Snabba fakta
Utbildningsnivån i Sverige
Senast uppdaterad: 2020-09-01
Sveriges befolkning får allt högre utbildning. Sedan år 2000 har antalet högutbildade ökat stadigt, samtidigt som antalet lågutbildade har sjunkit. I dag har 28 procent läst vidare efter gymnasiet i tre år eller mer. Det är en ökning från 16 procent år 2000.
Andel av befolkningen som har läst vidare efter gymnasiet
2019
44 %Andel kvinnor som läst vidare efter gymnasiet
2019
50 %Andel män som läst vidare efter gymnasiet
2019
38 %Högutbildad vanligare än lågutbildad
För att undersöka utbildningsnivån tittar vi på den del av befolkningen som är 25–64 år. I den gruppen har 44 procent läst vidare efter gymnasieskolan. Vi kan också se att 28 procent är högutbildade, vilket innebär att de har en utbildning på tre år eller mer efter gymnasiet.
Vi kan se att andelen högutbildade i Sverige har ökat mycket de senaste årtiondena. År 2000 var andelen högutbildade 16 procent, jämfört med 28 procent idag. Ökningen kan delvis förklaras med att utbildningssystemet har vuxit, med fler studieplatser på universitet- och högskolor.
Lågutbildade är de som inte har utbildat sig vidare efter grundskola eller folkskola. Den andelen är 11 procent, alltså färre än de högutbildade. Här ser vi en minskning jämfört med år 2000; då var andelen 21 procent. Resterande 43 procent har gått gymnasieskolan, men sedan inte läst vidare.
Befolkningens utbildningsnivå efter år
Antal personer på respektive nivå. 2000-2019
Utbildningsnivå | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Ingen gymnasial utbildning | 966 548 | 928 002 | 896 466 | 867 522 | 840 176 | 812 312 | 786 897 | 763 994 | 740 613 | 717 268 | 695 097 | 671 964 | 651 295 | 633 808 | 622 566 | 613 932 | 609 983 | 602 732 | 592 547 | 580 290 |
Gymnasial utbildning (högst 2 år) | 1 558 098 | 1 535 788 | 1 506 389 | 1 476 630 | 1 448 263 | 1 424 464 | 1 397 932 | 1 371 554 | 1 340 728 | 1 306 472 | 1 270 636 | 1 240 136 | 1 213 259 | 1 187 256 | 1 161 564 | 1 136 574 | 1 114 358 | 1 086 723 | 1 060 479 | 1 036 138 |
Gymnasial utbildning (3 år) | 703 317 | 739 080 | 776 187 | 800 537 | 822 956 | 846 350 | 870 048 | 891 914 | 910 172 | 930 991 | 952 092 | 975 045 | 996 503 | 1 021 741 | 1 053 429 | 1 088 910 | 1 123 794 | 1 164 063 | 1 192 904 | 1 218 912 |
Eftergymnasial utbildning (mindre än 3 år) | 653 503 | 660 884 | 670 692 | 682 675 | 687 499 | 684 495 | 687 538 | 691 897 | 697 551 | 705 956 | 716 301 | 726 029 | 733 734 | 743 212 | 754 102 | 766 584 | 783 289 | 798 560 | 811 821 | 820 151 |
Eftergymnasial utbildning, längre än 3 år | 762 600 | 802 743 | 844 514 | 878 633 | 921 229 | 972 344 | 1 011 499 | 1 051 282 | 1 085 193 | 1 116 905 | 1 147 264 | 1 180 659 | 1 210 497 | 1 242 680 | 1 278 299 | 1 314 031 | 1 355 731 | 1 394 599 | 1 442 021 | 1 487 106 |
Fakta: Vad menas med utbildningsnivå?
I statistiken över befolkningens utbildningsnivå räknar man alltid den högsta avklarade utbildningsnivån en person har.
Förgymnasial utbildning är grundskola, folkskola eller motsvarande.
Till eftergymnasial utbildning räknas förutom högskoleutbildning även olika typer av yrkesutbildningar, till exempel kvalificerad yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, militära utbildningar och polisutbildning.
Kvinnor och yngre har oftare högre utbildning
Ungefär 57 procent fler kvinnor än män är registrerade vid svenska universitet och högskolor. Under läsåret 2017/18 var 410 000 studenter registrerade i grundutbildningen, av dem var 251 000 kvinnor och 160 000 män. Detta visar sig sedan i statistiken över utbildningsnivån, där 50 procent av kvinnorna har läst vidare efter gymnasiet, jämfört med 38 procent bland männen. Framför allt kan man se det i statistiken över högutbildade i kolumnerna längst till höger i diagrammet nedan.
Befolkningens utbildningsnivå efter kön 2019
Antal personer efter utbildningsnivå
Kön | Ingen gymnasial utbildning | Gymnasial utbildning (högst 2 år) | Gymnasial utbildning (3 år) | Eftergymnasial utbildning (mindre än 3 år) | Eftergymnasial utbildning (3 år eller mer) |
---|---|---|---|---|---|
Kvinnor | 547 959 | 655 052 | 792 109 | 555 488 | 971 685 |
Män | 702 332 | 753 272 | 949 060 | 526 589 | 667 443 |
Det är också stor skillnad på utbildningsnivån mellan olika åldersgrupper. De som är äldst på arbetsmarknaden, 55–64 år, är lågutbildade i störst utsträckning, medan yngre oftare har en högre utbildning.
Fler högutbildade i storstäder
Högutbildade personer bor oftare i storstadsområden eller i kommuner i närheten av universitet och högskolor. Det beror till stor del på att det finns många jobb som kräver hög utbildning där. Kommunerna har dessutom en ung befolkning, som oftare har högre utbildade än äldre. Högst andel högutbildade finns i Danderyds kommun, 58 procent.
Landsbygdskommuner har oftare en högre andel lågutbildade. Dessa kommuner ligger framför allt i Västra Götaland och Småland. Högst andel lågutbildade, 21 procent, finns i Gnosjö kommun.
Högre andel lågutbildade bland personer födda utomlands
Andelen som läst vidare efter gymnasiet är ungefär lika hög bland personer som är födda i ett annat land, 41 procent, som hos personer som är födda i Sverige, 45 procent. Bland högutbildade finns det ingen skillnad alls mellan grupperna. Däremot skiljer det sig bland de lågutbildade. Där är andelen 18 procent bland utrikes födda och 9 procent bland inrikes födda.
Människor flyttar till Sverige av olika skäl, vilket visar sig i olika invandrargruppers utbildningsnivå. Personer som har sökt skydd från krig, förtryck och förföljelse har generellt sett lägre utbildningsnivå än de som flyttat till Sverige av andra skäl.
Statistiken på denna sida uppdateras årligen och samma dag som ny statistik publiceras av SCB.