Till innehåll på sidan

Pressmeddelande

Flyktingar mindre sysselsatta än andra – men skillnaderna minskar över tid

Senast uppdaterad: 2021-11-23

Sysselsättningsgraden bland flyktingar och deras anhöriga är lägre än bland inrikesfödda och övriga utrikesfödda. Men skillnaderna minskar påtagligt ju längre tid personerna befunnit sig i Sverige, visar en ny rapport från SCB.

Rapporten beskriver sysselsättningen för personer i åldern 20–64 år som invandrat till Sverige som flyktingar eller anhöriga till flyktingar. Under 2019 var deras sysselsättningsgrad 60 procent.

– Det kan jämföras med 77 procent bland övriga utrikesfödda och 86 procent bland inrikesfödda, säger Simon Nissling, statistiker på SCB.

Bland flyktingar och deras anhöriga uppgick sysselsättningsgraden till 67 procent bland männen och 51 procent bland kvinnorna.

– Vi har i rapporten tittat på flera bakgrundsfaktorer, som födelsevärldsdel, vistelsetid i Sverige och utbildningsnivå.

Skillnaderna minskar

Mellan 2010 och 2019 ökade sysselsättningen generellt i samtliga befolkningsgrupper, förutom för kvinnor som kommit som flyktingar. Sysselsättningsgraden bland flyktingar och deras anhöriga varierar efter födelsevärldsdel.

– Men om man tar hänsyn till hur länge personerna varit i Sverige minskar skillnaderna påtagligt. Även skillnaderna mellan könen minskar ju längre tid som personerna varit i Sverige.

Bland flyktinginvandrare som varit 0–9 år i Sverige var 52 procent av männen och 30 procent av kvinnorna sysselsatta. För personer som varit i Sverige i 20 år eller längre var sysselsättningsgraden cirka 80 procent bland både män och kvinnor.

Analys i rapporten

Graden av sysselsättning är tydligt kopplad till utbildningsnivå. Personer med lägre utbildningsnivå har lägre sysselsättningsgrad än personer med högre utbildningsnivå.

– Det gäller såväl för flyktingar som för övriga utrikesfödda och inrikesfödda. Men oavsett utbildningsnivå är sysselsättningsgraden lägre bland flyktingar och deras anhöriga än bland övriga befolkningsgrupper.

Ta del av mer statistik i statistiknyheten samt i rapporten. Där finns även en så kallad regressionsanalys vars syfte är att undersöka vilka faktorer som korrelerar med sysselsättning bland flyktingar och deras anhöriga. Den visar endast korrelationer, inte orsakssamband.

– Analysen visar bland annat att utbildning och om man har hemmaboende barn är relevanta faktorer för sannolikheten att vara sysselsatt, framför allt för kvinnor, säger Simon Nissling.

Läs mer i statistiknyheten

Fakta: Om rapporten

I rapporten jämförs sysselsättningsgraden bland flyktingar och deras anhöriga 2019 med den bland övriga utrikesfödda och bland inrikesfödda. Där redovisas även utvecklingen sedan 2010.

För att göra det används data från Arbetskraftsundersökningarna (AKU) och STATIV-databasen.

AKU är en urvalsundersökning som beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden för Sveriges befolkning i åldern 15–74 år.

Länkar

Högre sysselsättning vid längre vistelsetid bland flyktinginvandrare

Sysselsättning bland flyktingar och deras anhöriga 2019 (pdf) 

Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB

Prenumerera på pressmeddelanden från SCB

Bevaka nyheter från SCB