Till innehåll på sidan

Pressmeddelande

Sverige sticker ut i nordisk coronarapport

Senast uppdaterad: 2022-06-01

Sveriges befolkning testades minst men hade överlägset flest bekräftade fall av covid-19 i Norden under pandemins två första år. Det visar en ny rapport där SCB tillsammans med övriga nordiska statistikmyndigheter analyserat pandemins socioekonomiska effekter. (Rättad*)

Fram till och med tredje kvartalet 2021 hade Danmarks invånare testats för covid-19 i genomsnitt sju gånger per person sedan pandemins början.

– Det är det överlägset högsta snittet i Norden. Sverige hade det lägsta, med 1,2 test per invånare, säger projektkoordinatorn Lars Werke på SCB:s sektion för internationella relationer.

Danmark hade samtidigt den lägsta andelen positiva testsvar (0,9) samtidigt som Sverige hade den absolut högsta (8,9).

Testning för covid-19 till och med september 2021

Land Test per capita Andel positiva testsvar
Danmark 7,0 0,9
Island 1,7 1,9
Norge 1,4 2,5
Finland 1,3 2,0
Sverige 1,2 8,9

Det låga antalet tester ger inte nödvändigtvis hela förklaringen till den höga andelen positiva svar i Sverige.

– I Finland och Norge testades befolkningen marginellt mer än i Sverige, men där var antalet positiva testsvar mycket lägre, säger Lars Werke.

I slutet av det tredje kvartalet 2021 hade Sverige cirka 11 000 bekräftade fall av covid-19 per 100 000 invånare. I Finland var motsvarande antal 2 500, vilket är lägst i Norden.

Svåra jämförelser

Även vad gäller antalet döda i covid-19 sticker Sverige ut i statistiken.

– Den här jämförelsen ska göras med försiktighet, men Sveriges dödstal i covid-19 är mycket högre än i övriga Norden. I slutet av tredje kvartalet 2021 hade 140 personer per 100 000 invånare i Sverige dött i covid-19. Närmast efter ligger Danmark med 45 döda per 100 000. Island hade det lägsta antalet med 9 per 100 000, säger Lars Werke.

Men vad gäller dödstalen i covid-19 finns stora brasklappar. Hur dödsfallen registrerats under pandemin och vilka dödsorsaker som angetts kan variera från land till land.

– Framför allt i början av pandemin kan det ha funnits skillnader mellan de olika länderna i bedömningarna om när covid-19 orsakat dödsfallen och när personer dött av andra orsaker samtidigt som de var sjuka i covid-19. Det kan ha påverkat statistiken.

Den totala dödligheten är ett säkrare mått, särskilt uppdelat på åldersgrupper eftersom ålderssammansättningen kan skilja sig åt i olika länder. I Sverige steg antalet dödsfall i de äldre åldersgrupperna markant under 2020 för att sedan sjunka under 2021, medan det såg annorlunda ut i de andra nordiska länderna.

Läs mer i rapporten:

The Nordics during the first phases of COVID-19 (pdf)

* I en tidigare version stod det fel i en tabellrubrik samt i ett stycke i brödtexten angående positiva testsvar. Rätt är att det rör sig om andelen positiva testsvar bland samtliga tester.

Fakta: Om rapporten

Rapporten är framtagen av statistikmyndigheterna i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island. Den beskriver utvecklingen på flera socioekonomiska områden från mars 2020 till främst tredje kvartalet 2021 och i några fall även fjärde kvartalet. Fokus ligger på frågor om hälsa, makroekonomi, företagande och arbetsmarknaden.

Några huvudpunkter:

  • Samtliga länders BNP föll rejält (6–8 procent) under andra kvartalet 2020 men återhämtade sig i det tredje.
  • I fyra av de fem nordiska länderna föll både importen och exporten, men under 2021 skedde en återhämtning. Undantaget var Island där fallen under 2020 var mycket större.
  • I samtliga länder utom Island steg antalet sysselsatta under 2021 till nivåer som var högre än i början av pandemin.

Länkar

The Nordics during the first phases of COVID-19 (pdf)

Corona i statistiken

Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB

Prenumerera på pressmeddelanden från SCB

Bevaka nyheter från SCB

Text- och innehållsansvariga