomster är alltså 82 procent av männens. Sedan år 2000 har inkomsten för kvinnor ökat med 37 procent fram till 2016, medan männens inkomster har ökat med 28 procent samma period. Då har vi räknat bort effekterna av inflationen, vilket innebär att vi tänker oss att den allmänna prisnivån har varit konstant under perioden.

Tittar man på hur skillnaderna ser ut mellan könen i olika åldrar så är skillnaderna minst för 20-åringar, där kvinnor har 105 procent av mäns inkomst. Men redan vid 21 år har kvinnornas andel sjunkit till 91 procent. Vid 24 år är skillnaden som störst. Då har kvinnorna 75 procent av mäns inkomst. Mellan 25 och 35 år är andelen på runt 76-78 procent. Därefter minskar skillnaderna fram till 60 års ålder, för att sedan öka igen.

Stora regionala skillnader i inkomst

Inkomstnivåerna skiljer sig mycket mellan olika delar av Sverige. De flesta kommuner med höga medianinkomster ligger i storstadsområdena. Högst hade Danderyd med 418 200 kronor år 2016. Två kommuner som sticker ut i listan genom att de finns i glesbygd är Kiruna på nionde plats, och Gällivare på elfte. Dessa kommuner är bland de som under 2000-talet haft allra bäst inkomstutveckling.

Bland kommunerna med lägst medianinkomst ligger flera nära gränsen till Norge och Danmark. En förklaring till det är att många där jobbar på andra sidan gränsen. Deras inkomster som tjänas in utomlands syns inte i statistiken, vilket drar ner medianinkomsten.

Lägre inkomster bland utlandsfödda

Medianinkomsten för personer födda utomlands låg 2016 på 231 000 kronor. Det är 71 procent av beloppet för personer födda i Sverige, 325 000 kronor. Lägst medianinkomst har personer från Afrika och Asien, som låg på 48 respektive 57 procent av svenskföddas inkomst. Personer födda i andra nordiska länder hade däremot en medianinkomst på nästan samma nivå som de födda i Sverige.

De utlandsfödda som har varit en längre tid i landet har betydligt högre inkomster. De som bott i Sverige i minst 20 år har en medianinkomst på 92 procent av svenskföddas inkomst. För kvinnor är den siffran 96 procent, och för män 90 procent.