För att mäta inkomster för personer använder vi här begreppet sammanräknad förvärvsinkomst. Den sammanräknade förvärvsinkomsten innefattar alla skattepliktiga inkomster före skatt, till exempel sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa och pension. Kapitalinkomster (från bland annat räntor och värdepapper) ingår däremot inte.

Skillnaden mellan könen brukar vara större när man jämför inkomst än när man jämför lön. Förklaringen är att kvinnor oftare än män jobbar deltid, tar ut mer föräldraledighet än män samt som grupp har högre sjukfrånvaro än män. Detta tar man hänsyn till i inkomststatistiken, medan lönestatistiken enbart tittar på heltidslön per månad. Allt detta gör att kvinnors inkomster blir lägre än mäns.

Kvinnors inkomster ökar mer än mäns

När vi jämför inkomster tittar vi här på medianinkomsten. Det betyder den mittersta inkomsten när alla inkomster sorterats i stigande ordning. År 2017 var medianbeloppet för den sammanräknade förvärvsinkomsten 290 000 kronor för kvinnor och 351 000 kronor för män i åldrarna 20-64 år.

För samtliga personer i åldrarna 20-64 år var medianinkomsten 319 000 kronor. Kvinnors inkomster är alltså 83 procent av männens. Sedan år 2000 har inkomsten för kvinnor ökat med 39 procent fram till 2017, medan männens inkomster har ökat med 29 procent samma period. Då har vi räknat bort effekterna av inflationen, vilket innebär att vi tänker oss att den allmänna prisnivån har varit konstant under perioden.

Tittar man på hur skillnaderna ser ut mellan könen i olika åldrar så är skillnaderna minst för 20-åringar, där kvinnor har 103 procent av mäns inkomst. Men redan vid 21 år har kvinnornas andel sjunkit till 85 procent. Mellan 20-29 år ökar inkomsterna snabbt, mer för män än för kvinnor vilket leder till att skillnaderna i inkomst mellan män och kvinnor ökar. Vid 30 år ålder har kvinnors inkomst sjunkit till 76 procent av mäns inkomst. Skillnaderna minskar därefter succesivt fram till 61 års ålder, för att sedan öka igen.

Stora regionala skillnader i inkomst

Inkomstnivåerna skiljer sig mycket mellan olika delar av Sverige. De flesta kommuner med höga medianinkomster ligger i storstadsområdena. Högst hade Danderyd med 431 800 kronor år 2017. En kommun som sticker ut i listan genom att den finns i glesbygd är Gällivare, vilken återfinns på tionde plats. Gällivare har under 2000-talet haft en stark inkomstutveckling, upp med 48 procent, endast Lomma har haft en bättre utveckling. I 33 kommuner har inkomsterna ökat med mer än 40 procent under 2000-talet.

Bland kommunerna med lägst medianinkomst ligger flera nära gränsen till Norge och Danmark. En förklaring till det är att många där jobbar på andra sidan gränsen. Deras inkomster som tjänas in utomlands syns inte i statistiken, vilket drar ner medianinkomsten.

Lägre inkomster bland utlandsfödda

Medianinkomsten för personer födda utomlands låg 2017 på 237 000 kronor. Det är 70 procent av beloppet för personer födda i Sverige, 336 000 kronor. Lägst medianinkomst har personer från Afrika och Asien, som låg på 50 respektive 55 procent av svenskföddas inkomst. Personer födda i andra nordiska länder hade däremot en medianinkomst på nästan samma nivå som de födda i Sverige.

De utlandsfödda som har varit en längre tid i landet har betydligt högre inkomster. De som bott i Sverige i minst 20 år har en medianinkomst på 92 procent av svenskföddas inkomst. För kvinnor är den siffran 96 procent, och för män 90 procent.

Statistiken på denna sida uppdateras årligen och samma dag som ny statistik publiceras av SCB.