Till innehåll på sidan

Stora skillnader i lön mellan de högst och lägst betalda yrkena

100 000 kronor – så mycket skiljer sig genomsnittslönerna mellan de högst och lägst betalda yrkena i vår lönestatistik. Bankchefer, verkställande direktörer och specialistläkare hör till arbetsmarknadens mest välbetalda. De lägsta medellönerna har bland annat hemservicepersonal, kafébiträden och bärplockare.

Skillnaderna i medellönerna, eller snittlönerna, för olika yrken på arbetsmarknaden är stora. Chefer inom bank, finans och försäkring har den högsta medellönen på 120 400 kronor. Yrket med den lägsta medellönen är marknadsundersökare och intervjuare. Deras medellön är 19 400 kronor. Det kan jämföras med genomsnittslönen för hela arbetsmarknaden som är 32 800 kronor.

Så har vi räknat lönerna

Alla löner som nämns i den här artikeln är månadslöner före skatt och uppräknade till heltid. På så sätt går de att jämföra på ett enkelt sätt.

Snittet för cheferna inom bank, finans och försäkring är särskilt högt. Det skiljer sig knappt 30 000 kronor till mäklare inom finans (till exempel aktiemäklare) som i snitt tjänar 91 300 kronor och därmed har den näst högsta medellönen i statistiken.

Yrkena med högst medellön, 2016
Yrke Medellön, kronor
1. Chefer inom bank, finans och försäkring, högre nivå 120 400
2. Mäklare inom finans 91 300
3. Specialistläkare 75 000
4. General-, landstings- och kommundirektörer m.fl. 74 500
5. Verkställande direktörer m.fl. 72 100
6. Forsknings- och utvecklingschefer, högre nivå 71 800
7. Ekonomi- och finanschefer, högre nivå 69 800
8. Chefer inom bank, finans och försäkring, lägre nivå 66 700
9. Försäljnings- och marknadschefer, högre nivå 66 500
10. Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva, högre nivå 65 200
Fakta: Chefer på högre och lägre nivå

Med högre nivå menas chef på nivå 1 i Yrkesregistret, vilket innebär chef för särskild funktion, exempelvis ekonomi, men utan personalansvar i organisation med chefer på flera nivåer. Det kan också vara en chef på mellannivå som är underställd vd.

Med lägre nivå menas chef på nivå 2 i Yrkesregistret, vilket innebär verksamhetsnära chef som är underställd mellanchef och vd. Det kan också vara högsta chefen i ett företag som inte har några chefer på lägre nivåer.

Yrkena med lägst medellön, 2016
Yrken Medellön, kronor
1. Marknadsundersökare och intervjuare  19 400
2. Kafé- och konditoribiträden  20 400
3. Övrig hemservicepersonal m.fl   20 500
4. Övriga servicearbetare  21 400
5. Bärplockare och plantörer m.fl.  21 900
6. Växtodlare och djuruppfödare. blandad drift  22 300
7. Eventsäljare och butiksdemonstratörer m.fl.  22 500
8. Barnskötare  22 600
9. Restaurang- och köksbiträden m.fl.  22 600
10. Taxiförare m. fl.  22 600

Sök genomsnittliga månadslöner i SCB:s lönedatabas

Fakta: Vad är skillnaden mellan lön och inkomst?

Lön är den ersättning som en person får av sin arbetsgivare för utfört arbete under en bestämd tid, till exempel per månad eller timme.

Inkomsten består förutom av lönen även av inkomster av kapital, till exempel räntor på sparkonton och utdelningar på aktier. Dessutom ingår olika former av stöd från Försäkringskassan som barnbidrag och bostadsbidrag.

Till skillnad från lönen påverkas inkomsten av hur mycket man jobbar, och minskar om man är hemma från jobbet på grund av till exempel sjukdom eller tjänstledighet.

 

Jämnare löner inom hemservice

Medianlönen för bankcheferna, alltså den mittersta lönen, är 92 000 kr. Den är alltså en bit lägre än medellönen. Att medianlönen är lägre beror på att det finns löner bland dessa chefer som sticker ut genom att de är mycket högre än resten.

För gruppen Övrig hemservicepersonal, en av de lägst betalda grupperna, ser det annorlunda ut. Deras medianlön är 20 100 kronor, alltså nära medellönen på 20 100 kronor. Det visar att hemtjänstpersonal har mer jämnt fördelade löner än bankchefer.

Fakta: Vad är medellön och medianlön?

När man vill jämföra lönerna mellan olika grupper på arbetsmarknaden, till exempel hur mycket olika yrkeskategorier tjänar, så finns det framför allt två mått man kan använda sig av.

När vi på SCB redovisar statistik så använder vi oss oftast av medellönen. Det är en genomsnittlig lön för en viss grupp. För att få den summerar man alla löner i gruppen och dividerar med antalet personer i gruppen.

Man kan också använda sig av medianlönen för jämförelser. Den får man om man sorterar alla löner i stigande eller fallande ordning och tar ut det mittersta värdet. Ett exempel kan vara om en grupp personer i ett yrke tjänar väldigt mycket pengar så blir medellönen mycket högre än medianlönen. Om man ska undersöka grupper med löner som är väldigt spridda så kan det vara bättre att använda medianlönen för att för att hitta ett genomsnittligt värde för gruppen.

 Stapeldiagram som beskriver begreppet medianlön

Medianlönen får man om sorterar alla löner i stigande ordning eller fallande ordning och tar ut det mittersta värdet.

Kvinnor har 88 procent av mäns lön

Kvinnor har som grupp lägre löner än män på arbetsmarknaden. Om vi jämför kvinnors och mäns löner för 2016 så tjänar kvinnor i genomsnitt 88 procent av vad män tjänar. Löneskillnaden är alltså 12 procent. En del av skillnaden beror på att kvinnor och män har olika yrken, jobbar i olika delar av arbetsmarknaden eller har olika utbildningar och arbetstid.

Det finns statistiska metoder för att ta hänsyn till dessa skillnader och på så sätt få fram om kvinnor och män får olika betalt för samma jobb. När man räknar på detta blir löneskillnaden mellan kvinnors och mäns löner totalt 5 procent. Den här skillnaden kan man inte hitta någon förklaring till genom att bara titta på statistiken.

Stora skillnader i oförklarad löneskillnad

Om man tittar på hur det ser ut i olika yrken så skiljer sig den så kallade oförklarade löneskillnaden åt kraftigt.

50 procent

Så mycket av männens lön har kvinnorna bland mäklare inom finans.

Störst är den bland mäklare inom finans. Där är kvinnors löner 50 procent av männens löner. Även bland chefer inom bank, finans och försäkring är skillnaden stor, i genomsnitt tjänar kvinnor 68 procent av männens lön.

I vilka yrken tjänar då männen i genomsnitt mindre än kvinnorna? Jo, största skillnaden mellan könen finns i gruppen fastighets- och förvaltningschefer, högre nivå. Där är kvinnornas löner 116 procent av männens. Även bland följande yrken har kvinnorna klart högre löner i genomsnitt: bilrekonditionerare, fönsterputsare och övriga rengöringsarbetare, översättare, tolkare och lingvister m. fl., driftchefer inom bygg, anläggning och gruva, lägre nivå med flera yrken.

Minst skillnad mellan könen bland kommunanställda

I lönestatistiken brukar vi dela upp arbetsmarknaden. För det första skiljer vi på privat och offentlig sektor. Den offentliga sektorn delas i sin tur in i tre grupper efter arbetsgivare: statliga arbetsgivare, arbetsgivare inom landstinget och kommunala arbetsgivare. Den privata sektorn delar vi in i tjänstemän och arbetare. Om man tar fram kvinnors och mäns medellöner i dessa delar av arbetsmarknaden så ser man att manliga tjänstemän inom privat sektor och män som arbetar inom landstinget har de högsta medellönerna, på över 40 000 kronor. Minst tjänar kvinnliga arbetare i privat sektor med en medellön på 25 300 kronor.

Om man tittar på löneskillnaden mellan könen efter att vi tagit hänsyn till att personer har olika yrken, utbildningar och arbetstid, så är den störst bland tjänstemän i privat sektor med 8 procent. Den minsta skillnaden har kommunerna med knappt en procent.

Lägre löner för unga och äldre

Det förvånar knappast någon att de som nyligen har kommit ut på arbetsmarknaden och börjat jobba ofta har lägre lön jämfört med de som har jobbat ett helt yrkesliv. Statistiken visar också att medellönen är lägst bland de yngsta som är 18–24 år. Den åldersgrupp som tjänar mest är 45–54-åringarna.

Genomsnittlig månadslön efter kön och ålder 2016
Visa stödlinjer
Ålder[0, samtliga sektorer]
[1, Män][2, Kvinnor]
18-2424 70023 600
25-3430 50028 100
35-4437 40032 400
45-5439 00033 300
55-6437 70032 400
65-6636 80032 700

Lönen ökar med utbildningsnivån

Generellt gäller att ju mer man utbildar sig desto högre lön får man. Den gruppen som har gått en grundskoleutbildning som är kortare än nio år tjänar drygt hälften så mycket som gruppen som har den högsta utbildningsnivån, forskarutbildning. En forskarutbildad tjänar i snitt 51 900 kronor, medan personer med kortare grundskoleutbildning i genomsnitt tjänar 24 800 kronor. Men även jämfört med personer som har studerat länge på grundnivån på högskola eller universitet är forskarutbildade välbetalda i genomsnitt.

Genomsnittlig månadslön efter kön och utbildningsnivå 2016
Visa stödlinjer
Utbildningsnivå[0, samtliga sektorer]
[1, Män][2, Kvinnor]
125 70023 800
229 30025 600
331 70027 700
430 60026 800
537 00031 100
644 20036 100
754 90047 700

SCB:s statistik om löner

Lönestatistiken för den svenska arbetsmarknaden består av uppgifter om drygt 2,4 miljoner personers löner. Uppgifterna samlar vi in från arbetsgivarna. För privat sektor samlar vi in statistiken genom en urvalsundersökning. Det innebär att arbetsgivarna som är med i undersökningen representerar företagen i sin bransch och man kan på så sätt göra en uppskattning av lönerna för hela den privata arbetsmarknaden. Till den här undersökningen väljs ungefär 8 000 privata arbetsgivare ut varje år. De är då skyldiga att skicka in löneuppgifter för sina anställda så att statistiken kan tas fram. Totalt handlar det om ungefär hälften av alla löner i den privata sektorn. För offentlig sektor, det vill säga stat, landsting och kommun, samlas alla löneuppgifter in.

I SCB:s statistikdatabas redovisas löner för över 400 yrken.

Så gör vi statistik

Sverige började föra statistik redan 1749. Idag har SCB i uppdrag är att förse Sverige med oberoende statistik om samhället på flera olika områden. Statistik är inte exakt, men välgjord statistik beskriver verkligheten så nära man kan komma.

För att göra statistik finns metoder för att samla in, bearbeta och analysera siffermaterial. SCB:s statistik görs utifrån vetenskapliga principer. Det finns flera olika typer av statistiska undersökningar.

Läs mer om hur vi gör statistik

Källa

Lönestrukturstatistik, hela ekonomin, SCB

Läs en artikel