Till innehåll på sidan

Fördjupning | Sveriges ekonomi

Allt bredare inflation

Senast uppdaterad: 2022-04-26

Inflationen i Sverige har under senaste tiden varit den högsta på nästan 30 år. Kraftigt stigande energipriser är den främsta orsaken till detta. De senaste månaderna har dock andelen varor och tjänster med höga prisökningar stigit tydligt. Man kan säga att inflationen har blivit bredare.

Årsförändringen av konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) är det officiella måttet på inflation i Sverige. KPIF baseras på en korg av varor och tjänster som SCB beräknar prisutvecklingen på. Prisutvecklingen för de olika konsumtionsgrupperna i korgen skiljer sig mycket åt, vissa pendlar upp och ner från månad till månad, medan andra genomgående har en hög eller låg utvecklingstakt. Den sammantagna inflationen i Sverige är ett sammanvägt index av cirka 360 olika elementäraggregat av tjänster och produkter, som kan delas in i olika huvudgrupper. Till januari varje år uppdateras denna korg och varor och tjänster försvinner och tillkommer utifrån vad hushållen faktiskt konsumerar.

Boendekostnaden ökade mer än inflationen

KPIF-korgen delas in i 12 huvudgrupper efter konsumtionsändamål, där boendekostnaderna står för den största andelen följt av livsmedel.

Boendeposten har högst vikt i KPIF-korgen

Genomsnittlig prisförändring samt vikt i konsumtionskorgen enligt huvudgrupper i KPIF, procent

Konsumtionsgrupp Genomsnittlig årsförändring 2017-2022 Andel av korgen 2022
Livsmedel och alkoholfria drycker 2,0% 14,3%
Alkoholhaltiga drycker och tobak 1,6% 3,9%
Kläder och skor 0,5% 4,0%
Boende* 3,2% 24,1%
Inventarier och hushållsvaror 1,0% 7,1%
Hälso- och sjukvård 0,3% 3,6%
Transport 3,1% 13,4%
Post och telekommunikationer -4,5% 3,2%
Rekreation och kultur 0,3% 12,7%
Utbildning 3,2% 0,3%
Restauranger och logi 2,4% 5,9%
Diverse varor och tjänster 2,4% 7,5%
Total inflation enligt KPIF 1,8% 100,0%

Källa: Konsumentprisindex (SCB)

*Anmärkning: Aggregat för boende är beräknad mellan 2018 och 2022 då det skedde större ändringar innan 2018.

Prisutvecklingen skiljer sig mycket åt mellan huvudgrupperna. Under de senaste åren har vissa grupper haft en stadigt ökande prisutveckling medan andra grupper har minskat i pris.

Till de grupper som i genomsnitt har en högre prisutveckling än inflationen återfinns bland annat boende samt restaurang och logi. En stor del av konsumtionsgruppen boende består av kostnader för att köpa bostad. Eftersom bostadspriserna har ökat starkt sedan 1990-talet har också gruppen boende ökat. Mellan 2017 och 2022 steg priserna i boendegruppen med i genomsnitt 3,2 procent per år medan inflationen steg 1,8 procent. Denna grupp utgör nära en fjärdedel av hela konsumtionskorgen i KPIF och de ökade bostadspriserna väger tungt vid sammanställningen av inflationen.

För restaurang och logi kan prisutvecklingen till viss del förklaras av ökade lönekostnader för personal. Då löneutvecklingen i Sverige har varit högre än inflationen under en längre tid bidrar det till att gruppen restaurang och logi har en högre genomsnittlig prisutveckling än inflationen.

”Löner och bostadspriser har sedan 2017 drivit upp inflationen”

På andra sidan spektrumet finns bland annat post och telekommunikationer där prisutvecklingen istället har varit negativ. Detta beror främst på att prisindex för mobiltelefoner sjunkit då ny teknik snabbt gör gamla produkter omoderna samtidigt som de nya produkterna ofta har en högre standard till en låg extra kostnad.

Vissa produkter och tjänster har en betydligt mer volatil prisutveckling än andra med relativt stora svängningar på månadsbasis. Exempelvis brukar priser för energiprodukter såsom drivmedel och el vara mer volatila, vilket påverkar boende- och transportkostnaderna.

Mer information om prisutvecklingen för energiprodukterna finns att läsa i nummer 3 2022 av Sveriges ekonomi (pdf) 

Få grupper bakom skiften i inflationen

När inflationen ökar eller minskar från en månad till en annan betyder inte det att alla priser går åt samma håll. Vanligtvis är det snarare några få grupper som skiftar i sin prisutveckling. Energi är en sådan produkt som ändras snabbt i pris och sätter avtryck i inflationen. I följande diagramvisas hur stor del av korgen som utvecklas snabbare än den sammantagna inflationen.

När KPIF är hög så är det vanligtvis färre varor och tjänster som har högre prisuppgång än inflationen

Konsumentprisindex med fast ränta (höger) samt viktad andel av korg med högre prisförändring än inflationen (vänster), årsförändring, procent

Konsumentprisindex med fast ränta.pngKälla: Konsumentprisindex (SCB)


Vid stora skiften i inflationen är det vanligtvis väldigt få grupper som påvisar lika hög eller låg prisutveckling som inflationen. Under 2020 var energipriserna låga vilket bidrog till att inflationen sjönk, även om närmare 70 procent av alla produkterna i korgen hade en starkare prisutveckling än den sammantagna inflationen. Detta förklaras av att vissa produkter har större vikt och att de med stor vikt var överrepresenterade bland dem som sjönk. Motsatt förhållande fanns under hösten 2021 och början av 2022. Då var energipriserna höga och bidrog till en inflation över tre procent, även om en relativt liten del av korgen faktiskt påvisade en sådan hög inflation.

Ett rimligt antagande skulle annars kunna vara att tänka sig att inflationen var normalfördelad, det vill säga att medelvärdet för inflationen sammanfaller med medianutfallet. Det skulle betyda att andelen av korgen som har en högre prisutveckling än inflationen var lika stor som andelen som har lägre prisutveckling. Så var fallet till viss del under 2017 och 2018, men inte senare.

Olika mått på underliggande inflation exkluderar delar av korgen

För att få en bild av hur varaktig inflationstakten är analyseras olika mått där ett urval av varor och tjänster som vanligen varierar mycket över tid exkluderas. I Sverige används oftast KPIF-XE, inflation exklusive energi, som ett mått på underliggande inflation.

Uppgång i både KPIF och det alternativa måttet KPIF-XE

Konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) samt KPIF exklusive energi, årsförändring, procent

Konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) samt KPIF exklusive energi, årsförändring, procent.png

Källa: Konsumentprisindex (SCB)


En fördel med KPIF-XE är att prisrörelser som annars inte skulle synas i den sammantagna KPIF-inflationen kan synas i KPIF-XE måttet. Exempelvis i januari 2022 visade den officiella KPIF-inflationen en nedgång från 4,1 procent till 3,9 procent, medan KPIF-XE visade en stor uppgång från 1,7 till 2,5 procent. Även om inflationstakten gick ned, visade KPIF-XE att andra varor och tjänster än energi i korgen faktiskt gick upp i pris.

”Stor uppgång även i underliggande inflation”

Det finns även andra gängse mått på underliggande inflation som används i omvärlden. Ett sådant mått exkluderar livsmedel ur inflationsberäkningarna, då denna produktgrupp också upplevs som volatil (framför allt priserna på färskvaror). Sveriges Riksbank beräknar själva KPIF exklusive energi och färskvaror, men även andra mått på underliggande inflation där de bland annat viktar om korgen, exkluderar percentiler eller tittar på medianutfall.

En pedagogisk nackdel med att exkludera vissa grupper ur inflationsberäkningarna är att måtten helt enkelt inte besvarar den enkla frågan som inflationen avser att besvara: Vad är den sammantagna prisutvecklingen? SCB får ofta frågor från allmänheten som undrar varför man exempelvis exkluderar elpriserna från de officiella inflationsberäkningarna, vilket är ett påstående som naturligtvis inte stämmer. Sådana frågor beror på en missuppfattning om att de alternativa måtten på underliggande inflation skulle ha ersatt det officiella måttet på inflation, vilket inte är fallet. Det är fortsatt KPIF som visar den sammantagna prisutvecklingen i Sverige.

Hur bred är inflationen?

Genom att analysera olika mått på den underliggande inflationen får man en uppfattning om vad som driver inflationen, men måtten ger inte något exakt svar på hur bred inflationen är. Ett sätt att se bredden i inflationen är att analysera den viktade andelen av korgen som överstiger ett visst gränsvärde, likt det första diagrammet i denna artikel. Nedan framgår hur stor del av korgen som uppvisar en inflation högre än Riksbankens inflationsmål på två procent.

Fler varor och tjänster med prisuppgång på över 2 procent

Viktad andel av KPIF-korgen med högre årsförändring än 2 procent (vänster) samt Konsumentprisindex med fast ränta (höger), årsförändring, procent

Viktad andel av KPIF-korgen med högre årsförändring än 2 procent (vänster) samt Konsumentprisindex med fast ränta (höger), årsförändring, procent.png

Källa: Konsumentprisindex (SCB)

 

Av diagrammet framgår det att inflationen har varit bredare de senaste månaderna än vad den varit under den senaste femårsperioden. Andelen av KPIF-korgen med prisökningar i årstakt högre än 2 procent har närmat sig 60 procent. Inflationen var även bred under 2019 och början av 2020, då andelen av korgen med höga prisökningar låg kring 50 procent. Noterbart då var att själva inflationen var relativt låg under samma period.

Alla grupper har sin egen inflation

En nackdel med att jämföra andelar av korgen mot ett konstant tröskelvärde på exempelvis två procent är att det inte tar hänsyn till att olika grupper utvecklar sig olika ur ett medellångt perspektiv. Att mobiltelefoner skulle ha en förändring i årstakt med över två procent händer sällan, och lämnas således helt ute ur en sådan analys.
Samtidigt finns det grupper i inflationsberäkningarna som oftast har en prisutveckling högre än två procent, exempelvis vissa boendekostnader samt restaurang och logi, som nästan alltid kommer komma med i analysen som en konstant term så länge bostadspriserna och löneutvecklingen fortsätter i samma trend.

För att kunna analysera rörelser i inflation behöver hänsyn tas till att olika grupper har olika prisutveckling under ett medellångt perspektiv. Skiften i inflation mellan månader sker av att grupper i korgen överträffar eller ”underträffar” sig själva. Om mobiltelefoner skulle sluta sjunka i pris alternativt sjunka mindre än normalt skulle den sammantagna inflationen under det kommande året öka, som en följd av att mobiltelefoner inte bidrar till deflation i lika stor utsträckning.

En variant av att jämföra korgandel över tid är att summera hur stor andel av korgen som överträffar sin egen historiska genomsnittliga årsförändring under angiven period. På så sätt fångas prisförändringar från alla nivåer i korgen upp.

Fler varor och tjänster med högre prisökningar än sitt genomsnitt

Viktad andel av KPIF-korgen med högre årsförändring än 2 procent (vänster) samt viktad andel av KPIF-korgen med högre prisutveckling än vad den enskilda gruppen i genomsnitt ökar med (höger), procent av KPIF-korgen

diagram fyra.png

Källa: Konsumentprisindex (SCB)

 

Andel av korgen som överträffar sig själva i prisutveckling på årsbasis verkar trendmässigt ha ökat under perioden 2017–2022, vilket tyder på att inflationen har blivit allt bredare med tiden. Framför allt är det de senaste månaderna som sticker ut. Båda måtten bekräftar att inflationen under början av 2022 är bredare än vanligt, vilket logiskt nog sammanträffar med att både den officiella inflationen och underliggande KPIF-XE påvisar höga inflationstal.

Den sammantagna inflationen betyder inte att alla grupper visar på exakt samma prisutveckling. Det är osannolikt på medellång sikt att anta priserna på exempelvis mobiltelefoner och kostnader relaterade till bostadspriserna skulle utvecklas i samma takt. Det är ofta de volatila komponenterna i korgen såsom energipriserna som skapar stora skiften i inflationstakten. Dock ser vi nu i början av 2022 en hög inflation som också sammanfaller med att stora delar av korgen pekar åt samma håll, det vill säga att inflationen både är hög och bred.

 

Fler artiklar inom ämnet

Fördjupningsartiklar om Sveriges ekonomi

Läs hela numret

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 3 - 2022.

Ladda ner nummer 3 - 2022 (PDF)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv



Text- och innehållsansvariga